S talespersoner om Tidöavtalet

Anna-Caren Sätherberg: Det mesta om miljö saknas

Det mest anmärkningsvärda med Tidöavtalets avsnitt om klimat och energi är kanske det som inte finns – nämligen det mesta utom en satsning på kärnkraft. De fyra högerpartierna har enats om flera åtgärder för ny kärnkraft. Bland annat ändras det energipolitiska målet från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri energi och kärnkraften ska kunna få 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier. 

– Man ändrar målet till 100 procent fossilfritt därför att man säger att man vill vara teknikneutralt. Samtidigt vill man satsa 400 miljarder i kreditgarantier specifikt till kärnkraft, så satsningen är inte teknikneutral. Men det är valretorik, vi få se vad som blir regeringspraktik, säger Anna-
Caren Sätherberg.

Även S har föreslagit kreditgarantier – men det skulle vara öppet för alla energislag, Det skulle vara upp till Riksgälden att avgöra om investeringarna i ansökningarna uppfyllde kravet att vara bra för klimatet.

Målet att Sverige skulle uppnå 100 procent förnybar energi 2040 var en del i den blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016. Anna-Caren Sätherberg beklagar att de borgerliga har brutit den.

– Näringen vill veta de långsiktiga förutsättningarna, men det här är inte den enda överenskommelse som partierna inte klarar att hålla.

Tidöavtalet lyfter också fram en satsning på koldioxidinfångning CCS, en teknik som ännu inte inte finns i stor skala. 

– S-regeringen gav också pengar för utveckling av CCS. Jag tror definitivt att det är någonting som behövs, men man måste göra mycket mer, säger Anna-Caren Sätherberg.

Ylva Säfvelin
[email protected]

Fredrik Lundh Sammeli: Det stora problemet kommer att vara finansieringen

Några bra förslag finns i Tidöavtalet på det område som rör socialutskottet. Men den bärande punkten, finansieringen, saknas.
– Jag är start kritisk och oroad, säger Fredrik Lundh Sammeli, ny socialpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Fredrik Lundh Sammeli är gruppledare för S i socialutskottet och han reagerade starkt på Tidöavtalet när det gäller utskottets frågor.

– Det som är mest anmärkningsvärt är den totala bristen på skrivningar kring välfärdens finansieringar framöver och avsaknaden av en uttalad förståelse för kommunernas och regionernas tuffa situation.

Frdrik Lundh Sammeli är mycket tydlig med att utan resurstillskott är risken stor att en välfärdskris kommer att vara ett faktum de kommande åren och att den kommer att slå hårt mot människor.

– Det här är ju välfärdens största utmaning, tillsammans med kompetensförsörjningen, konstaterar han.

En annan del han pekar ut som anmärkningsvärd när det gäller Tidöavtalet, utifrån socialutskottets horisont, är att äldreomsorgen inte nämns. 

– Pandemin har så tydligt visat behovet av resursförstärkningar och jag förväntar mig att man följer upp och fortsätter det som vi påbörjat kring såväl äldreomsorgssatsningen som äldreomsorgslyftet. Det är ett område som det är viktigt att hålla i.

Fredrik Lundh Sammeli är ny socialpolitisk talesperson för Socialdemokraterna och han har stora förväntningar. Området är ett av väljarnas viktigaste. Mycket handlar om tillgängligheten och om villkoren för personalen.

– Det finns både glädje och sorg när jag läser avtalet och regeringsförklaringen. Jag gläder mig åt att man ändå fortsätter den del av politiken som vi har drivit och våra reformer som fast läkarkontakt, förstärkning av primärvården, satsningar kring cancervård och psykisk ohälsa.

Viktiga frågor för Socialdemokraterna. Dock tycker Fredrik Lundh Sammeli att avtalet lyfter fram en hel del reformer, se ovan, som om de vore nya trots att den föregående regeringen redan gjort arbetet. Han nämner ytterligare ett exempel: en ny socialtjänstlag.  

– Det är ju ett arbete som vi har utrett och som i praktiken har färdiga förslag. Men den nya regeringen har inga förslag om att det ska tillföras resurser trots att Liberalerna lovade detta i valrörelsen.

Ett annat exempel är språkkrav i äldreomsorgen. Även det ett arbete som föregående S-regeringen redan gjort.

