INTERVJU: Ilmar Reepalu på läktaren – men i centrum för vinstdebatten

KAPITALET TAR STRID. Jag har aldrig upplevt en samhällsdebatt där ett ägarkapital eller ett näringslivskapital kan sysselsätta så många lobbyister för att argumentera för sin sak, säger välfärdsutredaren Ilmar Reepalu. Foto: Johan Flanke fri publ.

Partikongressen enades på måndagen om att ”det behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg”. Följde debatten gjorde välfärdsutredaren Ilmar Reepalu vars förslag om vinstbegränsning är starkt omdebatterat.

– Det går utmärkt att driva en vårdcentral eller en skola i privat regi med mitt förslag om att begränsa vinstutdelningen från välfärdsföretag. Det som skaver för de som kritiserar förslaget är att möjligheterna att sälja sina välfärdsföretag med stor vinst blir mindre.

Det säger Ilmar Reepalu, regeringens utredare i frågan om vinster i välfärden, som följer den heta kongressfrågan från läktaren.

Orsaken ligger i att en vinstbegränsning gör det svårare för en köpare att räkna med stora framtida vinster. Det gör att viljan att köpa välfärdsbolag minskar och därmed minskar värdet av bolaget för de som äger dem i dag.

– Svenskt Näringsliv försöker skrämmas i sin kampanj genom att säga att de som driver välfärdsföretag i dag skulle bli tvingade att lägga ner sin verksamhet om mitt förslag skulle bli verklighet.

– Jag har aldrig upplevt en samhällsdebatt där ett ägarkapital eller ett näringslivskapital kan sysselsätta så många lobbyister för att argumentera för sin sak.

– När jag la fram utredningen hade jag hoppats att det hade höjt nivån på debatten. Nu läggs djupare dimmor ut. Samhället kantrar över till kapitalintressets fördel när man kan mala ner ett demokratiskt förslag på detta sätt, säger Ilmar Reepalu.

Han tar den räknesnurra som Svenskt Näringsliv har på sin hemsida. Där kan ägare till välfärdsföretag lägga in olika uppgifter från sina årsredovisningar och se hur de påverkas av förslagen i Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden” som presenterades i november i fjol.

Trots att SVTs Uppdrag granskning har konstaterat att räknesnurran inte har tagit med alla delar av förslaget ligger den kvar på Svenskt näringslivs hemsida.

– Svenskt näringsliv säger att den ger en ögonblicksbild, säger Ilmar Reepalu.

Det går inte att missa hans ogillande.

Hans förslag innebär att ett företag inom skola, vård och omsorg som finansieras med skattemedel som mest ska kunna betala ut en årlig vinst till sina ägare på sju procent av det operativa kapitalet i företaget plus nivån på statslåneräntan, det vill säga den ränta som staten lånar upp pengar för.

Det operativa kapitalet är det bolagets egna kapital, det kapital som ägarna själva har investerat i företaget.

”En del uppfattar det som om kongressen ska ta beslut om min utredning. Så är det inte. Kongressen ska fatta beslut om principerna.”

En vinst på sju procent plus statslåneräntan anser Ilmar Reepalu kan jämföras med den förväntade avkastningen på kapital som en bank och andra utlånare ser som en rimlig ekonomisk avkastning. Vinster över det kallas i den ekonomiska teorin för övervinster.

– En liten del av välfärdsföretagen, fyra procent, plockar ut hälften av alla övervinster. Av välfärdsföretagen har 20 procent en vinstmarginal på över 15 procent i förhållande till sin omsättning. Ett antal av företagen har skyhöga vinster. Högt över vad ett industriföretag har, säger Ilmar Reepalu.

I sin utredning har han låtit analysera boksluten för de omkring 6 000 välfärdsföretag som mellan 2005 och 2013 hade minst 70 procent av sina intäkter från skattemedel.

– Jag har inte kunnat hitta företag som på grund av denna reglering skulle hamna i ekonomiska svårigheter, men man kanske inte kan få resurser för att bygga ut sin verksamhet, köpa fastigheter eller köpa upp verksamheter utomlands. Och varför ska man kunna göra det med pengar som man har fått för att göra något annat. Är det något välfärdsbolag som skulle behöva stänga ner har man för stora utgifter i förhållande till sina intäkter, säger Ilmar Reepalu.

Så förtydligar han att ett företag som drivs med förlust under ett år ska kunna kompensera sig för det under de kommande tre åren i hans förslag om vinstbegränsning.

Inom sjukvården ser han att hans förslag framför allt kommer att kunna påverka företagen inom Praktikertjänstgruppen.

– Där finns många företag med höga vinster, säger han.

Inom skolan handlar det om de stora koncernerna: Academedia, Thoréngruppen, Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan.

– De stora välfärdskoncernerna har vuxit stark under de senaste tio åren. Då har denna marknad konsoliderat sig genom uppköp, säger Ilmar Reepalu.

Han säger att han har stor respekt för de som driver ett företag som vill jobba på ett annat sätt än vad landstinget eller kommunen gör.

– För det jobbet får de lön, säger han.

Men Ilmar Reepalu ser en tendens inom de privata välfärdsbolagen som innebär att ägarna tar ute en mindre del av ersättningen till sig själv som lön och en större del som en vinstutdelning på kapital som i dag beskattas med 20 procent. Finansminister Magdalena Andersson (S) har föreslagit att skattesatsen ska höjas till 25 procent.

– I dag verkar det som om ambitionen att minska sitt skatteuttag är en stark drivkraft för hur man väljer att organisera sig i olika driftsformer. Systemet gör det mer lönsamt för en läkare att bli inhyrd till sjukhuset eller vårdcentralen via sitt egna bolag eller ett bemanningsföretag än att vara anställd av landstinget. Denna utveckling gynnar vare sig kvaliteten i verksamheten eller teamarbetet inom vården. Jag har försökt att täcka in den situationen i mitt utredningsförslag, säger han.

När det gäller skolan ser han hur de privata skolkoncernerna och det ekonomiska ersättningssystemet starkt driver mot en segregerad skola. Kring detta har bland annat skolkommissionen ett uppdrag att presentera förslag som motverkar utvecklingen.

– Skolan ska vara kittet för att utveckla samhällsmedborgarna, säger Ilmar Reepalu.

I dag är det vanligaste att en privat skola ersätts med den genomsnittliga elevkostnaden i kommunen. I sin utredning vill Ilmar Reepalu att privata skolor i stället ska få ersättning utifrån de kostnader som de har för sin verksamhet.

– De privata skolorna har en överrepresentation av elever som har de bästa förutsättningarna för att utan särskilt stöd nå goda resultatet i skolan. Det är grunden till möjligheterna att göra vinster. Genom att ställa krav på att ha en enhetsredovisning på skolnivå kommer det att visa hur mycket pengar varje skola gör av med. Då blir det möjligt att jämföra med de kommunala skolorna, säger han.

Ilmar Reepalu är på Socialdemokraternas kongress där många vill tala med honom om vinstfrågan.

– En del uppfattar det som om kongressen ska ta beslut om min utredning. Så är det inte. Kongressen ska fatta beslut om principerna, säger han.

Att kongressen har förtydligat vinstbegränsningen ska omfatta hela välfärden tycker Ilmar Reepalu är bra. Han menar att det finns en stark majoritet bland de borgerliga partiernas sympatisörer att begränsa vinsterna i välfärden.

– Valfriheten är inte ifrågasatt, säger han.

Spara

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning - vi belyser politik och samhälle utifrån arbetarrörelsens perspektiv.

FÖLJ OSS PÅ

Få vårt nyhetsbrev - skriv upp dig här: