AiP-undersökning brottsförebyggande arbete: Kärv ekonomi pressar kommunerna

Den nya lagen har bara varit skarp i några månader men trots det svarar nästan en tredjedel av alla kommunföreträdare i AiPs undersökning att de är tvungna att skära ned på det brottsförebyggande arbete som de har i kommunen på grund av att pengarna inte räcker. Det blir alltså för dessa kommuner mindre brottsförebyggande arbete än innan lagen trädde i kraft.

– Det är snarast så att arbetet med att ta fram underlag och kartlägga brottslighet kommer att prioriteras ned. De anställda har redan i dag fullt upp och det som kommer som nya pålagor sätts åt sidan, säger John Åberg (S), oppositionsråd i Sollefteå.

En politiker i en annan kommun berättar att säkerhetssamordnaren i kommunen sagt upp sig på grund av neddragningar och att det inte finns pengar att beställa en ny. Det finns också en frustration hos flera politiker i landet om hur statsstöden fördelas.

– Eftersom medlen för brottsförebyggande arbete fördelas utifrån befolkningsmängd så blir det inte mycket i Strömsunds kommun. Vi är 11 300 invånare på en yta lika stor som Skåne och i år (halvårsbasis) får vi 114 000 kronor till detta. Vi vet ju knappt vad man kan göra med en så liten summa. Alla kommuner borde få en basplatta att utgå från, sedan resterande utifrån befolkningsmängd. Förutsättningarna att göra något i dag blir väldigt orättvist beroende på hur stor befolkning kommunen har, säger Susanne Hansson (S), kommunalråd i Strömsund.

Eftersom det brottsförebyggande arbetet numera är lagstadgat tror nästan var fjärde företrädare att det kommer innebära nedskärningar på annan verksamhet för att ha råd med det som kommunen måste uppfylla enligt lag.

– Rusta vägar och bygga ut järnvägen och snöröjning får stå tillbaka, det blir mindre personal inom omsorgen, sämre utbildning, större skillnad på landsbygd och tätort, dåliga kommunikationer, lönegapet ökar, segregation ökar. Missbruket ökar, utslagningen i samhället förvärras. Listan kan göras hur lång som helst, säger Birgitta Andersson (S) i Bollnäs.

I Trosa kommer besparingarna leda till att fältassistenter får arbeta mer i skolan och mindre på kvällar och helger. De är inte ensamma om att få det snålare i skolan.

– Insatser från skolan får stå tillbaka eftersom skolans budget innebär indragningar av personal. Färre personal, det vill säga vuxna, leder till färre som ser och kan arbeta kontaktskapande. Socialförvaltning och arbetslivsförvaltning. Insatser för arbete i stället för försörjningsstöd minskas också, säger Lotta Visen, S-gruppledare i Härnösand.

Vad det egentligen är kommunen ska uppfylla är inte solklart för alla. En stor del av de svarade hade helt enkelt ännu inte tagit del av vad det innebär att det blivit lagstadgat för kommunerna att jobba brottsförebyggande. Nästan fyra av tio svarande kände att de helt enkelt inte riktigt har koll på vad det är som kommunen har ansvar att göra.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har som myndighet fått ett särskilt uppdrag att ta en mer aktiv roll i samordning av det nationella arbetet.

De släppte tidigare i år en rapport om kommunernas brottsförebyggande arbete och konstaterade då att en relativt stor andel av kommunerna har ett stort arbete framför sig för att nå upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer på kommunerna.

– Vi kan till exempel se att det ofta saknas en koppling mellan identifierade brottsproblem och åtgärder. Arbetet följs också sällan upp utan man jobbar vidare från år till år utan kunskap om det är verkningsfullt. Följs lagen kan arbetet därför bli effektivare, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå i ett pressmeddelande.

Alexander Bygdén

Fotnot: Aktuellt i Politiken skickade 12 oktober ut en digital enkät till företrädare för landets arbetarekommuner. Företrädarna hade knappt ett och ett halvt dygn på sig att svara vilket 156 kommunpolitiker gjorde.

FAKTA

• Den nya lagen som trädde i kraft 1 juli i år reglerar kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Enligt lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.
• Brottsförebyggande rådet, Brå, har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att årligen beskriva det brottsförebyggande arbetet i Sverige. De sammanfattar och skriver rapporter som går att läsa på deras hemsida: bra.se. Där kan du också läsa mer om kommunernas ansvar och vad kommuner kan göra för att främja sitt arbete att jobba brottsförebyggande.
  Källa: Brå

Mer läsning: Hur påverkas kriminalpolitiken av trygghetsundersökningar och varför är vurmen så stor för dessa i Sverige? Det frågade sig kriminologen Hanna Sahlin i sin doktorsavhandling vid Lunds universitet. När hon forskade på detta fick hon flera överraskningar som hon har berättat om i en tidigare intervju med AiP.

Läs första delen av Veckans politiska fråga: Så skiljer sig S och regeringens förslag om brottsförebyggande arbete

Läs Anders Henrikssons, SKR, kommentar: Anders Henriksson, SKR: Lyssna på kommunerna i det brottsförebyggande arbetet