Karin Sundin: Hot och våld i välfärden

Hot och våld på arbetsmarknaden utgör cirka 7 procent av de allvarliga arbetsolyckorna. Det drabbar en större andel kvinnor än män. Flest hot och våld-olyckor drabbade undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter. De utsätts ofta för hot och våld av brukare eller patienter. Det visar en kartläggning från AFA Försäkring.

Mönstret går igen i andra undersökningar.

När Vårdförbundet senast frågade sina medlemmar om hur de har det på jobbet när det gäller hot och våld svarade 44 procent att de någon gång har utsatts för hot på jobbet. 27 procent hade någon gång utsatts för våld. Undersökningen, som gjordes 2020, visade på en ökning sedan 2018. Oftast är det patienter eller patienters anhöriga som står för hoten och våldet.

En del av hotet och våldet uppmärksammas i media. När det sker spektakulära incidenter på en akutmottagning. Stenkastning mot ambulanser. Utåtagerande patienter i den psykiatriska slutenvården. Då kan det bli stora rubriker. Men det sker också ofta och återkommande på vårdcentraler och socialkontor. Hot kan komma i ett telefonsamtal från en patient som inte får som den vill. Eller hemma hos en brukare.

Oavsett vilket är det aldrig OK. Oavsett var. Oavsett vem det riktas till. Oavsett från vem. För arbetsgivarna måste åtgärder mot hot och våld mot personalen vara a och o i allt arbetsmiljöarbete. Det kräver förebyggande insatser med riskanalyser, rutiner för att minimera risker och för att rapportera och ta omhand om personal om det händer.

Men det krävs mer än så.

Nyligen lämnade utredningen om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner sitt slutbetänkande.

Ett av de förslag som utredningen lägger fram är att hälso- och sjukvårdspersonal ska omfattas av en ny brottsrubricering: ”våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion och förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion”. Samma sak ska gälla för personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal i skolan. Det är personalgrupper som enligt utredningen framstår som särskilt utsatta för hot och våld i sitt arbete, men som inte omfattas av dagens lagstiftning om hot och våld mot tjänsteman.

Det är ett välkommet förslag. Sjuksköterskor, socionomer och lärare är yrkesgrupper som har i uppdrag att hjälpa och skydda andra människor. Som utredningen skriver har samhället ett starkt intresse av att deras arbete kan utföras utan otillbörlig påverkan, så att det de gör, de samhällsnyttiga funktionerna, kan upprätthållas.

Sett i det bredare perspektivet är hot och våld ett allvarligt problem för enskilda medarbetare och arbetsplatser. Men hot och våld mot deras tjänsteutövning är i förlängningen också ett hot mot den gemensamma välfärden och hela vårt demokratiska samhälle. Det kan vi aldrig acceptera i någon form.

Karin Sundin är regionråd i Region Örebro län