Här är förslagen till S framtida politik

Första fasen i det stora politiska reformarbete som sjösattes av partiledaren Magdalena Andersson (S) för ett och ett halvt år sedan är avslutat. Elva arbetsgrupper har genomfört en problemanalys och nu även lämnat sina förslag på reformer och en ny politik för 2030-talet. Det handlar om allt ifrån att korta arbetstiden till 35 timmars arbetsvecka till att lägga ner Arbetsförmedlingen.

Vad blir framtidens S-politik och vad hamnar i malpåsen?  Det ska partistyrelsen, verkställande utskottet – och så småningom också partikongressen – avgöra framöver.

AiP har samlat hela listan med arbetsgruppernas förslag på reformer:

Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk

Sammankallande: Lawen Redar

En kontrollerad integrationsprocess

• Ett slutligt och definitivt avskaffande av EBO vilket innebär att staten tar full kontroll över den asylsökandes bosättning. Därmed avskaffas alla andra boendealternativ i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA). Reglerna ska inte ge något utrymme för val av boendeform för någon asylsökande i Sverige.

• Inför statliga mottagarcenterboenden i offentlig regi. Staten ska ha ansvar för mottagandet av asylsökande och asylsökande ska bo i statliga mottagarcenterboende under hela asyltiden.

• Asylsökande ska bo på mottagarcenter för att erhålla dagsersättning och särskilda bidrag.

• Inför obligatoriska etableringsfrämjande insatser som språkundervisning- och samhällsinformation på mottagarcenter.

• Bibehåll skyldighet för kommuner, att efter nationell anvisning, ta emot ett fastställt antal nyanlända för bosättning genom Bosättningslagen.

• Kommuner med tidigare stort EBO- mottagande ska ges möjlighet att helt undantas från kommunplaceringar.

• Totalstopp för anvisning av nyanlända till Sveriges utsatta områden.

• Anvisade kommuner ska ordna tidsbegränsade etableringsboenden om minst tre år vilket villkoras med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering. Samtliga individuella ersättningar utgår vid flytt under etableringstiden.

• Staten ska under den tidsbegränsade etableringsfasen ha det övergripande ekonomiska ansvaret.

• Höj ålderskravet för anhöriginvandring vars anknytningsperson är svensk medborgare från 21 år till 24 år.

• Etableringsprogrammet ska vara obligatoriskt och omfatta även anhöriginvandrare. Syftet är att stärka nyanlända och särskilt kvinnor att bryta språklig isolering, arbetslöshet och begränsade sociala nätverk.

• Vid uteblivet deltagande dras etableringsersättningen in.

• Vid icke-deltagande sker hembesök.

• Höjning av etableringsersättningen

Ett Sverige utan utsatta områden

• Genomför en nationell folkräkning i Sverige.

• Inför en nationell lista över Sveriges utsatta områden. Listan ska ligga till grund för Sverigeförhandlingen om utsatta områden (se nedan) vars syfte är att avveckla utsatta områden och förhindra framväxten av parallellsamhällen.

• De nationella målen över utsatta områden ska utgå från följande insatsområden:

1. Fysisk omvandling av utsatta områden för att motverka segregation och främja integration,

2. Bättre balans i befolkningssammansättningen

3. Svenska språkets användning och utveckling i alla samhällsområden

4. Insatser för att förbättra kvaliteten på förskola och skola

5. Kraftiga insatser för att öka självförsörjningsgraden

6. Lokal polisiär närvaro för att bekämpa kriminalitet.

• Genomför en nationell Sverigeförhandling Ett Sverige utan utsatta områden med syftet att avveckla utsatta områden och förhindra framväxt av parallellsamhällen i Sverige. Alla kommuner som har utsatta områden ska ingå och teckna avtal med staten om relevanta insatser för att fysiskt omvandla utsatta områden och åstadkomma en bättre balans i befolkningssammansättningen genom exempelvis upprustning av beståndet, nybyggnation, förtätning, strategisk rivning av bostäder och nya trafik- och kollektivtrafiklösningar.

• Inför statliga kreditgarantier för nybyggnation av radhus-, småhus- och flerfamiljshus i utsatta områden.

• Inför ett nationellt tak för andelen hyresrätter i utsatta områden.

• Inför ny lag om förvärv av hyresfastigheter för att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa och kriminella aktörer vid överlåtelser av hyresfastigheter.

• Inför omfattande inkomstkrav för inflyttning till alla utsatta områden. Såväl allmännyttiga som privata bostadsbolag får inte acceptera inflyttning av människor vars inkomst de senaste 6 månaderna varit försörjningsstöd.

• Sänkt tröskel för inflyttning till hyresrätter utanför utsatta områden. De krav som hyresvärdar ställer på en ny hyresgäst för tecknande av hyresavtal ska regleras i lag.

• Tillsätt en utredning med uppdrag att presentera förslag för hur allmännyttans andel av det totala beståndet ska öka.

• Inför förtur i bostadskön till lägenheter i utsatta områden för människor med akademiska meriter.

• Inför statliga kreditgarantier/investeringsstöd för ombyggnad.

• Inför nytt regelverk för ombyggnad då krav på att uppfylla nybyggnadsstandard motverkar ett hållbart byggande vid upprustning av befintligt bestånd.

• Inför ett riktat ROT-stöd för upprustning av hyresfastigheter i utsatta områden.

• Inför en moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark.

• Inför investeringsstöd och/eller statliga kreditgarantier för billiga i hyresrätter i socioekonomiskt starka områden.

• Vid otillräckliga kommunala åtgärder för att uppnå de statliga målen i Sverigeförhandlingen Ett Sverige utan utsatta områden ska de generella statsbidragen utebli.

• I ett nästa steg ska staten ges befogenheter för att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå de statliga målen.

Svenska språket i den gemensamma välfärden

• Räkna upp välfärdens finansiering i takt med kostnadsökningarna. Språkutvecklingsarbete möjliggörs inte i underbemannade verksamheter, eller så kallad “precisionsbemanning”.

• Inför rätt till heltid som norm. Att ha en trygg anställning är en grundförutsättning för att våga be om språkliga insatser och utbildning.

• Inför nationellt språktest vid nyanställning av personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg.

• Språkutbildning ska erbjudas personal som ligger nära att kvalificera sig för arbete men inte klarar språktestet.

