Fackets utmaning: Organisera även dem med osäkra anställningar

Trenden sedan några år, med ökad facklig organisationsgrad, fortsätter. Det visar rapporten ”Den svenska modellen i en föränderlig värld” av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i dagarna utgiven av Arena Idé.

Medan organisationsgraden 2006 var 77 procent både bland arbetare och tjänstemän är skillnaden numera tolv procentenheter. År 2019 var siffrorna 60 procent bland arbetarna och 72 bland tjänstemännen. Båda grupperna har alltså återhämtat sig men skillnaden är stor.

De första som förlorar jobbet när den ekonomiska aktiviteten minskar drastiskt är de med tidsbegränsade jobb, en kategori som är överrepresenterad bland utrikes födda, konstateras i rapporten. Slutsatsen blir att organisationsgraden pressas uppåt bland dem som har kvar jobbet. Framtidens utmaning är rimligtvis att organisera även människor med osäkra anställningar.

– De tre förbund som har högst andel utrikes födda bland medlemmarna är Hotell- och restaurangfacket, Fastighets och Livs, alla tre på omkring 42 procent, säger Anders Kjellberg och tillägger att särskilt restaurang- och städbranscherna har stor omsättning bland de anställda och därmed också bland medlemmarna.

Han påpekar att det krävs mycket uppsökande verksamhet för att värva medlemmar och teckna kollektivavtal i branscher med många små företag. Det kan göra stor skillnad om det finns utrikes födda bland förtroendevalda och ombudsmän.

En varningsklocka klämtar för den som blickar mot Tyskland, där låga medlemssiffror urholkat fackets legitimitet och där oförmågan att upprätthålla minimilöner för stora löntagargrupper lett till att facken svängt i sin inställning. 2015 välkomnade de att staten lagstiftar om minimilöner i stället för att parterna gör upp.

Många utrikesfödda arbetar i branscher som har låg organisationsgrad och dåliga villkor. Enligt rapporten är det avgörande att rekrytera i denna grupp om facken ska kunna höja organisationsgraden och här tycks alltså en vändpunkt ha skett.

Viktigt är att komma ut på arbetsplatserna. Det finns ett stort behov av information om hur det svenska samhället fungerar.

– Viktigt är att komma ut på arbetsplatserna. Det finns ett stort behov av information om hur det svenska samhället fungerar. Information på andra språk är viktigt, gärna tryckt som går att sätta i händerna på folk men också på nätet förstås.

I rapporten går att läsa att 75 procent av arbetare födda utanför de nordiska länderna var fackligt anslutna 2006 men 2018 hade siffran rasat till 48 procent totalt. Därefter har dock en återhämtning skett och 2021 var 64 procent av de utomnordiska arbetarna i offentlig sektor med i facket och 48 procent i privat sektor.

Internationellt sett står sig Sverige utomordentligt väl. Anders Kjellberg kallar Sverige innehavare av det fackliga världsrekordet, med en organisering kring 70 procent. Bland europeiska länder ligger Estland i botten med sex procent. Den tyska organisationsgraden har sedan 2000 gått ned från 25 till 16 procent. När det gäller framtiden för den svenska fackföreningsrörelsen konstaterar Anders Kjellberg att det ser ljusare ut än för några år sedan men att utvecklingen framöver beror på hur aktivt facket är.

Fakta:
Rapportförfattaren Anders Kjellberg har tidigare skrivit Arena Idé-rapporterna ”Den svenska modellen i en oviss tid” (2020) och ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal” (2021).
Nytt för årets rapport är en omfattande genomgång av andelen fackligt anslutna i olika länder.

Rapporten Den svenska modellen i en föränderlig värld finns på https://arenaide.se/rapporter/svenska-modellen-2022/