Värna grundläggande rättsprinciper

Brottsligheten är ett stort samhällsproblem. Efter att ha arbetat som domare i 30 år varav den absoluta delen av tiden med bland annat brottmål – och som socialdemokrat – vill jag säga: Det fokus som har varit på brottsligheten beror på gängskjutningarna och på det faktum att mäns dödliga våld mot sin partner (nuvarande eller tidigare) ökat på senare tid.

Gängkriminalitetens orsaker har långa rötter. Regeringar av olika färg har ansvar. Högerkrafterna söker nu konflikt. Det är mycket viktigt att socialdemokratins företrädare håller huvudet kallt och värnar grundläggande rättsprinciper.

Straffet hejdar inte den som är beredd att begå allvarlig brottslighet.

Ett straffrättsligt system fungerar främst på systemnivå. Hårdraget – men med allvar – påstår jag att systemets effekt är att det bidrar till att få redan laglydiga människor att fortsätta vara laglydiga! Straffet hejdar inte den som är beredd att begå allvarlig brottslighet.

Förebyggande arbete minskar brottsligheten. ”Uppklarningsprocenten” måste öka, nu leder endast en liten del av gängskjutningarna till åtal! Påföljderna går från böter till livstids fängelse, beroende på brottet. Det är alltså möjligt – när så är nödvändigt och riktigt – att döma ut mycket hårda straff och så sker.

Vår straffrätt – i likhet med andra straffrättsliga system – bygger på principerna om humanitet, proportionalitet och likabehandling. Utifrån dessa har gränsen för full straffbarhet för en gärningsman, intill nyligen, gått vid den tidpunkt då denne fyllt 21 år vid brottet och det beror på att en person normalt sett inte är fullt utvecklad förrän en bit upp i åldern.

Gränsen för full straffbarhet har nu sänkts till 18 år vid vissa allvarliga brott. Det beror på de gängkriminella, det vill säga brottsligheten hos en mycket liten del av den totala populationen har fått lagstiftaren att med bäring på samtliga individer i det aktuella åldersspannet, frångå nämnda principer.

Snart kommer den förste nyblivne artonåringen att dömas till ett livstidsstraff. Det är inte bra utifrån utgångspunkten att ett brott visserligen ska följas av en kännbar påföljd, men att den inte får förhindra att brottslingen återanpassas i samhället; det gäller såväl ”vanliga” brottslingar som gängkriminella.

Det leder i sin tur till frågan vad gör man med den person som är 17 år och nio månader vid brottet, eller med sextonåringen, under i övrigt samma omständigheter? Proportionalitetsregeln komplicerar svaret. Om den ska få styra så måste de två sistnämnda individerna dömas avsevärt mycket hårdare än vad nu kan ske, och det kommer i sin tur i konflikt med humanitetsprincipen. Är det bra? Nej.

Nu föreslår högerkrafter ”dubbla straff” för gängkriminella. Det bryter mot alla de ovannämnda principerna, och låter sig problematiseras med ett exempel: Varför ska en gängkriminell som begår ett grovt brott mot en annan gängkriminell, eller mot annan person, dömas dubbelt så hårt som till exempel en man som begår ett grovt brott mot en närstående kvinna?

Avslutningsvis: Man hör ofta ledande socialdemokrater säga att gängen ska ”krossas”. Det är ovärdigt. Gängen består av individer, och individer ska inte krossas. Brott ska förebyggas och bestraffas när de väl skett.

Olof Johnson, medlem i Vännäs socialdemokratiska förening.