• Utred ytterligare välfärdsverksamheter där språkkrav kan införas, exempelvis fritids och delar av vården.

• Språkinsatser för befintlig språksvag personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg under betald arbetstid genom riktat statsbidrag.

• Inför aktivitets- och språkplikt för personer som uppbär försörjningsstöd och som står till arbetsmarknadens förfogande.

• Inför central valideringsnämnd/myndighet med eget anslag.

• Ge universitets- och högskolerådet ett långsiktigt uppdrag att främja lärosätenas arbete med valideringsuppdraget och tillgodoräknande av reell kompetens tillsammans med valideringsmyndigheten.

• Diskrimineringsersättningen ska höjas till högre nivåer än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister.

• Diskrimineringsombudsmannen ska ges ett mer renodlat uppdrag att processa diskrimineringsärenden samt ges ekonomiska möjligheter som svarar mot antalet anmälningar.

Ett gemensamt ansvar för barnen

• Inför ett totalförbud för vinstdrivande aktörer att driva förskolor.

• Svenska språket ska vara huvudspråk i svensk förskola och tydliggöras i förskolans läroplan.

• Inför 15 timmar i veckan allmän avgiftsfri förskola från 2 års ålder samt 30 timmar i veckan obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 års ålder i Sveriges utsatta områden.

• Inför 15 timmar i veckan obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 års ålder i hela landet.

• Barn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i samma utsträckning som barn till heltidsarbetande föräldrar.

• Skolverkets nuvarande riktmärken för barngruppernas storlek ska bli lag samt att personaltätheten i förskolan regleras i lagstiftning.

• I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen. I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen.

• Inför en statlig förskolekommission med representanter från professionen och forskning för att ytterligare identifiera reformer och åtgärder för att öka jämlikheten och stärka det kompensatoriska arbetet i förskolan.

• Inför ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare inom såväl gymnasieskolans barn- och fritidsprogram som motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Detta för att uppnå en likformighet i barnskötarutbildningarna samt stärka och tydliggöra barnskötarnas kompetens. Den enhetliga utbildningen ska anpassas till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag t.ex. när det gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska.

• Skollagen ska kompletteras med skrivningar om barnskötares roll i förskolans verksamhet. Detta för att betona att de som arbetar i förskolan och ansvarar för eller medverkar i undervisningen ska vara utbildade förskollärare eller utbildade barnskötare. Undantag görs för redan anställda.

• Allmänna råd om grundläggande språkkunskaper för personal i förskolan införs.

• Språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg.

• Utbildning i svenska på betald arbetstid för den personal som redan arbetar i förskolan eller för de personer huvudmannen ämnar anställa och som inte uppfyller språkkraven ansvarar huvudmannen för att språkutbildning ges till de anställda på betald arbetstid. Denna utbildning anordnas av den kommunala vuxenutbildningen och finansieras med riktade statsbidrag.

• Ett riktat statsbidrag med syfte att stärka attraktiviteten och därmed locka fler utbildade förskollärare, till förskolor med särskilt svåra utmaningar. Statsbidraget ska möjliggöra för alla pedagoger i förskolan att gå från 40-timmars vecka till 35-timmars vecka med bibehållen lön, alternativt att förskolan tar ut motsvarande ekonomiskt stöd i ett lönepåslag till pedagogerna.

• Examensbeskrivningen för förskollärarexamen ska utvecklas så att det i examensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.

I Sverige är skolan gemensam

• Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan ska höjas till minst 75 procent.

• Tydliggör i svensk lagstiftning att bortföranden av barn ut ur Sverige aldrig kan få till följd att barn omfattas av undantaget från skolplikten.

• Föräldrar som medverkar till att barn förs utomlands utan godkännande av undantag från skolplikten, ska omgående förlora rätten till ekonomiska bidrag från Sverige.

• Skolan ska så snart det framgår att en elev tagits ur landet utan godkännande av undantag från skolplikten, anmäla detta till socialtjänsten, Skatteverket och Försäkringskassan. En skola som avhåller sig från att göra en sådan anmälan föreläggs med kraftig sanktionsavgift.

• Vinstutdelning från skolverksamhet ska inte längre vara möjligt.

• Den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort.

• Inför ett obligatoriskt skolval till grundskolan för alla tillsammans med ett gemensamt kommunalt administrerat skolvalssystem som omfattar alla skolor i kommunen, oavsett huvudman.

• I skollagen införs ett krav på att alla skolhuvudmän för grundskolan aktivt ska verka för minskad skolsegregation vid sina skolenheter.

• Inför rätt till utökad undervisningstid i svenska för elever som inte klarar målen i ämnet svenska eller svenska som andraspråk.

• De utökade timplanerna ska tillämpas utifrån resultatet av en språkscreening som skolan genomför för varje elev i samband med att eleven börjar förskoleklass och beslutas av rektor i varje individuellt fall.

• De utökade timplanerna gäller fram till dess att eleven bedöms uppnå betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk, dock senast till och med utgången av årskurs 9.

• Inför bemannade skolbibliotek i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor genom ändring i skollagen. Syftet är att stärka likvärdigheten och kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten.

• Inför statsanslag för att iordningställa bibliotek på de skolor som saknar det idag. Statliga bidrag till skolor att söka för litteraturinköp till skolbibliotek ska säkerställas. Den löpande verksamheten finansieras genom statens generella statsbidrag till kommunsektorn.

• Inför vidareutbildning i evidensbaserad grundläggande läs- och skrivträning för modersmålslärare.

• Utred om modersmålslärare ska omfattas av lärarlegitimation.

• Utred hur kvaliteten i modersmålsundervisningen kan stärkas.

Ett starkare SFI

• All undervisning inom SFI ska vara icke vinstdrivande.

• Inför kommunalt språkansvar där kommuner åläggs att arbeta uppsökande och motiverande för att stödja individer att påbörja och slutföra hela SFI-utbildningen.

• Öka det lagstadgade minimikravet på lärarledd undervisningstid på SFI.

• Inför tidsgräns till fyra år från den tidpunkt eleven för första gången tagits emot i SFI.

• Vid varje tillfälle kommunen överväger att skriva ut en elev från sfi på grund av bristande språkprogression ska integrationsspår erbjudas, som erbjuder motiveringshöjande insatser och samhällsorientering.

