Sverige behöver en omstart för välfärden

Ett rött styre eller ett blått styre gör skillnad för dem med arbetaryrken. Det är därför som så många fackliga företrädare engagerar sig så mycket i det kommande valet.

Att Socialdemokraterna har en samverkan med LO innebär att våra frågor från golvet lyfts direkt in i politiken.

• Kommunal driver frågan om att ta bort karensavdraget. Det finns nästan ingen av LO-förbundens medlemmar som har möjlighet att arbeta hemifrån.

• Kommunal har fattat beslut på kongressen att försöka driva sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för anställda i äldreomsorgen, en fråga som lyfts länge från Kommunals medlemmar.

• LO kräver höjda statsbidrag till vård och omsorg och satsningar på äldreomsorgspersonalen, inte minst vad gäller krav på hållbara och realistiska scheman.

• LO vill även sätta stopp för vinstintressena och möjligheten att köpa sig före i sjukvårdskön genom privata sjukvårdsförsäkringar. Vården ska ges efter behov.

• En ny tandvårdsreform som likställer tandvård med övrig sjukförsäkring, är en annan fråga som LO kommer att ta strid för.

• En lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid är en fråga som är väldigt viktig. Att bli tvungen att tacka nej till ett arbete på grund av att barnomsorg saknas tillhör inte ett modernt samhälle.

Att kunna ta del av välfärden är inte längre en självklarhet för alla. Vi vill alla ha en god välfärd, men är vi villiga att betala vad det kostar, både vad det gäller löner och arbetsmiljö till dem som arbetar i välfärden?

Högerpartierna svarar med krav på mer marknadsstyrning och menar att vinster i välfärden löser alla problem. Att plocka ut vinster från en verksamhet som redan är pressad, med låga löner och slitsam arbetsmiljö, gör allt än värre. Som att krama vatten ur en sten. Vinsten i privata, skattefinansierade välfärdsföretag sker ofta på bekostnad av personalen, för löner är den största utgiften. De privata välfärdsföretagen har generellt lägre utbildningsnivå, lägre löner samt lägre personaltäthet än offentliga verksamheter.

Det är inte okej att det skiljer sig så mycket beroende på om man arbetat i ett kvinnodominerat låglöneyrke, eller ett mansdominerat yrke i industrin.

En av de största utmaningarna finns i äldreomsorgen. De flesta äldre är friska långt upp i åldrarna nu för tiden, men den grupp som kräver vård och omsorg är stor och ofta med komplexa sjukdomar, som kräver både kompetens och resurser. Hemtjänsten saknar personal, vikarier finns inte att uppbringa. Kompetensbristen i välfärdsyrkena är gigantisk. En del kommuner tar in bemanningsföretag för att säkra kompetensen på undersköterskor i äldreomsorgen, vilket blir en stor kostnad. Är det framtiden?

Nu är det tid för rättvisa och trygghet för vanligt folk. Arbetsmiljön ska vara jämställd och lönerna konkurrenskraftiga. Pensionerna måste höjas. Det är inte okej att det skiljer sig så mycket beroende på om man arbetat i ett kvinnodominerat låglöneyrke, eller ett mansdominerat yrke i industrin.

Det sägs att pensionsåldern måste höjas eftersom vi lever allt längre, men det gäller inte LO-kollektivets kvinnodominerade låglöneyrken. Där sjunker medellivslängden.

Det ska löna sig att skaffa en yrkesutbildning i de kvinnodominerade välfärdsyrkena. De som arbetar i äldreomsorgen är kompetenta och kunniga. De flesta trivs med sina arbeten. Men med dåliga villkor riskerar vi att tappa ännu fler av dessa till branscher med högre lön och bättre arbetsmiljö.

Det går inte längre att blunda för att välfärden inte fungerar. Nu behövs en S-ledd omstart av välfärden i hela Sverige.

Anette Wernersson, ordförande för LO i Kalix.