Förskolelarmet: Rika kommuner har sämst utbildad personal
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare. Foto: Sveriges Lärare
Sveriges Lärare slår larm om att över 40 procent av personalen i förskolan saknar rätt utbildning och kräver ökat statligt ansvar för finansiering, resursfördelning och likvärdighet.
Förbundets statistik avslöjar även hur privatdrivna förskolor anställer outbildad personal i vinstsyfte.
Sämst är M-ledda kommuner i Stockholms län.
Bristen på utbildad personal är ett stort arbetsmiljöproblem, enligt Sveriges Lärare. Det ökar belastningen på de få förskollärarna.
– Vi vet idag att de arbetar i för stora barngrupper, de saknar tid för att planera sin undervisning, arbetar med få förskollärarkollegor och är en av de grupperna med högst sjukskrivningstal på arbetsmarknaden, säger Anna Olskog.
Skolminister Lotta Edholms (L) svar på larmet är att idag torsdag tillsätta en utredning om hur förskolorna ska få förutsättningar att erbjuda en god och likvärdig utbildning och om det behövs ett maxtak för antal barn per anställd.
– En kombination av lagom stora barngrupper med bra personaltäthet skulle ge förskolelärare och barnskötare en bättre arbetsmiljö, säger Lotta Edholm (L).
Utredningen ska vara klar i december 2025. Men den ska dock inte se över kraven på utbildad personal.
– Vi har både för få utbildade förskollärare och för få utbildade barnskötare. Ett sätt att höja de här yrkenas status är att se till att arbetsvillkoren i förskolan också är tillräckligt bra, säger Lotta Edholm (L).
Sveriges Lärares statistik visar även på ett annat problem som regeringen talar tystare om. Att bristen på utbildad personal är som störst bland privata utförare.
Listan över kommunerna med lägst utbildad förskolepersonal domineras av traditionellt M-styrda kommuner i Stockholms län, där andelen privata utförare är högst, sju av de tio första. S-styrda Norberg må ligga i topp, men därefter följer Lidingö, Solna och Danderyd. Andra kommuner i topp är Nacka, Täby, Upplands Väsby och Ekerö. Kommuner med landets högsta skattekraft.

I Stockholms län är de privata förskolorna totalt nästan lika många som de kommunala, i Skåne hälften så många, i Västra Götaland var tredje och i hela riket är bara var sjätte förskola privat.
– Det finns tydliga skillnader mellan kommunala och fristående förskolor och andelen anställda som har en förskollärarexamen. I kommunala förskolor är andelen mycket högre, 44 procent, medan i fristående förskolor är den 31 procent. Sveriges Lärares krav till regeringen är att vi ska ha krav på förskollärartäthet. Det är mycket viktigt att villkoren är likvärdiga oavsett driftsform, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Frågan ligger på skolminister Lotta Edholms (L) bord. När Edholm utnämndes till skolminister satt hon 2021–2022 i styrelsen för skol- och förskolekoncernen Tellusgruppen, som hade 30 procent förskollärare.
I Tellusgruppens kvalitetsrapport 2022 ifrågasätter vd:n Bijan Fahimi hårdare krav på utbildad personal.
”Den allmänna debatten kring välfärden, inklusive skolan, har ett stort inslag av planekonomiskt tänkande. Antal lärare per barn, andelen behöriga lärare, andelen förskollärare och andra liknande frågor. Fakta om vad man sätter in för resurser i verksamheten är givetvis intressanta men de kan leda fel. Kvalitetsarbetet i skolan ska syfta till att flytta fokus från vilka resurser vi avsätter till verksamheten till vad vi får ut från verksamheten.”
– Jag känner till de invändningarna, men forskningen är tydlig med att den viktigaste kvalitetsfaktorn i förskolan är personalens kompetens och utbildning. Det är förskollärare som har kunskap om barns lärande och utveckling och de har ett ansvar för undervisningen i förskolan. Sen är det självklart viktigt att förskollärare har rätt förutsättningar att genomföra sitt arbete, säger Anna Olskog.
En färsk rapport av Nacka kommuns utbildningsförvaltning bekräftar att problemet är generellt, men störst inom de privatdrivna förskolorna.
I Nackas 36 kommunala förskolor varierar andelen förskollärare från 50 procent ned till som sämst 22 procent. Bland de 62 privatdrivna finns toppar på 82 procent, men 14 fristående förskolor har lägre andel förskollärare än 20 procent. Vissa förskolor hade till och med så låg andel som 7 respektive 4,9 procent, vilket motsvarar en förskollärare på halvtid respektive 25 procent.
En 25-procentig tjänst som en förskolas enda förskollärare. Är det rimligt?
– Skollagen säger att det är lärare eller förskollärare som leder undervisningen. Om andelen förskollärare är för låg anser vi att det är tveksamt att man kan kalla verksamheten en förskola. Verksamheten borde i stället skrivas om till pedagogisk omsorg. Det finns idag inga krav på hur stor andel av de anställda på en förskola som måste vara förskollärare. Det är ett problem säger Anna Olskog.
– Vi vill se en lagstiftning för ett maxtak på 12 barn i de yngre åldrarna 1–3 år, samt en bemanning på högst tre barn per heltidsanställd. Det behöver också lagstiftas om ett maxtak på 15 barn i de äldre åldrarna 4–5 år samt en bemanning på högst fem barn per heltidsanställd. Dessutom behöver vi en lagstiftning om förskollärartäthet.
Nacka kommuns mål är att 95 procent av förskolorna, mot 82 procent idag, ska ha minst 20 procent legitimerade förskollärare. Det kallas ”ett högt uppsatt mål”.
I landet som helhet har 41 procent av personalen i förskolan förskollärarexamen. I fristående förskolor är den 31 procent. Sveriges Lärare kräver minst 66 procent.
Danderyd, Solna, Lidingö, Nacka och Täby är kommuner med landets högst utbildade invånare, enligt SCB 2022. Den högst utbildade befolkningen lämnar alltså sina barn till den sämst utbildade förskolepersonalen.
– Föräldrar väljer oftast förskolor som är närmast hemmet och då väljer man kanske inte i första hand utifrån kriteriet hög andel utbildad personal. När det gäller skolvalet är man oftast mer villig att pendla, säger Olskog.
Lärarfackets larm kommer samtidigt som det politiskt föreslås ökade krav på att fler ska gå i förskolan och ett ökat antal timmar samt även på obekväm arbetstid. På torsdagen lät regeringen utreda obligatorisk språkförskola för barn som inte har svenska som modersmål.
Hur ska man prioritera?
– Vi ser att regeringens politik inte går ihop. De pratar om en förskola som inte finns. Förskolan idag är inte likvärdig och det saknas idag en stor andel förskollärare. Det krävs ett fokus på att öka förskollärartätheten, personaltätheten och att införa ett maxtak på barngruppers storlek. Förskolan och hela skolsystemet behöver också en långsiktig finansiering, säger Olskog.