• Närundervisning ska vara huvudregel vid SFI-undervisningen.

• Inför högre behörighetskrav för lärare i SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux.

• Skolverket ska ge lämpliga lärosäten i uppdrag att utforma och erbjuda högskolekurser för rektorer och lärare, bland annat för behörighet till SFI, språk- och yrkeskunskapsutvecklande arbetssätt samt kartläggning och bedömning för undervisning. Ersättning för deltagande ska kunna utgå.

• Inför fler utbildningar där SFI eller SVA kombineras med gymnasial yrkesutbildning inom bristyrken.

• Kombinationsutbildningar ska berättiga till CSN studiestartsstöd.

• Inför ny verksamhet under kommunala vuxenutbildningen. Denna ska avse språkutbildning för personer som har en 0-6 årig utbildningsbakgrund.

• Verksamheten ska ha en egen kursplan och en egen tidsgräns.

• För språksvaga i svenska behövs vanligen progression i modersmålet. Utred samverkan med hemspråksundervisningen.

• Inför ny folkbildningssatsning: Svenska För Äldre. Detta ska avse språkutbildning för personer över 67 år som inte är föremål för arbetsmarknadspolitiska program. Insatsen sker genom studieförbunden och folkhögskolorna.

Åtgärder mot hedersförtryck

• Inför ett nytt nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.

• Inför kommunala samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Anställda inom den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, socialtjänsten och fritidsförvaltningen ska ha relevant utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck. Det offentliga ska också ställa kunskapskrav på privata företag som driver välfärdsverksamhet om hedersrelaterat våld och förtryck.

• Inför demokrativillkor för trossamfund och civila samhällsorganisationer med möjlighet att mista rätten att vara stats-, region- och kommunbidragsberättigad.

• Inför ökad kontroll av utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område. Vid koppling till extremism ska utlandsfinansierad verksamhet helt förbjudas i Sverige.

• Inför företrädarregister på ideella föreningar hos Skatteverket.

• Förbjud förskolor och skolor med konfessionell inriktning.

• Utvidga utreseförbudet så att det omfattar alla former av hedersrelaterade bortföranden, exempelvis könsstympning, bestraffnings- och uppfostringsresor, omvändelseförsök av hbtqi-personer eller bortföranden som sker i syfte att genomföra oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsoperationer. Utvidga åldersgränsen från 18 till 20 år.

• Genomför en landsomfattande kunskapshöjande insats om utreseförbudet.

• Inför kriminalisering av underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, inför kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt kriminalisering av omvändelseförsök.

Läs mer om arbetsgruppens förslag:

Förslag om obligatorisk förskola. Kommentarer på de bostadspolitiska förslagen från kommunalråd och forskare.

De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas

Sammankallande: Teresa Carvalho

En ny ungdomspåföljd med särskild utskrivningsprövning

Arbetsgruppen föreslår en ny påföljd för grova brottslingar mellan 15 och 18 år. Enligt samma principer som inom rättspsykiatrin blir den dömde inte frisläppt förrän det inte längre finns risk för fortsatt allvarlig brottslighet, ytterst den tid som hade utdömts om den unge varit över 18 år. För att bli frisläppt ställs krav på att ungdomen slutför gymnasiestudier, deltar i behandling och sköter sig.

Fler tvingande verktyg för socialtjänstens ungdomsvård

Arbetsgruppen föreslår att LVU utvidgas. Socialtjänstens föreslås få möjlighet att 1) kunna besluta om arbetsplikt, 2) kunna punktmarkera den unge, antingen med en följeslagare eller med fotboja.

En ny svensk anti-maffialagstiftning (RICO)

Arbetsgruppen föreslår att Sverige ska införa en ny svensk anti-maffialagstiftning, med inspiration från RICO i USA och Rognoni-La Torre i Italien. Det centrala, och helt nya för svensk rätt, är att arbetsgruppen anser att det behövs en kriminalisering av maffiaorganisationer. En särskild organisation föreslås skapas för att arbeta enligt den nya lagen.

”Sverige-kontrakt” – sociala investeringskontrakt för utsatta områden

Arbetsgruppen föreslår att staten ska inleda en långsiktig politisk satsning på utsatta områden i syfte att bryta nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. Detta görs genom att staten ingår skräddarsydda ”Sverige-kontrakt” med kommuner som har utsatta områden med hög kriminalitet. Kontrakten innehåller tydliga mål som följs upp kontinuerligt. Bland insatserna föreslås implementering av ett särskilt utbildningsprogram i skolan lett av särskilt utbildade instruktörer från polis och socialtjänst, inspirerat av den amerikanska metoden G.R.E.A.T (Gang Resistance Education And Training) som bland annat fokuserar på att utveckla förmågor inom rätt och fel, konfliktlösning och grupptryck. Syftet är att motverka riskfaktorer för att hamna i gängkriminalitet, samt att stärka tillitsfulla relationer mellan barnen och Polisen.

Kommunalisera all HVB-hemsvård av ungdomskriminella

Arbetsgruppen föreslår att Sveriges kommuner ska ta över den HVB-hemsvård av ungdomskriminella som idag sker i privat regi. Ungdomsvården ska inte vara en marknad för lycksökare eller kriminella att utnyttja.

Ett nationellt avhopparprogram

Arbetsgruppen föreslår ett nationellt avhopparprogram som säkerställer tillgänglighet, likvärdighet, evidensbaserade arbetssätt, stärkt möjlighet till arbete samt stark och långsiktig finansiering.

Stärkt barn- och familjehälsovård under barnets första 1 000 dagar samt ett nytt stöd till riskfamiljer

Förslag om en förstärkning av dagens barn och familjehälsovård till en tydlig och sammanhållen kedja under varje barns första 1 000 dagar. Därefter vidtar ett nytt riskfamiljsprogram för barn och familjer med riskfaktorer för brott.

Informationskampanj i landets skolor

Arbetsgruppen föreslår att Polismyndigheten ska få i uppgift besöka skolor i hela landet i syfte att informera om de metoder kriminella gäng använder för att rekrytera unga till sin verksamhet. Samtidigt bör samtalsstödet ”Gängsnacket” skickas ut till alla hushåll med barn i skolåldern.

