Så riskerar media påverka politik
Hur tror politiker att väljare påverkas av media? Läs sista delen i artikelserien om höger och vänstermedier.
I tidigare delar av artikelserien har AiP behandlat varför det finns ett stort utrymme för alternativa medier hos SD-väljare och varför vänstern inte har samma framgång. I stället har LO berättat hur arbetarrörelsen kan mobilisera för att opinionsbilda.
När det gäller de stora medierna finns från vänster en kritik mot att de är högervinklade eftersom de i stort sett ägs av kapitalistiska företag och merparten har ledarsidor som står till höger. Trots detta beskylls de från högersidan för att vara vänstervridna. Till exempel har moderata kommunstyrelseordföranden i Staffanstorp Christian Sonesson flera gånger gjort ett nummer av att han bojkottar lokaltidningen eftersom han tycker den är vänstervriden.
En undersökning som ofta hänvisas till när det gäller att belägga att media är vänstervriden är från 2012 då Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, JMG, hade skickat ut en enkät som visade att en hög andel av de svarande journalisterna röstade på Miljöpartiet. Statsvetaren Kent Asp sa då att Miljöpartiet fått en gräddfil i medias rapportering. Denna undersökning har dock kritiserats för urvalet där svarande till exempel inte jobbar med nyhets- eller politisk journalistik. Ett exempel på att det finns sympatier åt båda håll precis som i resten av befolkningen är att tidigare journalister har rekryterats som pressekreterare åt både partier till vänster och höger.
Samtidigt menar många från vänster att medias bild är präglad av ett medelklassperspektiv och tankesmedjan Katalys publicerade 2018 en rapport med namnet ”Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier”. I den listades hur få representanter från arbetarklassen som syntes i media.
Men gör det då skillnad vad som syns i media eller är alla mediala utspel bortkastade om människor ändå har en känsla av att media är höger- eller vänstervridna? Den samlade forskningen är dock ganska tydlig på att det faktiskt gör skillnad.
Här är dock några teorier från forskningsvärlden som kan vara bra att ha med sig för dig som är intresserad av politik, eller att få andra att tycka som du.
Det är inte alltid så att de som konsumerar nyheter börjar tycka det som avsändarna vill att de ska tycka. Ett uppmärksammat experiment är det om de inte så små konsekvenserna av tv-nyhetsprogram, publicerad av Cambridge press, där tv-tittare fick se utvalda kvällsnyheter och deras åsikter kring ämnen sedan mättes efteråt. Det forskarna kom fram till är att nyheter påverkar mycket vad vi ska tänka på och tycka är viktigt, dock påverkar de inte lika mycket hur vi tänker om saker.
En annan intressant teori är förstapersonseffekten, en effekt som sociologen W Phillips Davison skrev en uppmärksammad artikel om 1983. Teorin går ut på att människor tenderar att uppskatta att andra påverkas mer av media än en själv. Davison tog bland annat upp hur han intervjuat västtyska journalister om hur mycket tidningarnas ledartexter påverkar valet. De ska då ha sagt att artiklarna har liten effekt på grupper som journalister och forskare men stor effekt på gemene man.
Uppfattningen att andra skulle påverkas mer än en själv är replikerad i otaliga experiment efter det. Rent logiskt krockar det dock med att majoriteten uppfattar att de påverkas mindre än andra.
För att anekdotiskt, det vill säga inte vetenskapligt, testa hur det ser ut i praktiken provade jag att skicka ut en enkät till fullmäktigeledamöterna i en mellanstor svensk kommun. Majoriteten av ledamöterna svarade vilket borde inbegripa medlemmar från både höger- och vänstersidan.
Majoriteten svarade att de konsumerade mycket eller väldigt mycket media om politik. De borde alltså vara de som i större utsträckning påverkas av den än de som inte konsumerar så mycket media om politik.
Dock trodde de inte att de påverkades alltför mycket av det.
De trodde generellt att andra politiker påverkades mer än de själva gjorde.
Framförallt uppskattade de att människor i allmänhet påverkades i hög eller mycket hög grad av vad media rapporterade om.
Det kan vara värt att tänka på.
Här är länkarna till de andra delarna i artikelserien:
