”Zäta” Höglund har fått minnesmärke

Foto: Kjersti Bosdotter

Zeth “Zäta” Höglund (1884–1956), stridbar politiker, journalist och partisplittrare, har fått ett minnesmärke uppsatt på huset Upplandsgatan 2 i Stockholm där han bodde 1909–1923. Höglund var en av frontfigurerna i den del inom socialdemokratin som så småningom utvecklades till Vänsterpartiet. 

 

“Zäta” Höglund var född i Göteborg där han tog studenten och jobbade som journalist på socialdemokratiska Ny Tid 1904–1905. 1905 dömdes han till åtta månaders fängelse för sitt flygblad “Ned med vapnen!” som pläderade för fred med Norge som nyligen upplöst unionen med Sverige. Även 1916 skulle han hamna i fängelse för sin antimilitarisms skull.

Höglunds kritik mot det militära var också en anledning till hans konflikt med partiledningen inom Socialdemokraterna, där han blivit medlem 1902.

1909 vann “Zäta” Höglund över den blivande landsfadern Per Albin Hansson i kampen om

att bli ordförande för Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF). 1908–1911 satt han i Socialdemokraternas partistyrelse, samtidigt som han var ordförande i ungdomsförbundet och 1915–1917 var han även riksdagsledamot.

 

Ungdomsförbundet var mer aktivistisk än partiet. Medan Socialdemokraterna ville driva igenom allmän rösträtt och förändra samhället på den vägen föreställde sig ungdomsförbundet att man borde driva på kapitalismens sammanbrott genom bland annat strejker. Ungdomsförbundets var också mer antimiliataristiskt än partiet ansåg lämpligt mitt under brinnande krig på kontinenten, ett krig som man befarade kunde sprida sig till Sverige.

Meningsskiljaktligheterna ledde till att Socialdemokraterna sprängdes i februari 1917. “Zäta” Höglund var en av dem som följde med till det nya Sveriges Vänstersocialdemokratiska Parti där han blev den förste ordföranden i arbetsutskottet; i praktiken partiledare.

Det tog dock inte så värst många år innan han hamnade i blåsväder för att ha kritiserat den nya stadga som kom att gälla när partiet anslöt sig till den Kommunistiska Internationalen, Komintern, och som innebar att man erkände revolution som enda väg till samhällsomdaning.

 

Höglund uteslöts av Kominterns exekutiva representanter som hade rätt att kasta ut reformister ur rörelsen. Efter några år med ett eget parti återvände Zeth Höglund, tillsammans med ytterligare cirka 2000 personer, till Socialdemokraterna 1926.

Han blev 1929 åter riksdagsledamot för Socialdemokraterna och satt kvar tills han 1940 blev finansborgarråd i Stockholms kommun. 1948–1956 var han ordförande för Svenska stadsförbundet, en föregångare till Svenska kommunförbundet.

 

Minnesskylten på Upplandsgatan 2 har satts upp av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och invigdes av “Zätas” barnbarn Margrethe Höglund.