Daniel Färm: Dags för Sverige att markera mot Turkiets och Ungerns spel
Sverige behöver stå upp bättre mot Turkiet och Ungerns spel om Natomedlemskapet
Nu har Finland godkänts som Natomedlem. Men både Ungern och Turkiet vägrar fortfarande att godkänna Sverige. De två ländernas auktoritära ledare vill statuera exempel genom att trycka till Sverige offentligt. Men tidigare svenska regeringar och partiledare som har kritiserat Ungerns och Turkiets brott mot demokratiska fri- och rättigheter har inget att skämmas för. Tvärtom. Däremot slår Erdoğans och Orbáns agerande hårt mot deras egen ställning i gemenskapen, mot Natos trovärdighet och mot Finlands säkerhet. Skuggan faller djupt på den svenska högerregeringen, vars inställsamhet och undfallenhet har varit både pinsam och kontraproduktiv.
Att Turkiet och Ungern i det nya, mycket allvarliga, säkerhetspolitiska läget vägrar låta Sverige bli medlem i Nato är oförlåtligt
Europa befinner sig i krig. Att Turkiet och Ungern i det nya, mycket allvarliga, säkerhetspolitiska läget vägrar låta Sverige bli medlem i Nato är oförlåtligt. Samtidigt som Putinryssland utgör ett allvarligt hot mot hela Europas säkerhet ägnar sig Erdoğan och Orbán åt att utnyttja situationen med småaktiga försök att förolämpa ett land som står upp tydligt mot Putin, för Ukraina och för en stark solidaritet med sina grannländer och blivande allierade.
Erdoğan hävdar återkommande att Sverige är en fullkomlig fristad för terrorister, kräver att vi utvisar hundratals demokratikämpar, och vill att den svenska yttrandefriheten inskränks så att det blir förbjudet att ”häda” mot islam. Och Orbán kräver att svenska politiker slutar kritisera Ungern för bristande demokrati och svagt stöd till Ukraina. Det är djupt beklagligt att de två agerar på detta sätt.
Sverige uppmuntrades att ansöka under delvis falska förespeglingar
Turkiets och Ungerns agerande skadar även förtroendet för Nato som försvarsallians. Det är nu tydligt att vare sig alla positiva förhandsbesked eller alliansens ”open door policy” gäller. Sverige uppmuntrades att ansöka under delvis falska förespeglingar.
Det innebär inte att det var fel att ansöka. Tvärtom. Sverige är säkrare i dag än innan vi ansökte – tack vare flera bilaterala försäkringar. Och vi kommer förhoppningsvis bli medlemmar förr eller senare.
Orbán och Erdoğan … sätter sina egna kortsiktiga intressen före deras allierades säkerhet
Men Orbán och Erdoğan visar ändå Putin att det finns stora och allvarliga sprickor i alliansen. De två länderna sätter sina egna kortsiktiga intressen före deras allierades säkerhet. Att Nato inte har fått Turkiet och Ungern att acceptera att Sverige lever upp till både krav och avtal är ett svaghetstecken som skadar organisationens trovärdighet. Det är Erdoğan som bryter mot avtalet genom att inte godkänna den svenska ansökan, och respektera ”open door policy”.
Turkiets och Ungerns agerande gentemot Sverige skadar även Natos möjligheter att försvara Finland, Estland, Lettland och Litauen. Att kunna passera Sverige eller ha vårt land som bas skulle innebära en mycket viktig förstärkning av Natos förmåga att avskräcka och bemöta rysk aggression i hela Östersjöområdet.
Det är orimligt att Sverige nekas medlemskap, och ändå förväntas stå till alliansens fulla förfogande
Det är orimligt att Sverige nekas medlemskap, och ändå förväntas stå till alliansens fulla förfogande. Här behöver den svenska regeringen dra gränser: så länge Sverige inte får del av Natos fulla skydd, så bör det finnas vissa begränsningar i Natos tillträde till svenskt territorium. Det måste finnas en tydlig uppsida för Nato med ett svenskt medlemskap också. Vi kan inte sälja ut allt innan vi har fått ett medlemskap. Det är beklagligt för Finland, men ansvaret för det ligger fullt ut hos Erdoğan och Orbán.
Den svenska regeringens agerande i denna process är under all kritik. Utrikesminister Tobias Billström (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) har intagit en allt för underdånig och inställsam attityd gentemot Erdoğan och Orbán. De har inte klarat av att stå upp för Sverige när auktoritära ledare från andra länder inför hela världen försöker trampa på vårt anseende och våra fri- och rättigheter. Regeringen har snarare själva visat förståelse för den turkiska regimens agerande.
Den socialdemokratiska regeringen hade ändå en mer diplomatiskt väl avvägd förändrad attityd till Turkiet än dagens högerregering. Magdalena Andersson och Ann Linde hyllade aldrig Turkiet som en fullständig demokrati, försökte inte antyda att de kurdiska frihetskämparna i YPG och PYD – som stod i frontlinjen mot IS – skulle vara terrorister, och påstod aldrig att manifestationen med en docka föreställande Erdoğan skulle vara en oacceptabel ”skenavrättning”. Avtalet som S-regeringen slöt innebar i sak inga allt för omvälvande eftergifter till Turkiet, men var tillräckligt för att Erdoğan skulle acceptera att Sverige och Finland blev ansökarländer.
Den nuvarande högerregeringen har gått längre än vad avtalet stipulerade i sina försök att ställa in sig hos den turkiska regimen. Genom att utan förbehåll hylla Turkiet som en demokrati. Genom att utan omsvep antyda att de kurdiska frihetskämparna i YPG och PYD skulle vara terrorister. Och genom att skyndsamt och utan förbehåll om svensk yttrandefrihet (åtminstone initialt) visa överdrivet stor förståelse för Turkiets upprördhet vid olika protester i Sverige. Det har varit både pinsamt och kontraproduktivt.
Sverige behöver en regering som har en nationell ryggrad
Sverige behöver en regering som har en nationell ryggrad och kan stå upp för svenska värden och lagar. Auktoritära ledare som Erdoğan och Orbán imponeras heller inte av vad de uppfattar som svaghet: en allt för inställsam och underdånig attityd. Däremot brukar auktoritära ledare respektera andra länder som står upp för sig.
Att vara överdrivet konfrontativ gentemot Turkiet och Ungern skulle förvisso bara spela de auktoritära ledarna i händerna. Alla förstår att detta för Erdoğan bara är ett spel inför valet i maj. Han behöver ett litet kulturkrig med ett litet liberalt och i hans ögon allt för frispråkigt land i norr. De aktörer i Sverige som ägnade sig åt att hänga Erdoğandockor eller bränna koraner spelade därför den turkiske ledaren i händerna.
Men Sverige bör inte heller agera överdrivet upprört och indignerat å Turkiets vägnar. Och om Turkiet eller Ungern fortsätter att hota demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter så bör Sverige inte på något sätt hålla tyst om det. Sverige är del av EUs vitt utbredda kritik mot undergrävandet av den ungerska demokratin. Det har inget med Sveriges Natoansökan att göra.
dags att Sverige slutar jamsa med i denna fars och står upp för sig
Det är i grunden glädjande – och viktigt – att Finland nu har blivit godkända som medlemmar i Nato. Men Turkiets och Ungerns agerande har ändå skadat alliansen och Europas säkerhet. Nu är det dags att Sverige slutar jamsa med i denna fars och står upp för sig. Vi kan inte fortsätta låta auktoritära despoter försöka mobba oss offentligt, och ifrågasätta våra friheter.
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken
