Malmös 9:or lär sig om antisemitism
Många elever som Taliah Pollack möter har personlig erfarenhet av rasism, sexism eller annan diskriminering. – Även om de kanske inte vill berätta öppet, så lyssnar de väldigt uppmärksamt och efter lektionen fortsätter de att ventilera frågorna med varandra, säger hon. Foto: Kerstin Weman Thornell
Vad innebär rasism? Hur uppstod antisemitismen? Detta är frågor som Taliah Pollack diskuterar med Malmös niondeklassare under hösten.
Samtalen är ett exempel på hur Malmö stad tar sig an utmaningar kring intolerans och utanförskap.
Taliah Pollack kliver ut genom portarna på Dammfriskolan, en av de större kommunala grundskolorna i centrala Malmö.
– Jag är nöjd, men ganska matt. Det var rätt intensivt, säger hon och ler.
Skolbesöken denna vecka är de första av en lång rad under hösten. Totalt kommer hon möta bortåt femhundra elever i arton niondeklasser för att diskutera rasism, antisemitism och diskriminering.
Malmö stad har arbetat med frågorna, i olika former, under många år. Men en tändande gnista till just denna skolsatsning var rapporten ”Skolgårdsrasism” som kom i våras. Den visade att flera av Malmöeleverna med judisk bakgrund kände sig utsatta.
Författaren Taliah Pollack har egen erfarenhet av detta. Redan under lågstadieåren fick hon höra ord som ”judesvin”. I mellanstadiet flyttade hon till Israel med sin familj och kom även där att betraktas som avvikande.
– Jag var ständigt invandraren, den nya i klassen, och blev retad där också.
Som vuxen, tillbaka i Sverige, har hon bland annat studerat ämnen som mänskliga rättigheter och freds- och konfliktkunskap, och kan se sin egen historia i ett större mönster. Flera av hennes böcker handlar just utsatthet och identitet.
– När jag berättar om min bakgrund för eleverna märker jag hur de blir uppmärksamma och kollar på mig lite extra.
Men eleverna får också hjälp att se de enskilda och personliga händelserna ur ett historiskt perspektiv.
Taliah Pollack berättar om diskrimineringen av Europas judar under medeltiden, om de nomadskolor för samer som upprättades i Sverige under 1800-talet och om segregationen i södra USA som bestod ända fram till 1960-talet.
– Många av de fördomar som finns i dag mot olika grupper har byggts upp under lång tid. Men vi pratar också om de förändringar som sker när de utsatta själva bestämmer sig för att göra något åt det, och om andra sluter upp kring dem.
Tillsammans med eleverna diskuterar hon begrepp som internalisering, segregering och privilegium. Taliah Pollack hoppas att de, med dessa termer, kan sätta ord på sina egna erfarenheter av rasism och utsatthet.
– De får gärna dela med sig, men det är inget tvång.
Om tre veckor är Taliah Pollack tillbaka på Dammfriskolan. Då ska eleverna presentera en intervju som de gjort med sig själva, en vän eller en familjemedlem som berättar om den egna erfarenheten av diskriminering.
– Detta är viktiga ämnen som alla har någon koppling till. Och själva bär vi också på fördomar om andra människor. Men ju mer vi lär oss, desto lättare känner vi igen när någon uttrycker sig rasistiskt, diskriminerande eller sexistiskt. Denna lärdom kommer eleverna förhoppningsvis ta med sig under resten av livet.
Kerstin Weman Thornell
