Kristersson friade sig själv från jäv
Ulf Kristersson frågas ut av KU 2023. Foto: Riksdagen
Statsminister Ulf Kristersson (M) gjorde själv bedömningen att han var opartisk när han utsåg barndomsvännen Henrik Landerholm till nationell säkerhetsrådgivare utan en öppen rekryteringsprocess.
Processen kring tillsättningen av Henrik Landerholm ifrågasätts nu och hanteringen av ärendet med de säkerhetsklassade är föremål för flera KU-anmälningar sedan Säpo inlett en förundersökning om vårdslöshet med hemlig uppgift.
Rekryteringen av Landerholm var dock en fråga för KU redan 2023, efter en anmälan av Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson, Peter Hultqvist.
”Även om det finns goda meriter hos den valda nationella säkerhetsrådgivaren är det inte nog för att frångå de processer som ska föregå tillsättandet av viktiga tjänster. Bara misstankar om att personer rekryteras på andra grunder än förtjänst och skicklighet kan vara förtroendeskadliga”, skrev Hultqvist (S).
Han ifrågasatte även att Landerholms tjänst inte var en politisk stabspost utan en tjänstemannaanställning med förordnande över nästa val till november 2028, vilket ytterligare motiverar en öppen process.
”Om inte särskilda skäl föreligger ska tjänster utlysas – något som inte verkar skett i rekryteringen av den nationella säkerhetsrådgivaren. Inte heller ska, enligt uppgifterna i Dagens Nyheter, något CV skickats innan rekryteringen.”
Ulf Kristersson motiverade direktrekryteringen med att tillsättningen brådskade av säkerhetspolitiska skäl, kriget i Ukraina och Sveriges Natoansökan.
KU gav ingen formell kritik eftersom regeringen har möjlighet att göra tillsättningar utan att annonsera ut tjänsten. Men Kristerssons svar till KU och den öppna utfrågningen 28 april 2023 reste frågetecken och blottlade ändå kritik mot statsministerns inställning till kravet på opartiskhet i Regeringsformen och Förvaltningslagen.
Kristersson svarade i KU att han ansåg att det inte kunde föreligga jäv eftersom andra regeringar före hans hade bekräftat Landerholms kompetens.
– Både med hänsyn till Henrik Landerholms uppenbara och väl dokumenterade kvalifikationer på området så fanns det ingen anledning att tro att det fanns något annat än opartiskhet och skicklighet bakom detta, svarade Kristersson i KU.
Men flera KU-ledamöter invände, i linje med Hultqvists KU-anmälan, att kompetens inte är avgörande för jäv utan relationen.
– Statsministern säger att Landerholms kompetens spelade in om det eventuellt kunde ifrågasättas. Men oavsett kompetens är jävsreglerna något som ska iakttas för sig, inte kopplas samman, sa KU-ledamoten Malin Björk (C).
Hon påminde även om Regeringskansliets etiska riktlinjer att man, vid misstanke om partisk bedömning, inte ska delta i beslut om närstående och vid tvekan tillämpa ett säkerhetsavstånd.
Men statsminister Ulf Kristersson valde istället att både delta i regeringsbeslutet om tillsättningen av son barndomsvän och vara föredragande statsråd. Dessutom framgår det av skriftliga svar att det var Ulf Kristersson själv som gjorde bedömningen att han inte jävig.
”Statsministern gjorde bedömningen att hans relation till Henrik Landerholm inte var sådan att hans opartiskhet i ärendet kunde ifrågasättas.”
– Borde kanske inte någon annan än statsministern har gjorde det bedömningen? undrade KU-ledamoten Mirja Räihä (S).
– Det är väl känt att vi känner varandra från politiken sedan tidigare. Men min bedömning var att under de senaste dryga tio åren har vi haft i allt väsentligt en professionell relation. Jag tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta objektiviteten eller integriteten i det här beslutsfattandet, svarade Kristersson.
När nu Landerholms slarv med dokument uppdagats och lett till dennes avgång hamnar jävsfrågan åter i fokus. Har kompisskapet, statsministerns potentiella jäv och personliga utnämning, påverkat krishanteringen?
Håkan Svenneling (V) vill att KU tittar på om statsministern brustit i ansvaret för Regeringskansliets säkerhetsrutiner genom att inte agera i Landerholmaffären.
Annika Hirvonen (MP) vill att KU granskar om vänskapsrelationen bidragit till att Regeringskansliet inte polisanmälde och att handlingen om säkerhetskontrollen av Landerholms kvarglömda dokument inte diariefördes.
Daniel Bäckström (C) vill att KU granskar hur mycket Ulf Kristersson visste om ”promemorians tillkomst, innehåll och hemlighållande samt om han deltagit i några beslut därom”.
Hanteringen är även anmäld till Justitieombudsmannen JO.
– Det är uppseendeväckande att det tagit 673 dagar att diarieföra den här handlingen, säger anmälaren riksdagsledamoten Heléne Björklund (S) till TT.
Fakta
”För regeringskansliärenden är förvaltningslagens jävsbestämmelser direkt tillämpliga…
Den som är jävig i ett ärende ska inte delta i beredningen eller avgörandet av ärendet. Är det uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse ska man bortse från den. Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs…
En person som tar del i handläggningen på ett sådant sätt att den kan
påverka myndighetens beslut är jävig om denne själv, eller någon närstående,
- är part i ärendet eller på annat sätt påverkas av beslutet i en inte
oväsentlig utsträckning,” …
Läs mer: Lovade sätta stopp för kompisrekryteringar