Läs mer om arbetsgruppens förslag:

Förslag om bland annat särskild utskrivningsprövning respektive ”Gängsnack”.

Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid

Sammankallande: Mattias Vepsä

Ett fritidslyft och avgiftsfritt fritids för alla

Gruppen föreslår avgiftsfritt fritids från förskoleklass till mellanstadiet för alla barn. I ett första steg omfattas förskoleklass till årskurs tre och i ett andra steg utreds och växlas satsningen upp för mellanstadiet. Ett kvalitets- och pedagogiskt lyft bör även genomföras, menar gruppen som även lämnar förslag om att medel för lov- och breddade aktiviteter i samverkan med föreningsliv, kulturskola och friluftsliv avsätts och fokuseras på eftersatta bostadsområden.

Fri kollektivtrafik för barn och unga

Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet

Arbetsgruppen vill genomföra en satsning som innebär att oavsett var du bor eller vad du har i plånboken ska det finnas en plats för rörelse och aktivitet så nära som möjligt. Gruppen föreslår att det i våra tätorter i varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 meter.

Ledarsatsning för Sverige – minst 1 000 nya ledare i utsatta områden

Förslag om 1000 nya ledare i föreningar som arvoderas och utbildas. Ledarlyftet ska riktas mot eftersatta stadsdelar där personer inte har finansiella möjligheter att engagera sig ideellt.

En kulturell allemansrätt

Gruppen föreslår en nationell parkteater, fri entré på landets museer på helgerna och skärpta uppdrag till våra nationella kulturinstitutioner att jobba för att nå nya grupper i hela landet och särskilt eftersatta bostadsområden. Man vill se en regional satsning för att öka stödet till samlingslokaler och föreslår en riktig kulturgaranti i förskolan och skolan med minst en kulturupplevelse per läsår där kommunerna ger stöd. Gruppen föreslår även att rätt till Kulturskola garanteras i alla kommuner.

Ett friluftspolitiskt program

Förslag om en ”friluftskanon” som ger barn och unga i skolåldern mer jämlik tillgång till naturen. Det kan handla om att grilla korv, göra eld, uppleva skogspromenader, klättra i berg eller vandra. Dessutom föreslås en rad insatser för friluftslivet i Sverige.

Ett folkhälsolyft för ett mer motståndskraftigt Sverige

Folkhälsolyftet omfattar en folkhälsolag, ett kunskapslyft kring folkhälsa, livstimme på arbetsplatserna och obligatoriskt friskvårdsstöd, hälsosamtal i alla regioner, att civilsamhället får långsiktigt stöd samt en nationell plan för hälsosammare matvanor.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje

Sammankallande: Björn Wiechel

Ta kontroll över jobbförmedlingen

Arbetsförmedlingen läggs ned och Myndigheten för arbete och produktivitet (MAP) inrättas. Den nya myndigheten är:

• Statligt ägd, med hög grad av regional autonomi och ska finnas närvarande med kontor i varje kommun.

• Ska förmedla jobb och ge arbetsmarknadsinsatser utifrån ett tydligt produktivitetsuppdrag.

• Portalen för all vuxenutbildning i regionen.

Klara skolan-deal

Särskilda insatser för att få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras i de kommuner där fler än 50 procent av de folkbokförda barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, samt kommuner med barn som har postadress i ett av polisens utsatta områden och som riskerar att inte klara gymnasiet. Pengen ska ligga utanför ordinarie fördelning av skolpengen.

Yrkeslärarboom

Gruppen vill skapa en yrkeslärarboom där 5 000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Det ska ske genom ett spårbyte riktat till yrkeskunniga i bristyrken som erbjuder 80 procent i studielön, inom ramen för omställningsstudiestödet.

Ny utbildningsform Yrkesskola

Förslag om att införa en statligt finansierad yrkesskola med nationell antagning, ett s.k. riksintag, där sökanden som bedöms klara av utbildningen premieras.

Lärlingsplatser som ger jobb

Företag ska ges möjlighet att välja ut sina lärlingar. Om företagen får välja vilken student de vill ta in som lärling så kommer de vara villiga att ta emot fler elever.

Rättvist arbetsliv – ökat välstånd ska komma alla till del

Genom att se till att alla har rätt till tjänstledigt för att prova ett nytt jobb, att alla dina timmar räknas på pappret, att kommuner erbjuder sommarjobb i näringslivet, att alla som kan jobba faktiskt får jobba, samt att förbättra arbetsvillkoren för funktionsnedsatta, kommer det ökade välståndet vid en höjd produktivitet kunna komma fler till del.

Starkare svensk modell

Förslag om att stärka den svenska partsmodellen genom att parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar, öka antalet arbetade timmar genom rätt till heltid, införa avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, införa skolinformation om arbetsmarknadskunskap i läroplanen, samt inrätta ett partsråd under regeringen med uppdrag att bevaka produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Ta sikte på en innovationsekonomi

Skapandet av en innovationsradar, antagandet av en deep tech-strategi och införandet av en riktad AI-folkbildning, bidrar till att säkra framväxten och spridning av innovationer, menar arbetsgruppen.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla

Sammankallande: Annika Strandhäll

Utvecklat system för kontroll och sanktioner för att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö

Möjlighet till sanktionsavgifter för fler av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (SAM- och OSA-föreskrifterna) enligt förslag från SOU 2022:45, stegrande sanktionsavgifter vid återkommande brister i arbetsmiljön samt fler arbetsmiljöinspektörer (enligt ILO-rekommendation om 1 inspektör per 10 000 anställda) för att alla arbetstagare ska ha en säker och trygg arbetsmiljö.

Differentierade arbetsgivaravgifter för att främja trygga jobb och skapa ett hållbart arbetsliv

Differentierade arbetsgivare för tillsvidare- och visstidsanställningar, så att det blir betydligt dyrare för arbetsgivare med att anställa personer på otrygga jobb och något billigare att tillsvidareanställa. Moderniserade trygghetsförsäkringar enligt en ny princip med automatisk uppräkning Inkomstindexering så att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen räknas upp årligen genom att följa inkomstbasbeloppet.

