Annons:

Skräckargument mot skolreformer

SVT Agenda

SVT Agenda

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ska nu försöka få förslagen om en mer likvärdig skola genom riksdagen.Motståndarna radar upp argument emot. Men håller de?
– En del som sägs är helt enkelt inte sant, säger Johan Enfeldt socialdemokratisk skoldebattör.

Utredningen föreslår ett gemensamt skolval där kösystemet avskaffas och skolpengen sänks för friskolorna med hänvisning till den kommunala skolans helhetsansvar. Det senare en återgång till resonemangen bakom friskolereformen 1992.

Förslagen är omstridda. Inte så mycket av forskare och lärarprofession men desto mer av friskolebolagen och framför allt Moderaterna.

Framför allt upprör sänkt skolpeng, trots att det följer resonemangen i dåvarande skolministern Beatrice Asks (M) friskoleproposition 1992.

Argumenten emot staplas på varandra, men dess relevans ifrågasätts.

– Det är många förvillande argument i debatten, till exempel hur lottningen är tänkt att ske. Eller att man kan dela på utbudsansvaret. Men man kan inte placera barn på friskolor de inte har valt, säger Johan Enfeldt, socialdemokratisk skoldebattör som dagligen granskar friskolesidans argument på Dagens Arena.

Ett argument är att ”verka för en allsidig social sammansättning” innebär en omfattande tvångsomflyttning av elever.

– Kvotering, lottning, bussning, det här är ett stort socialt experiment där barn ska delas in olika grupper beroende på härkomst, sa Kristina Axén Olin, Moderaternas skolpolitiska talespersons i debatt med utbildningsministern i SVT Agenda.

Stämmer skräckvisionen?

– Det är mycket tonvikt på närhetsprincip i utredningen, fram för allt i de låga åldrarna. Det är bara om det finns fler sökande än platser som urval blir aktuellt och även då ska närhetsprincipen väga tyngst, ”överordnad andra urvalsgrunder”, säger Johan Enfeldt.

Faktum är att friskolereformen kritiserats för att vara ett experiment. Skattefinansierad vinstdriven skola bedrivs ju inte i andra länder. Det har avslöjats att Beatrice Ask (M) ignorerade OECD:s invändningar 1992.

Istället återkom OECD efter Pisa-fiaskot med kritiken att skolsegregationen bidragit till en sämre skola överlag.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, hävdar i Dagens Samhälle att med sänkt skolpeng ”skulle friskolebranschen i princip raderas”, eftersom överskottsmarginalen är fem procent.

Väntar verkligen massiva skolnedläggningar?

– Det som främst kommer att hända om man sänker ersättningen, är att expansionen kommer att bromsas. Det är inte lika intressant att etablera nya friskolor eller att gå in och köpa upp skolor. Men vi har ingen brist på skolplatser i landet, inga sjuåringar som saknar skolplats. Etableringsvågen bygger på att man ersätter befintliga skolor med till exempel Engelska skolan, säger Johan Enfeldt.

Skolmisslyckandet beror på ”flumskolans” brist på ordning och reda. Inte på den ökande valfriheten, enligt friskolelobbyn.

– Problemet i Sverige är inte friskolorna utan att vi har för många dåliga skolor, säger Kristina Axén Olin (M). (Dåliga = kommunala skolor.)

– Man säger att vi inte borde angripa friskolorna utan göra den kommunala skolan bättre. Ja, en förutsättning för det är att de får resurser som motsvarar deras uppdrag. Det är ju det som det här förslaget syftar till, säger Johan Enfeldt.

Axén Olin med flera hävdar nu att ojämlikheten var värre förr när privatskolor bara var till för dem som kunde betala. Den talepunkten faller även på att dessa få privatskolor inte påverkade skolsystemet i stort.

– Det framställs ibland som om friskolereformen syftade till att lösa ett stort problem med avgiftsbelagda skolor. Men utöver ett tiotal skolor med alternativ pedagogik och internationella skolor handlade det om endast sex–sju stycken.

Enfeldt kritiserar att Friskolornas riksförbund med tidigare utbildningsministern Lars Leijonborg som ordförande hävdar att den ursprungligt lägre skolpengen förutsatte delfinansiering via elevavgifter. Detta trots att det uttryckligen stadgades att avgifter inte fick verka segregerande.

Friskolorna lyfter gärna nu att de tvärtom är bra för integrationen. Detta med hänvisning till en hög andel föräldrar med utländsk bakgrund.

– Det är sant, men det är utrikes födda som har högutbildade föräldrar. Det är ju väl känt att det är föräldrarnas utbildningsnivå som är avgörande på ett helt annat sätt än utrikes bakgrund, säger Johan Enfeldt som varje dag fram till jul publicerar en ny granskning av marknadsskoleförespråkarnas tveksamma argument.

Annons: