Ny KU-linje om regeringens alternativa fakta

Ulf Kristersson (M) spred fake news i sitt första framträdande som statsminister. KU kritiserar Kristersson för uttalandet i regeringsförklaringen om att Sveriges var en fossilfri industrination, innan kärnkraftsreaktorer avvecklades.

Är kritiken allvarlig? Ja, enligt Kristersson själv, före valet, till och med var så allvarligt att det inte gick att sitta kvar i regeringen.

– Det här är faktiskt allvarligt, för det handlar inte alls om att missta sig på någon liten detalj eller glömma en siffra – sådant kan hända oss alla – utan att gång på gång lämna felaktig information i politiska syften, sa Kristersson i riksdagen i juni 2022 när han riktade misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S).

KU hade två ”uttalandeärenden” om Johansson (S) 2022. Ett år senare är det tre uttalanden som oppositionen anmält till KU att Kristersson (M) själv lämnat ”felaktig information i politiska syften”, eller alternativa fakta som det brukar kallas:

Förutom ”fossilfri industrination”, att Socialdemokraterna ”lade ner svensk fungerande kärnkraft”, trots att Moderaterna stod bakom energiuppgörelsen 2016, och att det enligt Vattenfalls tidigare ordförande var ”ett rent kommersiellt beslut” samt att det var S-regeringen som avgränsade elprisstödet till enbart södra Sverige. Som om det inte stod Tidöpartierna fritt att ge hela Sverige elprisstöd.

KU kritiserar statsminister Kristersson för formuleringarna i regeringsförklaringen.

– Sakuppgifter som lämnas i en regeringsförklaring, som är ett mycket väl förberett anförande, och det första en statsminister gör inför riksdagen, ska vara korrekta, säger KU:s ordförande Ida Karkiainen (S).

Men KU väljer alltså att se mellan fingrarna och inte granska andra anmälda uttalanden. 

– Det vi i praktiken gör är att avskriva ärenden om politiska uttalanden som bör stå utanför den konstitutionella granskningen och i stället granskas av medier, politiska motståndare och av väljarna. Granskningen av statsråd ska begränsas till fall där det kan ställas konstitutionella berättigade krav på uttalandena, förklarar KU:s vice ordförande Erik Ottoson (M).

Det är alltså andra tongångar än 2022, då Moderaternas gruppledare Tobias Billström i TV4 kallade Morgan Johansson (S) för ”en lögnaktig kanalje” och hänvisade till antalet KU-ärenden riktade mot Johansson som motiv för ett misstroende.

Johan Forssell (M) kallade Johansson för ”lögnminister”.

Ingenstans i KU-rapporten 2022 står det att Morgan Johansson ljög. KU noterade att de uppgifter som fanns handlade om 80 avhopparärenden i stället för 80 avhopp från kriminella gäng. Johansson fick därmed samma påpekande av KU som nu statsminister Ulf Kristersson, att uppgifterna bör vara korrekta.

Men frågan är om antalet KU-ärenden är relevant, eftersom det påverkas av andra faktorer, exempelvis vem som väcker mest kritik bland sverigedemokrater i sociala medier, icke sällan just migrationsministern, av hur många partier som sitter i opposition samt av partiers KU-anmälningsvilja, där M ligger i topp.

Under Löfvenregeringens första år gjordes 36 KU-anmälningar och 49 riksdagsåret därpå. (Flest sedan rekordåret 2005/2006.) 48 av de två riksdagsårens KU-anmälningar kom från Moderaterna. Att jämföra med 23 KU-anmälningar under Kristerssons första regeringsår.

– Man kan inte använda KU på det sättet. Att man räknar pinnar. Även om det är många anmälningar mot ett statsråd så måste man bedöma allvarlighetsgraden, säger Ida Karkiainen (S).

Morgan Johansson KU-anmäldes till exempel för en kommentar på Twitter om arbetslösheten bland utrikesfödda. En M-ledamot menade att det inte tog hänsyn till de nyanlända som statistiskt inte räknades in i arbetskraften.

Det kan jämföras med att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) nu skriver på Facebook att han ärvt ”en rekordhög arbetslöshet”. S valde att inte KU-anmäla det, trots att uttalandet är uppenbart missvisande..

– Den här typen av anmälningar, att någon sa si eller så i Agenda eller Dagens Nyheter, har en ganska stor ökning de senaste åren. Vi menar i KU att det inte är det bästa sättet att agera mot den typen av uttalanden. Det är bättre att man tar det i den politiska debatten, säger Ida Karkiainen (S).

Exempelvis anmälde Moderaterna Magdalena Andersson för metaforen ”tomma lador”. Trots att det är ett uttryck som använts allt sedan Palmes tid och trots att Anders Borg (M) talade om att ”spara i ladorna” och sedan gick med underskott.

Det fanns alltså goda skäl för KU att nå en gemensam långsiktig linje när det gäller ministrars uttalanden. 

– Oppositionen har använt de här verktygen på ett sätt som inte är bra för riksdagen, både KU-anmälningar och misstroendeförklaringar. Vi tror inte att det är bra, det skapar inte en trovärdighet hos svenska folket, säger Ida Karkiainen (S). 

– Samtidigt är det så att om man uppenbart har försökt leda svenska folket i en osann riktning eller försökt ge en bild som inte stämmer så har vi möjlighet att pröva det.

Nyligen kunde riksdagens utredningstjänst slå fast att skolministern Lotta Edholms (L) uttalande om den största satsningen på skolan på 30 år i själva verket är en real nedskärning. S har lyft kritiken på pressträff och i debattartikel, i stället för i KU. Men Pehrson och Edholm fortsätter sin retorik.

De nuvarande ministrarna tjänar således på att KU nu enats om att inte göra samma bedömning som Kristersson 2022. På längre sikt även nästa S-regering, men frågan är hur SD kommer att leva upp till KU-linjen i opposition.

KU ger skarpast konstitutionell kritik mot Ebba Buschs (KD) handläggning av elstödet.

– Där kan man verkligen rikta kritik mot hur regeringen har hanterat det. Ett ärende som berör väldigt mycket pengar, det handlar om att utbetala ett stöd och vi kommer inte veta vart det stödet tar vägen. Och det hade en handläggningstid, där man skickade remissen sent en fredag och remisstiden tog slut måndag klockan 12. Det är allvarligt, säger Ida Karkiainen (S).

Ebba Busch (KD) är den partiledare som kanske hårdast har kritiserats för att sprida alternativa fakta.

I en opinionsundersökning av DN/Ipsos i maj där väljarna fick ange vilka omdömen om partierna som stämde hamnade ”Oaktsamhet med sanningen om det gynnar det egna partiet eller politiken” på första plats (34 procent) när det gäller Kristdemokraterna.