Ann-Therese Enarsson: AI-kapplöpning avgörs nu – kommer Sverige lägga i en högre växel?
När jag nyligen befann mig på en resa till Seattle i USA slogs jag av två saker: kraften och potentialen i den amerikanska AI-forskningen och, lika påtagligt, hur osäkert stödet för forskningen nu ser ut att vara.
På University of Washington, ett av världens ledande universitet, mötte jag forskare vars banbrytande arbete kan revolutionera allt från tidig medicinsk diagnostik av sjukdomar som alzheimer och cancer till innovativa lösningar för barns trygghet på nätet. Här kombineras AI med avancerad neurovetenskap och teknik för att skapa nya metoder som kan rädda liv, förbättra livskvaliteten och stärka barns rättigheter online.
Men villkoren för forskningen är osäkra. John Tuthill, neurobiolog vid universitetet, lyfter i en artikel i The Guardian fram vikten av långsiktig finansiering av forskning och innovation. Han pekar på att National Institutes of Health, den amerikanska myndigheten för medicinsk forskning, under de senaste 50 till 75 åren har varit avgörande för många av världens största medicinska genombrott. Nu skapar Trump-administrationens plötsliga och drastiska nedskärningar osäkerhet och oro. Forskare överväger att lämna landet. I Sverige höjs röster för att vi bör förbereda oss på ett scenario där den medicinska forskningsdatabasen Pubmed, som finansieras och hanteras av National Institutes of Health (NIH), kan vara i fara.
Villkoren för utbildning och forskning är viktiga i kunskapssamhället, men vi ser allt fler exempel på hur vetenskapliga analyser, fakta och resultat ifrågasätts. Det är bekymmersamt i en tid av snabb förändring. Vi vet att kunskap är nyckeln till välstånd och välfärd. En välutbildad befolkning stärker tillväxt och konkurrenskraft, ökar social rörlighet och underlättar omställning.
Framtidens arbetsmarknad kräver ”grit” – alltså uthållighet. I en ny undersökning från Novus som har gjorts på uppdrag av Futurion, identifieras just denna egenskap som avgörande för att lyckas. Individer med grit känner sig tryggare inför arbetslivets snabba förändringar, är mer digitalt uppdaterade och mindre oroliga för att AI-utvecklingen ska göra deras kompetens föråldrad. Det blir därför allt viktigare att lyfta fram och stärka grit som en nyckelkompetens i utbildning och på arbetsplatser – något som kan hjälpa oss att rusta människor för en arbetsmarknad i ständig förändring, präglad av AI och digital transformation.
Men för att fullt ut dra nytta av både AIs möjligheter och människors grit krävs en tydlig och strategisk nationell satsning på AI. När de stora tekniknationerna positionerar sig måste Sverige våga satsa offensivt. Och om nu den republikanska administrationen rycker undan mattan för forskningen – då kanske vi kan locka över dem hit?
AI handlar inte bara om teknik, utan om vår konkurrenskraft, våra jobb och vårt samhälles framtid.
AI handlar inte bara om teknik, utan om vår konkurrenskraft, våra jobb och vårt samhälles framtid.
I den svenska politiken slås fast att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Forskning av hög kvalitet inte minst inom teknikområden är central. I forskningspropositionen nämns kraftfulla satsningar på forskning och innovation för banbrytande och strategisk teknik. Vetenskapsrådet får ett samordningsuppdrag som handlar om att underlätta och dra nytta av AI i forskningen, identifiera hinder och möjligheter samt verka för transparent och ansvarsfull AI-utveckling inom forskningen. Även den geopolitiska oron påverkar Sveriges behov av att investera i banbrytande teknik. Vi behöver satsa på egen teknikutveckling och säkra tillgången till kritiska resurser och marknader för att stärka den nationella säkerheten.
Nya omvärldsvillkor och en teknik som förändrar arbetsmarknaden gör att högskolorna behöver integrera AI-inslag i betydligt fler utbildningar såsom lärarutbildningen, socionomutbildningen eller juristutbildningen. Samtidigt finns det många goda exempel på att lärosäten har relevant forskning inom AI. På KTH ser vi avancerade AI-system som optimerar allt från energiförbrukning till cybersäkerhet, samtidigt som Linköpings universitet fokuserar på hur maskininlärning kan bidra till mer inkluderande tekniklösningar. Luleå tekniska universitet driver i sin tur spetsforskning inom AI kopplat till autonom teknik och robotik – avgörande för framtidens industriella revolution. För att komma vinnande igenom teknikskiftet krävs både spets och bredd.
Vi står vid ett vägskäl. Låt oss inte hamna på efterkälken. Nu är chansen här – Sverige behöver ta ett rejält kliv i den globala AI-kapplöpningen. Det handlar att skapa bättre möjligheter till utbildning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Lika viktig är att uppmuntra barns nyfikenhet och att ge unga redskap att värdera information och förståelse för vetenskapligt grundade beslut.
Ann-Therése Enarsson är vd för Futurion