Trygghetspension 2.0 för bättre möjligheter till ett värdigt avslut på ett långt och hårt arbetsliv

Förslag som utvecklar den socialdemokratiska reformen från 2022, bland annat genom ny åldersregel (40 år i arbetslivet ska räcka för att man ska kunna ansöka om trygghetspension), en generösare prövning av arbetsförmågan och en separering av trygghetspensionen från sjukförsäkringen, rätt till ersättning även för Samhalls anställda och rätt att delta i ideell verksamhet och föreningslivet utan någon risk för att man ska förlora den ekonomiska tryggheten.

Kunskapslyft för full sysselsättning och tillväxt

Ny utbildningssatsning riktad till arbetslösa. Bland annat förslag om att ett nytt yrkesprogram införs. Det nya arbetsmarknadspolitiska programmet ska sätta tydliga krav på att arbetslösa ska fullfölja utbildningar till bristyrken. Deltagaren behåller den arbetsmarknadspolitiska ersättningen under insatsen, precis som i andra arbetsmarknadspolitiska program. Ett riktmärke sätts om att 10 procent av de arbetslösa ska omfattas av det nya yrkesprogrammet.

Funktionshinderbatteri för stärkt inkludering

Bland annat förslag om att införa en fast handläggarkontakt med specialistkompetens (en ”superförmedlare”) för att minska tiden det tar att få en funktionshinderkod hos Arbetsförmedlingen, bättre utformade lönebidrag genom ett höjt lönetak och en ventil som gör det möjligt att få lönebidrag även för anställda som riskerar uppsägning, sysselsättningskrav vid offentlig upphandling, ett mål för att statliga myndigheter ska bereda plats för funktionshindrade i proportion till sin storlek, en reformering av Samhall utan ett vinstkrav samt en delegation mot diskriminering i arbetslivet.

35-timmarsvecka till år 2035

Gruppen föreslår ett omfattande försök med förkortad arbetstid genom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som omfattar 5 000 arbetstagare under ett år. Försöket bör i huvudsak riktas till arbetsplatser inom välfärden för att öka yrkenas attraktivitet. Analyser av effekter på stress, hälsa, produktivitet, sysselsättning och kostnader bör användas som underlag inför beslut om ordnade och stegvisa förändringar i arbetstidslagen så att ett nytt socialdemokratiskt mål om 35 timmars arbetsvecka fram till år 2035 uppnås.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället

Sammankallande: Niklas Karlsson

Kommunalt skattetak

I väntan på en omfattande reform av det kommunala utjämningssystemet föreslår gruppen att ett kommunalt skattetak införas. Gruppen föreslår att ett särskilt statsbidrag införs riktade mot kommuner med höga skattesatser i syfte att åstadkomma skattesänkningar i dessa kommuner. Tanken är att kommunen begränsar sitt skatteuttag i utbyte mot statsbidrag.

Polisiär närvaro i hela landet

Arbetsgruppen föreslår att kommunerna blir huvudmän för närpolisen.

Allmän värnplikt och gemensamt försvar

Arbetsgruppen föreslår att antalet värnpliktiga ökar snabbare än vad som är planerat, och årligen uppgår till 20 000 personer. Vidare menar man att grundutbildning inom civilplikt bör införas.

Rättvisa och respekt framför vinstjakt i skolan

Arbetsgruppen föreslår att en kriskommission mot marknadsskolan, ökat statligt ansvarstagande genom ett antal reformer, samt ett förbud mot vinstjakt i skolan bör införas.

Tänderna är en del av kroppen

Arbetsgruppen föreslår att ett högkostnadsskydd för tandvården på samma nivå som gäller i sjukvården införs.

Avskaffa det nuvarande karensavdraget

Arbetsgruppen föreslår att det nuvarande karensavdraget avskaffas. Syftet med reformen är att öka rättvisan för breda löntagargrupper och minska den orättvisa kostnad som många yrkesgrupper, framförallt i LO-yrken, tvingas till vid sjukdom.

Återställ standardtryggheten i socialförsäkringarna

Arbetsgruppen föreslår en bred reform för att höja ersättningsnivåerna och taken i försäkringssystemen. Därför bör principen för de inkomstrelaterade socialförsäkringarna vara att 80 procent av de försäkrade har en ersättning på 80 procent av lönen, att den kraftiga nedtrappningen av ersättningsnivåerna i a-kassan avskaffas, och att ersättningstaken höjs för så många försäkringar som möjligt. Därutöver bör en uppräkning övervägas för att förhindra urholkning av trygghetssystemen, menar gruppen.

En pension att kunna leva på

För att göra pensionssystemet mer rättvist bör en del av den totala pensionsbehållningen även baseras på en arbetade-år-princip, anser gruppen. Intjänandet av inkomstpensionen behöver stärkas genom att i ett första steg höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent av hela inkomsten (bruttoinkomsten). Gruppen föreslår även att man inför en så kallad gas i pensionssystemet på samma sätt som det redan finns en broms som begränsar uppräkningen av inkomstpensionen. Pensionssparandet föreslås även reformeras genom att öppna upp sjunde AP-fonden och premiepensionssystemet för egna avsättningar.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering

Arbetsgrupp: Lars Isacsson

100 procents höjning av infrastrukturbudgeten

Infrastruktursektorn är gravt underinvesterad och delvis utsåld med många utförare och långa entreprenörskedjor, kontaterar gruppen. För att skapa ökad kompetens och bättre effektivitet är det dags att dela Trafikverket i trafik och järnväg.

Öka vindkraftsproduktionen – skapa kommunala vindkraftsfonder

Vindkraftsfondens pengar ska förebygga skador som etableringen orsakat och tillgodose allmänna ändamål i den bygd som berörs av vindkraften; närboende, lokalsamhälle och kommun.

Hundraårslyft för landsbygdens allmänna samlingslokaler

Hundraårslyftet ger Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna samt IOGT-gårdar ett tidsbegränsat stöd att fördela till de lokalhållande föreningarna på landsbygden.

Dygnet runt- bemannad polisstation i varje kommun

Stoppa bankdöden – minst en bank i varje kommun

År 2016 fick sårbara och utsatta områden ett särskilt driftsstöd. Tillväxtverket visar att stödet haft stor betydelse. 95 procent av butikerna säger att det varit mycket viktigt för verksamheten på orten. Resultatet går att omsätta när det gäller t.ex. bankernas lokala närvaro, menar arbetsgruppen. Det är också möjligt att via bankskatten ge ett stöd till lokala bankkontor i kommuner med mindre än 16 000 invånare.

