Annons:
Annons:

Vill S tvångsbussa elever till skolor?

Det finns ett starkt folkligt motstånd mot tvångsbussning av skolbarn till skolor som barnen inte har valt. Det visar Demoskop i en undersökning som beställts av borgerliga Timbro – som ett led i kritik mot regeringens förslag om likvärdigt skolval. Men innebär förslaget verkligen bussning?

I våras presenterade regeringen propositionen ”Ett mer likvärdigt skolval”. Den innehåller bland annat förslag om att kötid inte längre ska få användas som urvalsgrund i fristående skolor och att skolorna får i uppdrag att verka för en allsidig social sammansättning av elever. 

Förslaget har gett upphov till en högljudd kritikstorm. ”Skolbussning som integrationsverktyg är moraliskt tvivelaktigt, saknar stöd i forskningen och möter starkt folkligt motstånd.” stod det till exempel på Svenska Dagbladets ledarsida 28 mars.  På kampanjsidan raddamittskolval.se, som M står bakom, kan besökaren skrämmas upp med ett lotteri för att se vilken skola barnet ska hamna i. 

Lidingös moderate kommunalråd Daniel Källenfors har delat en text med rubriken ”Lidingös elever ska inte bussas till problemskolor”. 

”I klartext innebär det att elever från invandrartäta och socialt utsatta områden ska få förtur och bussas till mer välskötta skolor i andra bostadsmråden, och att elever i välmående områden som Lidingö måste maka på sig och bussas till skolor längre från hemmet eller i områden med stora problem”, skriver Källenfors. 

I debatten framställs det helt enkelt som att S-förslaget innebär att barn kommer att tvångsbussas till skolor långt bort från bostaden. 

– Det där är inget annat än ren skrämselpropaganda, säger skolminister Lena Axelsson Kihlblom (S) om den bild som sprids.  

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Det finns inget sådant förslag. Att lögnerna som sprids nu skulle komma var jag beredd på. Vi vet att vinstlobbyn och riskkapitalisterna som äger de stora skolkoncernerna gör allt de kan för att säkra flödet av skattemedel från skolan till skatteparadis. De vill kunna välja elever för att sko sig så mycket de bara kan på våra barns skolpeng. Men skolvalet är till eleverna. Elever ska kunna välja skola, skolkoncernerna ska aldrig kunna välja elever.

Enligt S-regeringens förslag har alla elever fortsatt rätt att få plats i en kommunal skola nära hemmet – närhetsprincipen är överordnad. Elever som inte får plats där de önskat sig eller som inte valt alls placeras enligt närhetsprincipen. 

Till fristående skolor kommer syskonförtur och geografi kunna användas som urval, däremot inte kötid. Regeringen vill avskaffa kötid eftersom det innebär att alla barn inte har samma chans – barn som är födda sent på året och som är inflyttade missgynnas. 

– För oss socialdemokrater är det självklart att alla barn ska kunna välja av alla skolor på samma villkor. I vårt förslag kommer föräldrar och elevers önskemål precis som i dag fortsatt vara styrande i skolplaceringarna och alla barn kommer ha rätt till en skolplats nära hemmet, säger Lina Axelsson Kihlblom. 

Riksdagen röstar om propositionen 15 juni. 

Fakta: Regeringens förslag om en mer likvärdig skola i korthet

Skolhuvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor, till exempel genom riktade informationsinsatser eller genom vilka urvalsgrunder som tillämpas.

Till kommunala skolor fortsätter närhetsgarantin att vara överordnat urval. Vid urval därutöver ska skolan använda en eller flera av dessa urvalsgrunder: syskonförtur, geografiskt baserat urval, skolspår, förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, lika möjligheter.

Fristående skolor får användas ett eller flera av följande urvalsgrunder: syskonförtur, geografiskt baserat urval, verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter, förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, lika möjligheter.

Vid nyetablering av fristående skolor ska alla elevers rätt till en likvärdig utbildning särskilt beaktas vid en bedömning av effekterna av en etablering. Kommunen ska vara skyldig att yttra sig över om etableringen innebär påtagliga negativa följder för de egna skolorna. Närliggande berörda kommuner ska ges tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en gymnasieskola med enskild huvudman.

Idag är det tillåtet att rikta marknadsföring för att sålla fram en önskad elevgrupp och deras föräldrar.

Johan Enfeldt, ledare i Dagens Arena, 6 maj
Forskning: Lågutbildade diskrimineras i skolval

Lågutbildade föräldrar och föräldrar med icke-svenska namn får ett sämre bemötande när de kontaktar skolor om plats för sina barn. Det visar en studie från Uppsala universitet som presenterades i april.

Forskaren bakom studien mejlade ett stort antal skolor och undertecknades av en påhittad förälder.

– Resultaten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap.