Svensk a-kassa sämre än EU-snittet

A-kassan ger på pappret en ersättning på upp till 80 procent av lönen, max 910 kronor per dag. Eftersom nivåerna inte har höjts på många år är det i praktiken få som faktiskt kan få ut 80 procent. Bland tjänstemän är det 50 procent som kan få ut 80 procent av den tidigare lönen i a-kassa.

Med ordinarie regler ger a-kassan som mest 14 000 kronor per månad efter skatt. Det innebär att ersättningen motsvarar 60 procent av medianlönen i Sverige. Dessutom har ju inte alla arbetslösa tillgång till a-kassan, eftersom medlemskapet är frivilligt.

Under pandemin höjdes taket i a-kassan temporärt. Med de nivåerna ligger Sverige på plats 16 av 27, när man använder uppgifter från OECD för att jämföra med andra EU-länder. A-kassan återgår till ordinarie nivåer vid årsskiftet och då hamnar Sverige på plats 21 av 27. Det innebär också att Sverige har den klart lägsta ersättningen i Norden – för 20 år sedan låg Sverige på första plats. Det framgår av TCOs rapport ”Från A-kassa till b-kassa.”

För löntagarna kommer en återgång till ordinarie regelverk enligt TCO handla om en sänkning av vad man kan få ut i a-kassa på mer än 10 000 kronor i månaden.

– Vi har frågat vad det skulle innebära för den som drabbas bland TCO-förbundens medlemmar. Väldigt många säger att de ersättningsnivåer som är i dag innebär att man behöver justera sin livsstil ganska kraftigt. Man behöver fundera över vilken mat man handlar, var man bor, om man ska ha bil, vad barnen har för aktiviteter och så vidare, säger TCOs ordförande Therese Svanström.

A-kassan är tänkt som en omställningsförsäkring, vilket enligt henne rimmar illa med dagens nivåer.

–  Det är ju inte det som det är tänkt att man ska lägga fokus på under en arbetslöshetsperiod, utan tanken är att man ska lägga full kraft och energi på att söka nytt jobb och utveckla sig själv för att kunna ta ett nytt jobb.

A-kassan är konstruerad så att ersättningen sjunker över tid. Man får den högsta ersättningen dag 1 till 100 och den sänks sedan vid dag 101 och 201, för att öka incitamentet att söka jobb bredare.

Det är rätt tänkt, enligt Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet; man kan se i forskningen att när individer närmar sig en tidsgräns för sänkt a-kassa blir de mer benägna att söka jobb.

– Kruxet är att på grund av ersättningstaket är det många som inte märker av att den sänks, därför att man ändå slår i taket, säger Andreas Bergh.

Den omställning som sker på arbetsmarknaden i dag gör det enligt TCO-ordförande än viktigare att politikerna fattar beslut som stoppar urholkningen av a-kassan.

– Vi vill se en höjning av taket, i ett första steg behövs de nivåer som politikerna beslöt behövdes under pandemin fortsättningsvis också. Men vi vill också se en indexering av a-kassan som gör att vi inte åter igen hamnar i det här läget, att vi urholkar a-kassan så kraftigt som har skett de 40 senaste åren. Tvärtom behöver vi knapra oss upp mot en riktig inkomstförsäkring igen, säger Therese Svanström.