Arbetsförmedlingen – smalare, vassare och mer anpassad efter arbetsmarknadens behov

Enligt gruppen är det nödvändigt med en huvudman för arbetsmarknadspolitiken och försörjningsstödet. Arbetsförmedlingen behöver omvandlas till en myndighet med kontrollansvar för a-kassa, forskning, statistik och spetsutbildning. Det arbetsförmedlande uppdraget och matchningen tillfaller kommunerna, som kan välja att sköta uppdraget i egen regi och/eller upphandla tjänster.

Statliga myndigheter ska samordna sina beslut gentemot kommuner och regioner

Halvera Länsstyrelsens handläggningstider

Länsstyrelsernas långa handläggningstider gör att viktig ortsutveckling avstannar. Det uppstår negativa konsekvenser för företagsetablering och arbetsmarknaden.

Automatisk utbetalning av riktade statsbidrag till små kommuner

Små kommuner ska slippa alla statliga detaljkrav kring en stor mängd riktade statsbidrag och i stället få sin andel som generella pengar. Om andel av det riktade statsbidraget understiger tio prisbasbelopp (PBB) ska pengarna betalas ut utan ansökan.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

En ung generation med framtidstro

Sammankallande: Amalia Rud Stenlöf

Ett statligt ansvar för svensk skola

Den ojämlika skolpengen avskaffas och ersätts med en modell som främjar kvalitet och motverkar segregation och ojämlikhet. Aktiebolagsdrivna skolor ska fasas ut helt under 2030-talet. Samhället ska även garantera alla lärare och elever en god arbetsmiljö genom att staten tar över arbetsgivaransvaret.

Ett nationellt skolmiljölyft

Ett nationellt skolmiljölyft behövs, enligt gruppen. Akademiska Hus ska därför ges i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om lokalerna för Sveriges skolor.

Ett större statligt ansvarstagande för barn- och ungdomspsykiatrin

Genom en nationell strategi för ungas psykiska hälsa ska likvärdiga, enkla och långsiktiga vägar till och tillgång till rätt vårdnivå öka – oavsett var i landet man bor.

Gymnasialt basår för fler vägar till och genom gymnasiet

Förslag om att införa ett gymnasialt basår för att möta den grupp som ännu inte uppnått gymnasiebehörighet genom grundskolan.

Ökad trygghet och studiero i skolan genom ett nationellt mobilförbud

Ett nationellt mobilförbud ska införas i alla svenska skolor för att öka trygghet och studiero. Lärare och rektorer ska ha rådighet att besluta om undantag om så krävs.

En skola som inte stänger dörrar – reformering av läroplanen och slopande av betyget F

Arbetsgruppen föreslår att ett nytt och rättvist betygssystem införs.

Stärkta åtgärder för en mer rättvis skolgång för elever med NPF

Skolledare och lärare behöver ges djupare kunskap om NPF och om hur elever stöttas på bästa sätt. Lagkrav om skolors skyldighet att ha en strategi för NPF-stöd ska införas.

Klasspappor för ökat föräldraengagemang i skolan

Förslag om att införa “klassföräldrar” där föräldrar ges ersättning för att närvara i sina barns skolmiljö under avsatta dagar. I en tid där många unga pojkar saknar manliga förebilder och kvinnor i större utsträckning tar ansvar för sina barn vad det gäller bland annat föräldraledighet, ska “klasspappor” kunna nyttja fler dagar för att främja pappors deltagande.

Avskaffande av flerbarnstillägget

Flerbarnstillägget har ingen plats i en modern socialdemokratisk familjepolitik – det ska avskaffas, menar gruppen.

Förenklade regler och höjt tak för föräldrapenningen

Reglerna för nyblivna företagare behöver förenklas och taket i föräldrapenningen höjas för att ytterligare stärka incitamenten för i synnerhet pappor att ta ut en större del av föräldradagarna.

Inrätta ett statligt bostadsbolag för ökat byggande

Ett statligt bostadsbolag ska inrättas och få till uppgift att planera och bygga bort den bostadslöshet Sveriges unga befinner sig i. Ett mål ska sättas om att bygga bort bostadsbristen inom två mandatperioder och för detta syfte ska dessutom förmånliga statliga lån införas.

En modern egnahemssatsning – för ökat bostadsbyggande i hela landet

En satsning ska genomföras på en ny, modern egnahemsrörelse som ger den unga generationen större möjligheter att påbörja familjebyggandet genom att skaffa en egen bostad.

En första-bostadsgaranti

Genom en nationell förmedling av bostäder ska unga tillhandahållas en bostad första gången de flyttar hemifrån. Både hårdare krav på kommunernas ansvar att bygga och en byggbonus ska införas för att möjliggöra detta.

Uppgörelse med marknadsmisslyckandet ockerhyror

Ett åtgärdspaket ska genomföras för att göra upp med ockerhyrorna så att fler unga kan få möjlighet att hitta en bostad till rimlig kostnad.

Höj bostadsbidraget för unga och barnfamiljer

Bostadsbidraget ska ses över och höjas för unga och barnfamiljer.

Skatteincitament för unga – fler svetsare istället för influencers

Riktade skattelättnader för unga arbetstagare ska införas för att skapa incitament för fler att söka sig till jobb inom vård, skola, teknik.

Avskrivning av studielån för unga som bosätter sig i gles- eller landsbygd

Arbetsgruppen föreslår att en avskrivning genomförs av en del av ungas studielån om de väljer att bosätta sig i lands- eller glesbygd.

Stoppa företag från att lura in unga i skuldfällor – reglera kreditmarknaden

Värdera kompetens från yrkeslivet vid ansökan till högskolan

Inför möjligheten att få arbetslivserfarenhet värderad för att kunna få grundläggande behörighet till högskolan, föreslår gruppen.

Avgiftsfri kollektivtrafik för unga

Samhället ska ta ansvar för att alla unga ska kunna resa kollektivt. Inför avgiftsfri kollektivtrafik för alla unga upp till 19 år.

