Erik Nises: Historiens manege är krattad för reformismen

Socialdemokraternas stora projekt, välfärdsstaten, är det bästa svaret på ångmaskinen. Det menar Richard Baldwin, en av världens främsta experter på globalisering. Hans senaste bok präglas av den materialistiska syn på samhällsutveckling som förr kännetecknade den framgångsrika delen av vänstern men som i allt större utsträckning plockats upp av konservativa sedan de ”progressiva” kört fast i idealism.

Han beskriver i ”Globotics Upheaval” (Oxford University Press, 2019) att historien formas av den teknologiska utvecklingen och hur vi hanterar de sociala förändringar som följer av den.

Ångmaskinen ersatte inte bara en massa arbetare i England, någon kom på att man kunde stoppa den i en båt och plötsligt hade den också utsatt landet för global priskonkurrens. Medan nya samhällseliter steg fram förlorade miljontals människor sin trygghet. Trots att industrialiseringen skapade värden som mänskligheten dittills aldrig skådat medförde den också groteska klyftor som drev fram revolutioner, extrema ideologier men tillslut också välfärdsstaten.

”Mycket tyder på att vi lever i en tid som kan bli lika omvälvande för mänskligheten som industrialiseringen.”

Mycket tyder på att vi lever i en tid som kan bli lika omvälvande för mänskligheten som industrialiseringen. Baldwins begrepp ”Globots” avser den digitala teknik som i dag driver globalisering och automatisering.

Nu som på 1800-talet ersätter tekniken jobb i hisnande fart samtidigt som den möjliggör global konkurrens i sektorer som tidigare varit skyddade. Gissningarna om hur jävligt det kan bli varierar mellan att fyra till sju av tio jobb försvinner. Ingen verkar tro att det växer fram nya tillräckligt snabbt för att teknikskiftet inte ska medföra stora sociala påfrestningar och snabbt ökande klyftor.

Den nya tidens vinnare känner vi redan: tech-mogulerna som krossat gamla marknader, de mycket högutbildade eller talangfulla vars produktivitet skjuter i höjden med teknikens hjälp och företagsägare som använder teknik för att kringgå organiserade löntagarintressen. Att de riktigt rika blir groteskt rika är en global trend. I Sverige har antalet miljardärer fördubblats på tio år.

Förlorarna kommer att återfinnas i allt bredare samhällsgrupper. Industriarbetare, hantverkare och servicearbetare i västvärlden har pressats av teknikutveckling och global konkurrens sedan 70-talet.

Nu elimineras även avancerade servicejobb samtidigt som den högkvalificerade tjänstesektorn konkurrensutsätts på en global marknad.

Redan om några år kommer den breda medelklassen att drabbas av så omvälvande förändringar att vi kan stå inför revolutioner, skriver Baldwin som pekar på att både trumpismen i USA och brexit-debaclet i Storbritannien kan vara förebud om en tid som liknar förra sekelskiftets politiska turbulens. Därmed är historiens manege alltså än en gång krattad för reformismen.

Den starka statens återkomst förebådades i Socialdemokraternas senaste valslogan. Men fördröjdes en smula av att även detta val utvecklades till ett värderingsval där väljarna vägrade att avkunna dom. Kanske berodde det på att de flesta inser att ideal inte förändrar världen med mindre än att de omsätts i konkret politik som motsvarar verkliga problem.

Om Baldwin har rätt kommer framtiden tillhöra den som visar hur vi kan göra välfärdsstaten till ett lika bra svar på microchipet som den en gång var på ångmaskinen.

Erik Nises är ordförande i Forssa S-förening, Borlänge, och f.d. pressekreterare i regeringskansliet