– Det finns redan ett tydligt uppdrag till Socialstyrelsen att arbeta med frågan. Så jag kan känna att det är rätt så ihåligt och innehåller många frågetecken. Man bryter en del saker kring sina egna vallöften.

Fredrik Lundh Sammeli tycker också det är underligt att man gör en stor grej kring tandvården när man vill införa ett högkostnadsskydd vilket innebär att den ska utredas igen.

– Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att man skjuter en dyr reform på framtiden i stället för att ta vid där ett arbete redan gjorts och nu skulle kunna förverkligas.

Kommer förslagen i Tidöavtalet öka tillgängligheten i gles- och landsbygd och skapa en jämlikare vård?

– Om man inte är beredd att göra upp med marknadskrafterna på välfärdsområdet kommer pengarna inte att bäst kunna användas till en jämlik vård. Om man vurmar för marknadslösningar kommer man inte att kunna nå målet om en bra och jämlik vård i hela landet.

En stor oro, som Fredrik Lundh Sammeli ser det. Tittar man på privata sjukförsäkringar eller nätläkartjänster så är det inte på landsbygd och i glesbygd det mesta används utan det skapar i stället en marknad av sjukvårdstjänster i storstäderna.

– Många gånger i grupperingar som inte har behoven.

Ebba Busch har pratat om satsningar på en jämställd vård med bland annat fokus på endometrios och migrän och Fredrik Lundh Sammeli håller med om att det är otroligt viktiga frågor som den nya regeringen belyser och han hoppas att man också kommer att leverera.

– Välfärd handlar både om ambitioner som uttalas och om resurser. Så länge man inte visar att man är beredd att tillföra stora resurser till välfärden är jag rädd att även de goda ambitionerna i avtalet kommer att falla väldigt platt.

Även när det gäller de delar som inte ryms i Tidöavtalets sju samarbetsområden tror Fredrik Lundh Sammeli att det stora problemet kommer att vara finansieringen. 

– Det finns ingen utpekad satsning om att säkra statsbidragen. I det här läget med hög inflation och stigande arbetslöshet kommer det att bli enormt tufft för våra kommuner och regioner. Tillför man inte pengar kommer man att vara tvungen att höja skatten eller att skära ner på välfärden. Den frågan kommer att överskugga allt annat.

En annan del som kastar skuggor är bristen på personal. Fredrik Lundh Sammeli tycker inte att det finns förslag för att möta de strukturella problemen kring kompetensförsörjningen till välfärden. 

– Man verkar inte ringa in det som handlar om personalbrist och rekryteringsbehov, utan pratar mer om nationell kompetensförsörjningsplan. Av århundradets vårdreform kan vi hittills bara se ett par utredningar och några myndighetsuppdrag. Fyra statsråd på området kommer att göra att man trängs på socialdepartementet men det kompenserar inte bristen på reformer och resurser på området.

Maria Persson
[email protected] 

Åsa Westlund: Tandlöst om vinstuttag

Åsa Westlund, vice ordförande (S) i utbildningsutskottet, är oroad över flera saker när det gäller den utbildningspolitik som aviseras i Tidöavtalet. 

– Det största problemet är att de inte nämner något om pengar till kommuner och regioner. Det som är bra i Tidöavtalet kostar pengar, och de skriver att bara för att det är prioriterat i det här avtalet så är det inte prioriterat i budget. Så risken är att kommunerna får skära ner på skolområdet. 

Bland det i avtalet som är bra nämner Åsa Westlund satsningar på läroböcker och andra läromedel samt satsningar på att utveckla lärarrollen. Likaså fler speciallärare och färre elever i undervisningsgrupperna. Det är dock inte möjligt att åstadkomma om det inte prioriteras i budgeten. 

När det gäller förslaget om att begränsa friskolornas vinstuttag anser Åsa Westlund att det är tandlöst, då vinstbegränsningen endast gäller för de första åren, då vinst ändå inte brukar tas ut.  

– Det ändrar inget i grunden. Det är orimligt att fristående skolor både ska kunna få samma ersättning som kommunala, trots att de inte har samma kostnader, och dessutom fortsätta sortera elever.  

Hon oroas också av att högerregeringen kan komma att ta bort det likvärdighetsbidrag på sex miljarder kronor som S-regeringen tidigare har infört för att kompensera de skolor som har de största utmaningarna. 

Ingela Hoatson
[email protected]