Ett förstärkt reseavdrag för personer mellan 16–30 år

Reseavdraget förstärks för unga genom att avdrag görs från en lägre summa för unga. Förstärkningen är som störst för de yngsta i spannet och avtar successivt. Förstärkningen ska gälla både för resor med bil och resor med kollektivtrafik.

Ökade möjligheter till utbildning genom reseavdrag för resor till och från utbildningsplats

Avdragsrätt för resor till och från Komvux-, yrkeshögskole-, folkhögskole-, högskole- och universitetsstudier ska införas för personer upp till 30 år.

Ökad frihet för unga genom billigare bilägande för unga

Ett fordonsskatteavdrag ska införas för samtliga under 30 år. För unga som bor i områden som ger rätt till det befintliga glesbygdsavdraget ska båda avdragen ges.

Större rörlighet genom höjd hastighetsbegränsning för A-traktorer

Hastighetsbegränsningen för A-traktorer ska höjas från 30 km/h till 45 km/h för att öka ungas möjlighet att transportera sig och öka deras rörelsefrihet.

Ett Sverigekort för ökade möjligheter att resa och upptäcka Sverige

Ett Sverigekort ska införas som ger alla elever tillgång till avgiftsfria tågavgångar inom Sverige från det år man avslutar gymnasiet fram till och med 22 års ålder.

En samhällsplikt för Sveriges unga för ökad samhällsgemenskap

Ge fler unga en bra start på livet och öka samhällsgemenskapen genom att erbjuda alla unga en tre månaders samhällsplikt till Sveriges unga som alternativ till värnplikten. Samhällsplikten ska ge meriter, blir ett alternativ framåt för skoltrötta och något som gör att man får ta ansvar och känna ett sammanhang. Inför med detta syfte en särskild civilplikt för Sveriges unga som alternativ till värnplikten – en samhällsplikt.

Öka samhällsgemenskapen genom mer friluftsliv för unga

Det är hög tid att Sverige antar en friluftspolitisk strategi med ett tydligt mål om att öka möjligheterna och incitamenten för unga att utöva svenskt friluftsliv oavsett ekonomiska förutsättningar, menar gruppen.

Satsning på fritidsbanker för att få fler unga in i föreningslivet

Trösklarna till den första kontakten med föreningslivet behöver sänkas genom en nationell långsiktig satsning på fritidsbanker där utrustning kan hyras gratis och första kontakten med lokala föreningar möjliggöras.

Nationell avhopparverksamhet för unga

Sverige behöver en nationell avhopparverksamhet för unga med långsiktig rehabilitering för individerna, snarare än den dyra och tillfälliga “förvaring” som många gånger blir lösningen idag.

Stoppa högerextremisternas försök att rekrytera unga killar

Förslag om att införa en riktad satsning på samverkan mellan polis-socialtjänst-skola-nätjättar kring unga som riskerar radikaliseras i högerextrema kretsar. Genomför en Nationell kraftsamling mot högerextremism – satsa på källkritik och få fler unga att säga nej till högerextremt material på nätet – ”Non Nazi generation”. Gruppen föreslår även att civilsamhället får ökade resurser för att arbeta mot högerextremism på nätet.

Fler ska vilja arbeta i välfärden

Sammankallande: My Alnebratt

Långsiktigt hållbar, förutsägbar och stabil finansiering av välfärden

Reformen innebär en ny modell för att indexera statsbidragen till kommunsektorn vilket kraftigt skulle öka tillskotten till kommuner och regioner. Indexeringen skulle baseras på befolkningstillväxten, löneutvecklingen och förändringarna i åldersstrukturen, samt justeras för att minska svängningarna i kommunsektorns inkomster över konjunkturcykeln.

Återta kontrollen och avmarknadisera välfärdssystemen – Inför en ny lag för styrning av välfärden

Välfärdens styrning reformeras genom en helt ny lagstiftning. Lagen bör enligt arbetsgruppen bygga på tio grundläggande principer; valfrihet, behovsprövning, demokratisk styrning, rättvis ersättning, fokus på kärnverksamheten, jämlik digitalisering, korrekt uppföljning, stark kontroll, transparens och offentligt företräde.

Ärlighetsreform

Reformen innebär en likriktad modell för kommunala, regionala och statliga budgetar som möjliggör jämförelser och granskning. Dessutom föreslår arbetsgruppen ett förtydligande av den statliga finansieringsprincipen så att höjda ambitioner också kopplas till ökade medel.

Kompetenstjänster

Reformen kompetenstjänster syftar till att dra nytta av medarbetare över 60 års stora kunskap och erfarenhet samt erbjuda dem ett lugnare tempo och större flexibilitet under de sista åren i arbetslivet. Så kan fler av de mest erfarna medarbetarna orka arbeta hela vägen fram till pension. En kompetenstjänst skulle innebära att du bara är schemalagd i ordinarie verksamhet på halvtid och använder resten av tiden till att sprida kunskap till övriga medarbetare genom handledning och mentorskap.

Hela landet ska leva

Reformförslag som består av två delar: Dels en permanent kommundelegation som kan stödja kommunernas omställning. Syftet är att stötta kommuner och regioner som behöver vidta omstrukturerings- och omställningsåtgärder för att säkra sitt välfärdsåtagande samt en hållbar ekonomisk utveckling. Dels ekonomiska incitament för att fler ska kunna och vilja bo på landsbygden, exempelvis flyttbidrag och nedskrivning av studieskulder för de som arbetar inom bristyrken i välfärden i gles- och landsbygd.

Förbjud bemanningsbolag

Bemanningsbolag tillför inget mervärde, tvärtom, de försämrar kvaliteten och arbetsmiljön samt medför försämrad kontinuitet och risker för patienter och brukare, slår gruppen fast. Den flexibilitet som bemanningsbolag ger verksamheten kan istället åstadkommas genom interna bemanningspooler i kommuner och regioner.

Digitala system i invånarnas och medarbetarnas tjänst: Statligt IT-bolag som utvecklar system för offentliga behov

Förslag om en stark statlig produktions- och upphandlingsorganisation av IT-system för välfärdsverksamheter. Staten borde även erbjuda finansiering för digitalisering och utveckling av system.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Föregångslandet Sverige – världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el

Sammankallande: Fredrik Olovsson 

Forskning och innovation för industriell konkurrenskraft och landets förmåga att snabbt möta stora samhällsutmaningar

Reformförslagen framhåller bland annat behovet av ökade ambitioner för finansiering av industrirelevant och behovsmotiverade FoI, strategiska innovationsprogram, samt arbetsmiljöforskning kring digitalisering och industriforskningsinstituten.

