Vem vinner nätkriget?

I del ett av AiPs kartläggning av medielandskapet inför valåret presenterades en översikt av de mediesajter och opinionsbildningsinitiativ som spelar på den blåbruna planhalvan. Den kan du läsa i senaste webbnumret av AiP. I del två berättar journalisten och författaren Jonathan Lundberg om vilka trender han kan se. 

Du skriver om nätkrig, vem vinner, höger eller vänster? 

– Ingen, tror jag, när konfliktnivån är så här hög är alla förlorare. I grund och botten handlar det om ett ”kulturkrig” mellan konservativa och liberaler, där internet är arenan, säger Jonathan Lundberg. 

En sak har han dock tagit fasta på under sin granskning av Sverigedemokraterna på internet. 

– Absolut tydligast är att den konservativa högern misstror etablerade medier på ett sätt som vänstern och liberaler inte gör. Därför har de lyckats så bra på nätet, deras väljare söker sig till alternativa kanaler.

Jonathan Lundberg menar att det inte främst är SDs strategier som tagit dem till den nätposition de har nu utan att de fyller ett tomrum som deras väljare upplever i medielandskapet.

– Inte ens Miljöpartiet har så lågt förtroende för mediernas bevakning av klimatfrågan att deras väljare behövt söka sig till alternativa medier. I Sverige har SD ungefär samma roll som Trump har i USA, de ses som ett alternativ till etablissemanget. 

Det är därför menar han som SDs mediesatsning Riks går så bra, de fyller ett behov hos sina väljare som andra partiers väljare redan tillgodoser med andra medier. 

– Sedan arbetar SDs kommunikationsavdelning lite som en nyhetsredaktion. Vad pratar folk om just nu, och hur kan vi kommunicera ut vår politik utifrån det?

Sedan alternativmedierna började växa fram för 10–12 år sedan har mycket hänt, menar Jonathan Lundberg: 

– Förut kanske sajterna mest tog nyheter från etablerade medier och avpixlade bilder och skrev dit vad läsaren borde tycka. Numera finns ett mycket större spann av sajter som gör egen journalistik. 

Jonathan Lundberg beskriver att det finns sajter som Fria Tider där artiklarna är mer opinionsbildande texter medan till exempel Nyheter Idag rört sig mot att bli mer likt en vanlig nyhetsredaktion som tar fram och skriver egna nyheter. 

– Nyheter Idag är ett intressant fall eftersom de allt oftare citeras i vanliga medier. För några år sedan blev chefredaktören Chang Frick nekad medlemskap i Publicistklubben, men nyligen var han inbjuden dit för att stå på scen. Inte för att prata om alternativmedier utan för att summera medieåret 2021. 

Samtidigt som Nyheter Idag inte beskriver sig som alternativmedia skyr de att bli kallade etablerad media, påpekar Jonathan Lundberg. 

– Det skulle vara förödande för hela deras varumärke om de sågs som en del av etablissemanget. 

När det gäller åsikterna kring Jonathan Lundberg och hans böcker finns det människor som blir upprörda i flera olika läger.

– Den här veckan har både Aftonbladets kultursida och Nyheter Idag haft varsin arg artikel om mig, så de väcker känslor, säger Jonathan Lundberg. 

Konflikten handlar om huruvida budskap ska censureras eller inte på olika plattformar. 

– I ”Från världskrig till nätkrig” blickar jag bakåt, för att förstå hur internet fick de problem vi ser där i dag. På den tiden kunde man inte föreställa sig att techjättarna skulle få så stor makt som de har nu.

Från höger till vänster menar Jonathan Lundberg att åsikterna går isär om huruvida det ska censureras mer eller mindre på olika plattformar. 

– Men jag tror att kärnfrågan framåt handlar om just maktkoncentrationen. Ska teknikjättarna tillåtas ha den makten över samhällsdebatten som de har i dag, eller går den att decentralisera på något sätt?

I nästa nummer av AiP tittar vi närmare på hur det ser ut när det gäller mediesajter till vänster. 

Om Jonathan Lundberg:

Jonathan Lundberg är journalist och författare. Han debuterade 2019 med reportageboken ”Sverigevänner”, där han undersökte hur Sverigedemokraterna använt internet och sociala medier i sin kamp mot etablissemanget. 

I slutet av 2021 släppte han sin andra bok, ”Från världskrig till nätkrig”, som handlar om hur extremism och konspirationsteorier fått fäste på internet – och farorna med att teknikjättarna pressas att städa bort sådant.