Arbetsmarknadspolitiken behöver samma återupprustning som försvaret
Sverige behöver rusta upp jobbpolitiken på motsvarande sätt som man nu gör med försvaret, menar Daniel Färm
Med tio månader kvar till valet borde den fortsatt höga arbetslösheten stressa Ulf Kristersson. Efter drygt tre år med Tidöregeringen har arbetslösheten ökat med över 100 000 personer. Den är nu över två procentenheter högre än när Göran Persson förlorade valet 2006 åtminstone delvis på jobbfrågan. Om ett år kan väljarna utkräva ansvar för detta misslyckande.
Visst påverkas arbetslösheten av omvärldsfaktorer och strukturomvandlingar som finanskrisen, pandemin, digitaliseringen och klimatet – eller migration och konjunktur. Men med denna höga arbetslöshet så går det faktiskt inte att bara skylla på sådant.
Högern felaktiga grundsyn ”hungriga vargar jagar bäst”
Högern felaktiga grundsyn ”hungriga vargar jagar bäst” kryddas nu med dogmatisk övertro på privatisering och att skylla på invandrarna. Men en avgörande orsak till arbetslösheten är att högerregeringen aktivt har skurit ned på allt ifrån arbetsmarknadsutbildningar till investeringsstöd för bostadsbyggande.
Under de senaste årtiondenas högermajoritet i riksdagen har arbetsmarknadspolitiken rustat ned och utsatts för privatiseringsexperiment. Många minns oseriösa ”jobbcoacher” som skulle lära folk att skriva en CV. Eller Martin Ådahls (C) privatiserade arbetsförmedling. Idag nedrustar Tidöregeringens aktivt den aktiva arbetsmarknadspolitiken, särskilt för invandrare.
I den färska rapporten Kompetens för Sverige (Arena Idé) menar superveteranerna Allan Larsson, Lars Sjöström och Mats Wadman att arbetsmarknadspolitiken behöver en liknande återupprustning som det svenska försvaret nu genomgår. Precis så är det.
ett ”sysselsättningspolitiskt ramverk”,
En återupprustning av jobbpolitiken skulle enligt Larsson & Co kräva kraftigt ökade resurser, samt ett ”sysselsättningspolitiskt ramverk”, som ska verka för fyll sysselsättning, låg inflation, höjda reallöner och sunda statsfinanser.
Rapporten lyfter flera intressanta förslag för en progressiv arbetsmarknadspolitik. Det är särskilt angeläget att lyfta principer och reformer som verkligen gör skillnad:
- Konkurrera med kunskap, inte låga löner. Bygg vidare på S-regeringens kompetensreform från 2022
- Sätt in stöd till arbetslösa tidigt. Satsa på tidigt och anpassat stöd som utgår från sökandes skilda behov, särskilt funktionshindrades
- Rusta fler – och ställ rimliga krav på flexibilitet. Se till att fler sökande kan röra på sig – både geografiskt och kompetensmässigt
- Inse gymnasieskolans viktiga roll. Stärk SYV på gymnasiet – så att fler landar rätt redan från början
- Bygg upp en a-kassa värd namnet igen. Återupprätta en a-kassa som både fungerar som den ska och är rättvis. Jag brukar själv betona att den ska fungera mer som en studsmatta från det gamla till det nya. Den får inte bli vare sig en hängmatta (som högern gärna påstår) eller en spikmatta (vilket högerns nedskärningar de facto skapar för människor som bara vill ha ett jobb)
- Se till att de centrala samhällsaktörerna samarbetar bättre för den enskilde. Upprätta ett kompetenskontrakt för att se till att statens, kommunernas och parternas insatser för integration på arbetsmarknaden lirar bättre med varandra. Och se till att den lokala samverkan fungerar i hela landet.
Vi inte råd att inte satsa på det som faktiskt skapar tillväxt och ökade samhällsresurser: jobben
Har vi råd att göra detta? Det är fel fråga. Vi inte råd att inte satsa på det som faktiskt skapar tillväxt och ökade samhällsresurser: jobben. För så finansierar vi både välfärd och försvar långsiktigt.
Högerpartierna inser att den höga arbetslösheten kan kosta dem valsegern nästa år. Därför gör de allt för att slippa prata om detta. Tänk på det nästa gång ni hör ett utspel om att förbjuda burka… Lyssna på kloke Ardalan Shekarabi istället. För Sverige har upplevt massarbetslöshet förr. Vi ska inte tillbaka dit.
Daniel Färm är politisk redaktör
