Wachtmeister hyllas – rasismen mörkas

Carl Bildt med flera får kritik för att hylla den bortgångne Ian Wachtmeisters politiska gärning utan att nämna rasismen. Men det var inte partiet Ny Demokrati som spårade ur i invandringsfrågan, utan Wachtmeister som satte tonen.
Rasistdebatten tog Bengt Westerberg (FP) och Ingvar Carlsson (S), inte Carl Bildt.

Ian Wachtmeister, näringslivsprofilen och partiledaren för Ny Demokrati, har avlidit i sviterna av cancer. Och han skapar direkt debatt igen.

På sociala medier kritiseras bland andra Carl Bildt för att onyanserat hylla Wachtmeisters politiska gärning utan att nämna den rasism som Wachtmeister och Ny Demokrati kritiserades för.

– Han älskade att gyckla och provocera, men bakom den där fasaden fanns det ett mycket gott och omtänksamt hjärta. Han var i grund och botten mycket generös och snäll och brydde sig om människor som det hade gått snett för, ungdomar som hade det besvärligt. Det kom aldrig fram. säger Alf Svensson till Aftonbladet.

Men hyllningarna får kritik.

Sexualupplysaren Inti Chavez Perez fortsätter:

”Att tysta vem Ian var är att osynliggöra de som dagligen faller offer för rasistpolitikers aggressiva utfall. Ian var en framträdande aktör i den organiserade rasismen. Han skadade barn som mig själv. Trots detta kan man delta i de anhörigas sorg. Det är tufft att älskade går bort.”

Ny Demokratis främlingsfientliga politik får heller inget utrymme i de stora mediernas rapportering om Wachtmeisters död. I förbifarten nämns att Ny Demokrati ”ville ha minskad invandring” och han under en kort tid var mentor åt Jimmie Åkesson.

”Var en fantastisk person”, är rubriken i SvD.

Ian Wachtmeister ”hade egentligen förtjänat att sugas upp av ett mer respektabelt parti än det parti, som han bildade, kom att bli”, skriver Expressens politiske kommentator K-G Bergström.

Om de döda inget annat än gott, brukar det heta. Men Ny Demokratis tid i riksdagen 1991–1994 är i högsta grad aktuell i dag. Den stora frågan i svensk politik är nu huruvida Moderaterna ska bilda en regering som gör sig beroende av Sverigedemokraterna – på samma sätt som Carl Bildt gjorde sig beroende av Ny Demokrati.

Kritiken mot NyD för en osammanhängande ekonomisk politik, ett opålitligt skandalparti, och en rasistisk syn på invandrare, går igen i dagens SD-debatt. Då som nu var det borgerliga motsättningar om relationerna med kritik från Liberalerna, dåvarande Folkpartiet. Bengt Westerberg reste sig demonstrativt ur tv-soffan på valnatten.

Och det var inte partiet Ny Demokrati som spårade ur i invandringsfrågan utan Ian Wachtmeister som satte tonen.

Det kan vara värt att påminna hur det lät i partiledardebatten 9 juni 1993. Ian Wachtmeister var stundtals ännu tydligare än Jimmie Åkesson idag:

Wachtmeister hävdade:

• Att svenskarna snart skulle vara i minoritet i Sverige.

– Man kan med mycket enkel matematik räkna ut att de svenska svenskarna är i minoritet i sitt eget land om 60 år.

• Att ett mångkulturellt samhälle är ett stort hot mot landet.

– Vi håller på att få ett mångkulturellt och mångetniskt samhälle. Bengt Westerberg är väldigt nöjd med det. Han tycker att det är ett framsteg. Andra betvivlar att det skulle göra Sverige bättre eller livet lättare. Till dem hör jag. Det här är ödesfrågor.

• Att hjälpa flyktingar på plats är bättre än släppa in flyende till Sverige:

– Ska man hjälpa folk och hjälpa många. Måste man faktiskt försöka hjälpa dem där de de är.

– Vår regering har faktiskt inte varit riktigt klok. Därför har vi betydligt större invandring hit och betydligt fler människor i flyktingläger i Sverige än i något annat land, räknat per capita.

• Att partiet företräder den tysta majoriteten.

– Vi är en produkt av den kritiska verklighet som finns här utanför.

• Att det inte är tillåtet att kritisera invandringspolitiken.

– Man har vägrat folk att delta i en öppen debatt, och de som tar upp diskussionen beskylls för alla möjliga hemska saker.

• Att det finns gigantiska besparingsmöjligheter på invandringen.

– Det är möjligt att spara 196 miljarder på sex år.

• Att det behövs en folkomröstning om invandringen.

– Jag har en annan folkomröstning i tankarna (än den EU-medlemskap), den handlar om Sveriges flyktingpolitik, som har medfört en mycket stor invandring och som hela tiden har gömts för folk.

Alla de tankefigurer som SD kritiseras för i dag, framförde Ian Wachtmeister alltså i partiledardebatter på 90-talet – och samarbetade samtidigt med en M-ledd regering.

Intressant är också att det var Bengt Westerberg, Ingvar Carlsson och Gudrun Schyman som fick ta rasistdebatten mot Wachtmeister i riksdagen medan Carl Bildt ägnade sin talartid åt annat.

En taktik som den nye moderatledaren Ulf Kristersson drog till sin spets i sin första partiledardebatt i riksdagen, genom att helt avstå från att ta replik på Jimmie Åkesson (SD).

– Det Ian Wachtmeister påstod, att vi svenskar riskerar att bli en minoritet i vårt eget land, är en klart invandrarfientlig uppfattning, för att inte säga ett rasistiskt påstående, sa Ingvar Carlsson 1993.

Det här var en tid med ett tufft stämningsläge. Flyktingförläggningar sattes i brand. Vitt Ariskt Motstånd var aktiva. Lasermannen satte skräck i människor med utländsk bakgrund.

Bengt Westerberg varnade för ett Europa som med sin växande främlingsfientlighet stänger sina portar för flyktingarna.

– Ian Wachtmeister är enligt min uppfattning en person som är mycket invandrarfientlig. Jag har hört åtskilliga referat på radio, där Ian Wachtmeisters röst har talat direkt till folket, t.ex. från möten under förra sommaren, där han har spelat ut sin invandrarfientlighet. Han gör sig hela tiden till tolk för de invandrarfientliga stämningar som finns i Sverige. Ny demokratis entré i riksdagen har inneburit att man har legitimerat mycket av dessa stämningar, sa Westerberg.

Då var det kriget i det forna Jugoslavien som människor flydde från. 1992 kom 84 018 asylsökande. Balkanflyktingarna visade sig, tvärtom vad Wachtmeister varnade för, vara en bra affär för Sverige. Detta enligt den utvärdering alliansregeringen gjorde 2013 med hjälp av SCB.

147 000 Balkanflyktingar och anhöriga fick uppehållstillstånd 1991–1995. Enligt dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (FP) hade sju av tio fått jobb efter 15 år, åtta av tio bland dem som kom som unga – trots 90-tals­krisen. De som flydde som barn studerar i högre grad på högskolan än svenskfödda barn.

– Vi har här ett jätteproblem i Sverige. De som kommer att framstå som skyldiga, vare sig det går bra eller dåligt, är vi. Människor kommer att fråga: Vad sysslade man med år 1993? sa Ian Wachtmeister.

Foto: Tomas Oneborg / SCANPIX (TT)

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning