Ingvar Carlsson: Sverige hade varit illa ute idag om vi stått utanför EU
Ingvar Carlsson berättar för AiP:s politiska redaktör Daniel Färm om synen på EU – när vi gick med och idag.
EU är idag viktigare för Sverige än någonsin tidigare. Oavsett om det handlar om att hantera kriser, skydda löntagares, konsumenters och medborgares rättigheter, eller driva på både omställning och tillväxt så är EU den stabila, seriösa och trygga bojen i bukten för ett land som Sverige. Idag är svenskarna också allra mest EU-positiva i hela unionen. Ingen har betytt mer för att vi är här idag än Ingvar Carlsson. I ett samtal med AiP:s politiska redaktör Daniel Färm menar den förre socialdemokratiske partiledaren och statministern att Sverige idag hade varit i ett mycket allvarligt läge om vi inte hade gått med i EU 1995.
Sveriges och svenskarnas förhållande till EU har onekligen genomgått en remarkabel förändring. På 1990-talet var svenskarna mest EU-skeptiska i hela unionen. Idag är Sverige enligt Eurobarometern det mest EU-positiva landet av alla. Stödet har ökat från endast 28 procent 1996 till 70 procent idag. Varför har det blivit så, och vad har det för betydelse för socialdemokratins samhällsförändring?
1. Fler politiska lösningar och muskler – mindre marknadsliberalism. För Ingvar Carlsson handlade ett ja till EU om en tro på politiken. ”Vi tror på politiken. I kommunerna. I riksdagen. I FN. Varför inte i EU?” Samtidigt erkänner han att socialdemokratin då underskattade hur starka de nyliberala krafterna var även i EU. ”Men nu har pendeln svängt. Nu är det mer politik inom EU.”
Det handlar inte minst om en förmåga att hantera stora kriser, som pandemin eller effekterna av Trumps tullkrig och vårdslösa krig mot Iran. Men EU spelar givetvis en avgörande roll för Sverige också i det stora, löpande, arbetet med att stärka tillväxten och intensifiera klimatomställningen. Till det kommer alla de direktiv, lagar och regler från EU som påverkar svenskarna i vardagen – men som uppfattas göra mer nytta än handla om klåfingrighet: från skydd mot farliga kemikalier till skydd mot lönedumpning.
Att EU utöver den inre marknaden också har skaffat sig både resurser, mandat och förmåga att angripa flera av vår tids stora samhällsproblem återspeglas givetvis i opinionen
Min slutsats är tydlig: Att EU utöver den inre marknaden också har skaffat sig både resurser, mandat och förmåga att angripa flera av vår tids stora samhällsproblem återspeglas givetvis i opinionen.
2. EU som kraftfull säkerhetspolitisk kraft. Ingvar Carlsson poängterar att det allvarliga omvärldsläget har gett EU en förnyad roll. ”Om Trump skjuter sönder Nato, så kan EU spela en allt viktigare roll.” Dels kan EU-länderna stärka samarbetet sinsemellan, som exempelvis sker nu med sanktionerna mot Putinryssland och stödet till Ukraina. ”Men sedan kan EU-länderna också stärka samarbetet med andra länder, som Storbritannien, Norge, Kanada och andra.”
Likaså är det tydligare än någonsin att EU behövs i en tid som präglas av Trumps konfrontativa nycker och tro på ”den starkes rätt”. Inte minst små länder som Sverige behöver ett starkt samarbete med andra likasinnade för att försöka stå upp för den regelbaserade världsordningen. Det är tydligt att ökad relevans i en extremt orolig tid har bidragit till det ökade stödet för EU.
3. EU som garant och förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt den senaste stora Eurobarometern sticker svenskarnas syn på olika EU-frågor ut i två hänseenden: EU:s klimatarbete värderas betydligt högre än genomsnittet. Och svenskarna tycker att EU:s värderingar – bland annat demokrati och mänskliga rättigheter – är dubbelt så viktiga som vad andra länders befolkningar tycker.
Detta handlar dels om att EU ska vara en garant mot auktoritära ledare och antidemokratiska krafter bland medlemsstaterna själva. Ingvar Carlsson tycker att valet i Ungern nyligen, där inte minst unga ungrare tydligt röstade mot Orbán och för ett mer EU-vänligt Ungern, var ”bland det mest hoppingivande på senare tid”. Den segern var det ungerska folkets. Men man ska inte glömma att EU också har pressat Putinvänliga Orbáns regering under många år. Detta värn för europeisk demokrati och rättsstat är viktigt också för Sverige. Vi har länge varit fredade från ens misstanke om annat, men med SD:s svaga demokratiska ryggrad som grund har Tidöregeringen visat att också den svenska demokratin och rättsstaten kan börja undergrävas.
Till detta kommer vikten av att EU står upp för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter också i andra länder. Det handlar inte om att sätta sig på höga hästar. Det handlar om att ställa sig på förtryckta befolkningars sida. I Iran. I Ryssland. Och runt om i länder där trevande demokrati ofta ersatts av ökad autokratisering. Här behövs EU:s normerande kraft. Särskilt när Trump visar att USA inte alls driver dessa frågor internationellt längre, och Putin bokstavligen trampar på dem.
Att EU på allvar står upp för folkstyre både internt och externt bör också ha påverkat de tidigare så EU-skeptiska svenskarna. Särskilt när vi har sett hur allvarligt det blir när odemokratiska högerradikala tar makten, som i USA, Brasilien – eller Ungern.
För socialdemokrater handlar politik om att steg för steg förbättra livsvillkoren för vanligt folk. I vilket forum det sker ska styras av där det finns störst möjlighet till genomslag
För socialdemokrater handlar politik om att steg för steg förbättra livsvillkoren för vanligt folk. I vilket forum det sker ska styras av där det finns störst möjlighet till genomslag för politiken: vissa frågor i kommunerna, andra i riksdagen och ytterligare andra i EU. Oavsett var, så är det denna progressiva reformism som bär många socialdemokraters engagemang. Från dörrknackningar till nämndmöten.
Mitt eget politiska engagemang startade på allvar en höstmorgon 1994 i en fullsatt hörsal i det som idag heter Linnéuniversitetet i Växjö. Talaren hette Ingvar Carlsson. Ämnet var folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap. Resten är historia. Men tack, Ingvar!
Daniel Färm är politisk redaktör
