Varsel eller höjda löner – olika vårdpolitiska vägval
I Region Stockholm vägrar det blågröna styret att satsa pengarna från de extra välfärdsmiljarderna på att stoppa sparkraven på akutsjukhusen som lett till stora varsel.
I S-styrda Region Kalmar län går pengarna till löneförhöjningar för att kunna behålla personal och rekrytera ny.
Södersjukhuset i Stockholm tvingas dra tillbaka varslen av 25 läkare och undersköterskor efter. Detta efter den senaste tidens krissituation där personal och vårdplatsbrist tvingat sjukhuset till att gå upp i stabsläge.
Stockholmsregionens akutsjukhus har, trots återkommande larmrapporter från personalen, sparbeting i miljardklassen. Den blågröna regionledningen vill styra över patienter från akutsjukhusen till andra vårdinrättningar och att sjukhusen behöver anpassa kostymen efter det.
Under flera år har regionen haft problem med en hög kostnadsökningstakt. Socialdemokraterna är starkt kritiska till att regionledningen trots detta fortsätter att bygga ut vårdvalen som i sig är kostnadsdrivande och kostat regionen miljardbelopp.
– Att Moderaterna står bakom den här privatiseringspolitiken förvånar mig inte, men att Liberalerna, säger regionoppositionsrådet Aida Hadžialić (S) som nu vill skapa 200 nya vårdplatser snabbt.
Karolinska sjukhuset har dragit tillbaka över hälften av det jättevarsel på 250 läkar- och 350 underskötersketjänster som lades före jul. Danderyds sjukhus varsel har minskat från 100 till 20.
Stora varsel på administrativ personal ligger dock kvar. Dessutom gör anställningsstopp och vakanser att bemanningssituationen, enligt facken, är fortsatt mycket kritisk, särskilt på Södersjukhuset.
”24 underläkare har fått gå då deras vikariat inte förlängts, 20 specialisttjänster fortsätter att hållas vakanta. Det är mer än alla läkare som varslats. Anställningsstoppet är långt mycket värre”, skriver underläkaren Fanny Nilsson, en av initiativtagarna i sjukvårdsupproret, på Twitter.
Det här är bara semantik. 24 underläkare har fått gå då deras vikariat inte förlängts, 20 specialisttjänster fortsätter att hållas vakanta. Det är mer än alla läkare som varslats. Anställningsstoppet är långt mycket värre. https://t.co/atnKv8WSm8
— Fanny Nilsson (@fnyosv) February 27, 2020
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskar nu, enligt DN, huruvida flera dödsfall går koppla till platsbristen.
Socialdemokraterna i Region Stockholm kräver att cirka 340 miljoner kronor som regionen får av de extra välfärdsmiljarder riksdagen beslutat ska användas till att stoppa sjukhusvarslen och förbättra arbetsförhållandena.
Det motsvarar 500 sjukskötersketjänster eller stopp för eller stopp för de tidigare varslen av 200 läkare och 250 undersköterskor eller hela underskottet på Södersjukhuset.
Men regionledningen säger nej. Stålbadet på sjukhusen och strukturförändringen ligger fast. Pengarna kan möjligen användas till mindre besparingar inom specialistsjukvården utanför sjukhusen.
– Det här skapar en möjlighet att bromsa detta. Men hälso- och sjukvårdsnämnden sa redan i december att sjukhusens budgetar ligger fast, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) i till Dagens Medicin.
Mattias Adolfson (S).
I S-styrda Region Kalmar län går de nya välfärdsmiljarderna däremot direkt till förbättringar för personalen. Av de aviserade 35 miljonerna i förstärkning 2020 väljer regionledningen att använda 20 miljoner till höjda löner.
– Vi väljer att rikta de direkt till att jämna ut skillnaderna i löner mellan könen i våra yrkesgrupper. Det innebär att vi blir mer attraktiva som arbetsgivare. Vi får lättare att behålla personal och även rekrytera ny personal, vilket är viktigt inför framtiden, säger Mattias Adolfson (S), personalutskottets ordförande i Region Kalmar län till AiP.