Industriell kompetensförsörjning är svensk konkurrenskraft

Bland reformförslagen finns riktade satsningar inom yrkesvux, YH och högre utbildning inom teknik och naturvetenskap samt för att nå målgruppen yrkesverksamma. Vidare föreslås ett yrkesutbildningslyft och strategiska satsningar i partssamverkan för att främja människors chanser till lärande i arbete.

Europeisk klimatomställning är svensk industripolitik

Arbetsgruppen framhåller behovet av ett utvecklat svenskt förhållningssätt till EU:s klimatpolitik och dess betydelse för svensk industri. Förslagen tar bland annat fasta på insatser för att främja den nationella bransch- och sociala dialogen, ökat tillgängliggörande av 15 existerande EU-finansierade instrument för svenska intressen och främjandet av handelssamverkan med USA och länder kring Stilla Havet.

Ett samhällslyft för ett Sverige som nyindustrialiserar

Reformförslagen inriktar sig på förverkligandet av industriinvesteringar på de orter där dessa sker. Bland förslagen finns statligt övertagande av kommunsektorns skulder, riktade stöd till berörda etableringskommuner, inrättandet av statligt bostadsbolag och en särskild infrastrukturpott.

Svensk tillverkning för svensk tillväxt

Arbetsgruppen föreslår insatser för att stärka svensk industris produktionskunnande, bland annat genom att skapa ett nationellt produktionsprogram –”Svensk tillverkning för svensk tillväxt” – riktat till framför allt små och medelstora industriföretag.

Sänkta kostnader för hushåll och företag – en snabbare och mer effektiv elektrifiering genom ökad statlig kontroll av elnät, elnätsutbyggnad och utbyggnad av vätgas

I syfte att uppnå en hög takt i elektrifieringen och nätutbyggnad föreslår arbetsgruppen en serie åtgärder för att öka det statliga ägandet, regleringen och kontrollen. Svenska Kraftnät, får i uppdrag att kunna öka ägandet av strategiska och nya regionnät och lokala nät, stopplag för utförsäljning av lokala nät föreslås. Vidare lämnas förslag om reglering för billigare fjärrvärme och inrättandet av en ny energiutvecklingsfond.

Mer billig el för klimatomställning och världsledande industri

Arbetsgruppen pekar på behov av insatser för en snabbt ökad elproduktion. Bland förslagen finns ökat statligt engagemang för investeringsfrämjande av storskalig fossilfri elproduktion och utbyggd effektreserv, främjandet av havsbaserad vindkraft samt ekonomisk ersättning till kommuner vid vindkraftsetablering.

Läs mer om arbetsgruppens förslag.

Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet 

Sammankallande: Anna-Caren Sätherberg

Elbil för vanligt folk

Reformen ska göra det möjligt för låginkomsttagare (inkomster upp till 28 000 kronor i månaden) i glesbygd att leasa en elbil för 1 500 kronor i månaden. Tidigare elbilssubventioner har framför allt kommit högavlönade i storstäder till del. Med det här förslaget riktas elbilssubventionen direkt till dem som tidigare inte haft möjlighet att dra nytta av elbilens fördelar. Bonusen ska vara möjlig för elbilar upp till 300 000 kronor och förhoppningsvis bidra till att det erbjuds fler elbilar i detta prissegment.

Frihet för unga med klimatsmart och gemensamt resande

Reformen ska göra det billigare och enklare för personer upp till 26 år att åka kollektiv lokal och regionaltrafik över hela landet. Genom ett Sverigekort för max 500 kronor i månaden – där staten står för skillnaden mellan 500 kronor och priset för regionens kort – ska det bli mer förmånligt men också enklare att välja kollektivtrafik. Priset för att åka kollektivt skiljer sig idag kraftigt åt mellan olika regioner. Med den här reformen sätts en maxtaxa för kollektivtrafiken på 500 kronor för personer upp till 26 år oavsett var man bor i landet.

Kollektivtrafik för folk i hela landet

Reformen ska göra kollektivtrafik tillgänglig för fler människor och särskilt i områden där traditionell kollektivtrafik inte fungerar tillfredsställande. Detta genom att:

1. Utveckla kollektivtrafik på begäran

2. Använda självkörande bilar i kollektivtrafiken

Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter

Reformen ska göra kollektivtrafik mer ekonomiskt fördelaktig genom att arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Idag finns ett förmånsvärdesystem för dem som åker bil till jobbet men inte för dem som åker kollektivt.

Klimatsmarta hyreshus

Reformen syftar till att minska kostnaderna för klimatsmarta renoveringar av hyreshus. För att hålla nere kraven på hyreshöjningar vill arbetsgruppen att staten ska erbjuda renoverings- och energieffektiviseringslån till statslåneränta plus en avgift för de administrativa kostnaderna för att hantera lånen. Lånen ska erbjudas hyresfastigheter som är 40 år eller äldre och som renoveras i enlighet med de kriterier som bedöms ha minst klimatpåverkan och bäst energieffektivitet.

Billigare boende med billigare energi

Den här reformen innebär att staten erbjuder energieffektiviseringslån till statslåneränta plus en självkostnadsavgift för de administrativa kostnaderna för att hantera lånet. På så vis är alla som vill garanterade lån och dessutom till en ränta som gör fler investeringar ekonomiskt motiverade. Hus med låga taxeringsvärden skulle dessutom kunna få ett bidrag motsvarande 30 000 kronor för att motivera investeringen.

Klimatsäkrad hemförsäkring

Arbetsgruppen vill att det blir obligatoriskt i minst 25 år för alla försäkringsbolag som idag försäkrar bostäder och fastigheter för översvämningar och vattenskador att erbjuda sådana försäkringar i riskområden. Premierna för försäkringarna ska inte avvika från premierna i övrigt i kommunen.

Fotnot: Artikeln uppdaterades 29 augusti 2024

Läs mer

Läs om arbetsgruppernas arbete och samhällsanalyserna här:

Allt om Socialdemokraternas nya samhällsanalys