”Tveksamt att kalla verksamheten förskola”

En färsk rapport av Nacka kommuns utbildningsförvaltning visar den stora skillnaderna i utbildningsnivå. I Nackas 36 kommunala förskolor varierar andelen förskollärare från 50 procent ned till som sämst 22 procent. Bland de 62 privatdrivna finns toppar på 82 procent, men 14 fristående förskolor har en lägre andel förskollärare än 20 procent. 

Vissa förskolor hade till och med så låg andel som 7 respektive 4,9 procent, vilket motsvarar en förskollärare på halvtid respektive 25 procent. 

 – Skollagen säger att det är lärare eller förskollärare som leder undervisningen. Om andelen förskollärare är för låg anser vi att det är tveksamt att man kan kalla verksamheten en förskola. Verksamheten borde i stället skrivas om till pedagogisk omsorg. 

– Det finns idag inga krav på hur stor andel av de anställda på en förskola som måste vara förskollärare. Det är ett problem, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

– Det visar att vi inte har en likvärdig förskola i hela landet, säger Åsa Westlund (S).

Skolverkets jurist bekräftar att det i Skollagen inte är inte reglerat något krav på en viss andel förskollärare. Undervisningen ska ske under ledning av förskollärare, även om barnskötare också kan vara med. I Läroplanen står det att förskolläraren ska leda utvecklingssamtalen.

Men går det med så låg andel förskollärare?

– Man ska kunna lita på att en förskola har en viss standard. Det kan man inte om man har en så låg siffra på andel förskollärare. Man kan ifrågasätta om det är möjligt att följa läroplanen på förskolan, säger Westlund (S).

Det är huvudmannens uppgift att visa hur förskolorna lever upp till skollagens krav. När det gäller de kommunala förskolorna är det Skolinspektionen som har tillsynsansvaret. Men för de fristående förskolorna är det kommunen som ger eller kan återkalla tillstånd eller förelägga att de måste vidta åtgärder.

Frågan är i vilken utsträckning det sker?

– Det låter spontant som en fråga som vi behöver bevaka och titta vidare på. Det är ett stort ansvar att ha, tillsynen av de fristående förskolorna. Alla barn har rätt till en bra och jämlik förskola, säger Johanna Kvist (S) oppositionsråd i Nacka.

Socialdemokraterna driver i riksdagen att frågan om tillsynen behöver utredas för att får en likvärdig bedömning.

– Just på grund av den typen av misstankar – att kommuner, antingen av ren resursbrist inte granskar de fristående förskolorna eller att de inte vill lyfta problem på fristående förskolor, säger Åsa Westlund (S).

Vissa kommuner sköter detta bra. Det behöver inte nödvändigtvis vara bättre med Skolinpektionen, framhåller Westlund. 

– Det skulle kunna bli färre som då får en inspektion. De som faktiskt finns lokalt kanske ändå har kontakter. Men man borde utreda den frågan i grunden, så att man får en överblick hur det faktiskt fungerar.

Skolminister Lotta Edholms (L) nytillsatta utredning om ökad personaltäthet och mindre barngrupper i förskolan tar inte upp något krav på utbildad personal.

– Vi vill se en lagstiftning för ett maxtak på 12 barn i de yngre åldrarna 1–3 år, samt en bemanning på högst tre barn per heltidsanställd. Det behöver också lagstiftas om ett maxtak på 15 barn i de äldre åldrarna 4–5 år samt en bemanning på högst fem barn per heltidsanställd. Dessutom behöver vi en lagstiftning om förskollärartäthet, säger Anna Olskog.

Nacka kommuns mål är att 95 procent av förskolorna, mot 82 procent idag, ska ha minst 20 procent legitimerade förskollärare. Det kallas ”ett högt uppsatt mål”.  I landet som helhet har dubbelt så många, 41 procent av personalen i förskolan, förskollärarexamen. I fristående förskolor är andelen 31 procent. Sveriges Lärare kräver minst 66 procent.

– I grunden är det en finansieringsfråga. Vi har generellt haft låga uppräkningar av kommunens pengar. Om man inte ser till att förskolan får resurser så är det svårt för dem att ha utbildade förskollärare, säger Johanna Kvist (S) oppositionsråd i Nacka.