Regeringen: Minst bråttom med klimatet

Regeringens existens bygger på att Tidöavtalet ska genomföras före nästa val. Det är bråttom att hinna både utreda och visa resultat.

Regeringen har tillsatt eller ändrat politisk inriktning på 138 utredningar som nu arbetar, enligt SOU.

AiP har gått igenom listan. Bara klimatministern och skolministern har utredningar som inte kan förverkligas under denna mandatperiod.

Detta trots att just klimatet är den fråga där tidsaspekten är som mest akut.

När klimatminister Romina Pourmokhtari (L) presenterade regeringens och Sverigedemokraternas klimathandlingsplan var det med budskapet att: ”Det är bråttom att stoppa den globala uppvärmningen” och att ”Sverige måste öka takten”.

Eftersom utsläppen ökar på grund av att regeringen sänkt reduktionsplikten måste nya verktyg till för att nå målet om sänkta utsläpp från trafiken till 2030, som Sverige åtagit sig.

Därför aviserar Pourmokhtari (L) att en ny utredning ska tillsättas under 2024 för att föreslå vilka nya styrmedel som ska gälla under perioden 2027–2030.

– Jag vill att vi nu tillsätter den här utredningen, som jag har fått Sverigedemokraterna och de andra i regeringen att ställa sig bakom, där man gör en bred genomlysning av flera olika ekonomiska styrmedel och sedan också ser vad konsekvenserna och effekterna blir av att genomföra en sådan politik för transportsektorn, säger klimatministern (L) i SVT 30 minuter.

Det är alltså bråttom att minska utsläppen från trafiken till 2030, samtidigt ska utsläppen tillåtas öka medan regeringen i tre år utreder hur de ska gå till väga. Åtgärderna ska sättas in först efter nästa val, och utan löften om stöd av SD.

Denna ”handlingsplan” får nu kritik.

”Utredningsdirektiv ska skrivas och klubbas, en utredare tillsättas, utredningen arbeta i flera år (!), dess förslag remissbehandlas och lagrådsremitteras och formuleras som proposition av regeringen för riksdagen att behandla och besluta. Om allt detta går igenom – vilket i sig kräver att SD ändrar politik eller en annan majoritetskonstellation – så finns en plan”, skriver Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet i Aktuell Hållbarhet.

Invändningarna är dels att regeringen tar bort reduktionsplikten utan att veta vad som ska införas i dess ställe, dels att frågan ska utredas under lång tid, trots den stora tidspressen.

– Vi väntar inte. Jag håller inte med om det. Vi arbetar, säger Romina Pourmokhtari (L) i SVT 30 minuter.

AiP har granskat alla regeringens utredningar. Klimat- och näringsdepartementet har längst utredningstider. Endast ytterligare en utredning dras i långbänk över valet. Det är skolminister Lotta Edholms (L) utredning om en ny nationell skolpengsnorm, som också den får tre år på sig. Men där har Edholm begärt ett delbetänkande i april 2025 om ett nytt resursfördelningssystem.

Överlägset flest utredningar, 42 stycken, har justitiedepartementet tillsatt. Utredningstiden är 15 månader i genomsnitt.

Endast i undantagsfall får en utredning två år på sig, men då med krav på tidigare delförslag. Utredningarna ska redovisas senast under 2025. Hela poängen är ju att regeringen vill hinna visa på resultat. Endast fyra utredningsuppdrag löper in i 2026, tre av dessa inräknat styrmedelsutredningen, är klimat- och näringsdepartementets.

En nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft ska jobba i 36 månader till 31 december 2026. Utredningen om ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” har 28 månader på sig, till 27 februari 2026, dock med delförslag på vägen.

Därtill ska nu alltså läggas utredningen om nya styrmedel för minskade utsläpp, som ännu inte är tillsatt och som ska ge resultat först 2027.

– Det är frustrerande att utredningar tar tid. Jag delar den frustrationen. Jag är väldigt ivrig och engagerad. Jag vill att det går fort, men vi kan inte göra det på bekostnad av att det blir fel, säger Pourmokhtari (L) i SVT.

Inom andra politiska områden, såsom kriminalpolitiken, prioriterar regeringen tvärtom uttalat snabbheten före långa utredningar, med hänvisning till det allvarliga läget. Så pass att justitieminister Gunnar Strömmer (M) KU-anmälts för att bryta mot regeringsformens beredningskrav.

Regeringen stressade på processen när det gäller preventiv hemlig rumsavlyssning samt även visitationszoner. Remisstiden för visitationszonerna kortades till några veckor över julhelgen när riksdagen var stängd, trots att förslaget ifrågasatts, varför flera remissinstanser avstod.

– Med anledning av det allvarliga läget med den grova organiserade brottsligheten kommer regeringen arbeta för att förslagen ska vara på plats redan i mars nästa år, sa Gunnar Strömmer (M).

– Just nu råder fara i dröjsmål, förklarade statsminister Ulf Kristersson (M) vid en pressträff i oktober om gängkriminaliteten.

Men den faran gäller inte i fråga om klimatpolitiken.

– Jag vill att vi utreder saker noga och inte går på politikernas magkänsla när vi bygger reformpolitiken, säger Romina Pourmokhtari (L).