Nina Andersson: Kära kulturpolitiska tomten

Det har varit ett ganska dystert år för oss som anser att alla människor behöver och har rätt till kultur och att den är en viktig del i vår allmänna välfärd. Kulturministern säger att nuvarande politik utgår från tre prioriteringar – barn, bildning och beredskap.

Låt mig hjälpa ministern med en kort sammanställning av hur prioriteringarna hittills slagit igenom. Barn är en målgrupp där tillgänglighetsfrågorna är avgörande – kulturen måste finnas nära bostadsorten och den kan inte kosta en massa pengar.

2024 sänktes anslagen för kultur i hela landet och i budgeten 2025 blir det ännu mer besparingar. När det kommer till bildning har två av tio studieförbund fått lägga ner och en tredjedel av anslagen skärs bort. Det är rätt magstarkt att kalla det en prioritering.

När det gäller beredskap så pratas det om museiinstitutionernas samlingar. Självklart måste dessa säkras men det är inte vad jag tänker på när jag läser MSBs nyligen utskickade ”Om krisen eller kriget kommer”. Jag tänker på den höga militär som på Bygdegårdarnas beredskapsdag sa att det viktigaste ni kan göra är att upprätthålla normaliteten. Se till att människor som brukar komma till era hus kan fortsätta att göra det och se till att ha plats för fler, för i händelse av kris så söker sig folk till det som är lokalt och tryggt. Till sin bygdegård eller sitt Folkets Hus. Han poängterade särskilt kulturens samlande kraft – Håll biografen igång! Se till att barnen kan måla och läsa och spela teater.

Så udda det är att leva i en tid där militären står på barrikaden för kultur i hela landet medan kulturministern administrerar nedskärningspolitik och producerar pappersprodukter som en kulturkanon. 

Så udda det är att leva i en tid där militären står på barrikaden för kultur i hela landet medan kulturministern administrerar nedskärningspolitik och producerar pappersprodukter som en kulturkanon. 

Så kära tomten – kan inte du slå ett par flugor i samma smäll och hjälpa regeringen med deras prioriteringar och samtidigt leverera klappar till såväl militären som till alla barn som du är känd för att ha en soft spot för. 

• Barn ska kunna se film på bio! Avskaffa biomomsen så att det blir lättare att hålla i gång alla biografer runt om i landet med knattefilmer och matinéer. Då kan vi också visa cafébio för daglediga, Cannesvinnare för cineasterna och romcoms för dejtande par.
• Låt barn prova sig fram genom att låta ideella kulturföreningar runt om i hela landet, kulturens kapillärer, få visa vägen. De känner sin ort och vet vad som behövs och vad som fungerar. Mindre stöd till dem ger enorm utväxling!  
• Sedan 1998 har nästan 450 folkbibliotek lagt ner. Öppna biblioteken, anställ bibliotekarier och låt läslusten flöda och bildningen med den. 
• Satsa på studiecirklar och bildning runt om i hela landet genom att de fristående, brokiga, ibland lite stökiga, bildningsförbunden. Då stoppar vi också den replokalsdöd som nu håller på att bre ut sig och som hindrar tonåringar att sätta ihop ett litet punkband som låter skit, men är superviktigt i alla fall. 
• Det behövs ett långsiktigt renoveringsstöd till landets samlingslokaler. Husen som står mitt i byn och är självklara samlingspunkter, både i fest och i kris, börjar bli gamla. Många byggdes för mer än hundra år sen och det är svårt för ideella föreningar att betala energieffektiviseringar och läckande tak med fikaförsäljning, barnteater och samtalskvällar. Det som behövs i kris måste också finnas där en vanlig tisdag i november.