Lisa Nåbo: En internationell miljökonferens lät bra på pappret

En global miljö- och klimatkonferens i Stockholm låter på pappret som en strålande idé. Sverige ska leda den globala klimatomställningen och skyddet av vår miljö. Ekologiska system som kollapsar i Australien påverkar även oss.

Men det som på pappret verkar som en god idé blir lite mindre självklart när verkligheten gör sig påmind. Samma dag som konferensen ska inledas får Sverige kritik av FN för att vi skär ner på klimatbiståndet till utvecklingsländer så att vi kan ge ukrainska flyktingar husrum och försörjning här.

Och sättet som stockholmarna får kännedom om konferensen är när kollektivtrafiken ställs in i stora delar av staden. Det hade kunnat vara värt att begränsa kollektivtrafiken och flyga in ledare från olika länder till Stockholm om det fanns ett tydligt syfte. Nya globala avtal som stoppar nyförsäljning av fossila fordon, ett stopp för skövlingen av urskog och regnskogarna, en global koldioxidskatt och instiftandet av en grön bank för att finansiera omställningen i fattiga länder.

Men det är oklart vad konferensen är tänkt att uppnå. Hittills har den främst lyckats påminna oss om hur underdimensionerad vår infrastruktur är. Under hela våren har det varit nästintill en omöjlig uppgift att boka tågbiljetter och priserna har rusat för de få som släppts. Samtidigt har staten gått in med kraftiga stödpaket till flygbranschen under pandemin.

Ska vi få en rättvis klimatomställning måste staten våga investera i framtidens samhälle, inte enbart det riskkapitalister ser att de kan tjäna pengar på inom några kvartal.

På torsdagsmorgonen demonstrerade jag och SSU utanför konferensen. Vårt budskap till delegaterna var enkelt. Välj unga framför bolagsvinsterna. Att rädda klimatet är inte förenligt med att rädda jobben inom fossilindustrin.

Ska vi få en rättvis klimatomställning måste staten våga investera i framtidens samhälle, inte enbart det riskkapitalister ser att de kan tjäna pengar på inom några kvartal. Vi kan inte lyssna för mycket på de företagsledare som säger att vi inte kan gå för fort fram – för de tänker i första hand på sina aktieägare. Inte oss unga.

Därför blir det särskilt nedslående när vi unga som ska leva med klimatförändringarnas effekter inte får sitta med vid förhandlingsbordet.

Hade den unga socialdemokratin fått sitta vid bordet hade vi varit tydliga: låt det kosta. Precis som pandemin möttes med stödpaket som omfattade hundratals miljarder kronor för att rädda företagen, borde det vara möjligt att låna för att rädda våra liv.

Det är vi unga i dag som kommer få ta notan när översvämningar, skogsbränder, orkaner och jordskred är vardag. Det är våra hus som kommer slitas isär. Våra ägodelar som kommer dränkas. Våra liv som kommer släckas. Hur ska vi ha råd med det?

Hade den unga socialdemokratin fått sitta vid bordet hade vi varit tydliga: låt det kosta.

Men vi är inte inbjudna, och de rika länderna fortsätter låtsas som att vi inte behöver öppna plånboken för att klara av detta. För lite händer. Regeringens egna klimatråd säger att politiken just nu inte räcker.

Jag är trött på att försöka väcka ett politiskt engagemang hos en ung generation som tycker alla partier låter likadant. Det var tre decennier sedan Göran Persson höll sitt tal om det gröna folkhemmet.

I år måste vi minska våra utsläpp med 20 procent om Sverige ska nå våra klimatmål. Det borde klimatkonferensen handla om. Den svenska regeringen skulle kunna visa upp för omvärlden hur en handlingskraftig grön socialdemokrati kan lösa våra stora utmaningar på allvar. Visa för unga att det spelar roll vem som styr.

Kanske nästa gång.

Lisa Nåbo är ordförande för SSU