”Alla vi som lever i tiden efter Auschwitz tvingas förhålla oss till insikten om vad mänskligheten är kapabel till”

Genom alla år har ditt engagemang, nästan på ett personligt plan, mot antisemitism, och annan rasism, framstått som oerhört starkt och du har tagit flera initiativ för arbetet mot antisemitism och för att vi inte ska glömma. Varför är ditt engagemang så starkt? 

– Jag har fått den frågan många gånger och jag har inget rakt svar, ingen särskild tidpunkt som jag kan peka på. Jag tror helt enkelt att jag har det med mig från min barndom, den grundmurade tron på människors lika värde. När jag var yngre läste jag också mycket om andra världskriget, såg filmer och i skolan pratade vi mycket om Förintelsen. På något sätt är det så att alla vi som lever i tiden efter Auschwitz tvingas förhålla oss till insikten om vad mänskligheten är kapabel till, hur djupt samhället kan sjunka ned i barbari. Om jag som statsminister kan vara med och motverka de mörka krafterna så vill jag göra det. Jag har också lovat överlevande att göra vad jag som statsminister – och människa – kan för hågkomsten av Förintelsen och kampen mot antisemitism idag. Det internationella forumet i Malmö 13 oktober och Sveriges museum om Förintelsen, som öppnar i sommar, är viktiga delar av det arbetet. 

Ja, ett av dina initiativ är ju som sagt högnivåforumet i Malmö 13 oktober, vad vill du med det? 

– Jag vill att det ska leda till märkbara resultat. Därför ska också alla länder och organisationer förbinda sig att göra konkreta åtaganden. Jag vill också uppmana alla människor att tänka till och fråga sig – vad kan jag göra för att motarbeta rasism och antisemitism?

Grunden för det här arbetet är Stockholmsdeklarationen, som tillkom vid forumet i Stockholm år 2000 under Göran Perssons ledning. Det är tack vare den grunden vi nu kan koncentrera oss på konkreta åtaganden.  

Kan man som svensk jude känna sig säker i Sverige i dag?  I morgon?

– I grunden är Sverige ett säkert land för judar. I internationella undersökningar är Sverige det land där andelen antisemiter i befolkningen är lägst – fyra procent i en global undersökning från Anti Defamation League. Samtidigt vet vi att judar rapporterar att de blir utsatta när de bär kippa eller Davidsstjärna runt halsen. Särskilt allvarligt är det när barn och ungdomar drabbas. Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i delar av vänstern, i islamistiska miljöer. Vi ser antisemitism hos vuxna och barn som flytt till Sverige från länder där judehat präglar skolundervisning och statlig propaganda. Det får vi aldrig acceptera. Vi möter detta genom att polisen får i uppdrag att utveckla sitt arbete mot hatbrott och genom att skjuta till pengar till säkerhetsåtgärder för samfund och organisationer i civilsamhället. Men viktigt är också att judisk kultur kan utvecklas och bli synlig i allt den har att erbjuda. Att stärka den judiska identiteten så att unga judar kan känna stolthet över att vara både svenskar och judar.  Det finns många sätt att vara svensk. Ett av dem är att vara jude.

Fotnot: I januari 2020 bjöd statsminister Stefan Löfven in till ett högnivåforum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. 2020 var det 75 år sedan andra världskriget tog slut och Auschwitz-Birkenau befriades, men på grund av covid-19 flyttades forumet fram ett år till 13 oktober.
Det är även 20 år sedan det första internationella forumet om Förintelsen anordnades i Stockholm. I samband med Stockholmsforumet inrättandes International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) och även Forum för levande historia.
Mer info finns på: government.se/government-policy/remember–react/