Satsning för landsbygd gynnar storstaden
När högerregeringen backade om ett reformerat reseavdrag presenterades det som en del av en satsning för att förbättra villkoren för landsbygden. Men faktum är att en stor del av reseavdraget går till bilister i storstadsområdena.
I juni röstade riksdagens samtliga partier, utom Sverigedemokraterna, för ett reformerat reseavdrag. En skattereduktion som skulle gynna även personer som åker kollektivt, samåker eller cyklar till jobbet. Kraven för att få skattelättnad var högre i storstadsregionerna. Ett viktigt argument för reformen var att minska bilresorna.
Men efter regeringsskiftet backade högerpartierna. Det gamla systemet, enbart riktat till den som kör bil, ska behållas och milersättningen höjs från 18,50 till 25 kronor.
– När vi har satt oss tillsammans och förhandlat budget, så såg vi vilket enormt dyrt förslag som det här ledde till, sa den moderata finansminister Elisabeth Svantesson till Sveriges Radio i slutet av oktober.
Förslaget om att behålla det gamla reseavdraget presenterades som en del i en satsning för att förbättra villkoren för dem som bor och verkar på landsbygden.
– Det handlar bland annat om att långsiktigt arbeta för konkurrenskraftiga villkor för det svenska jord- och skogsbruket. Men det handlar också om att människor ska ha råd att åka till jobbet, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
procent av kostnaderna för reseavdraget bedöms av Skatteverket bero på fusk och fel. Det beräknas kosta samhället 3,1 miljarder kronor om året. Skatteverket har inte möjlighet att granska alla 900 000 deklarationer som innehåller reseavdrag.
Omsvängningen möttes av hård kritik från bland annat miljöorganisationer och trafikforskare. Men Motorbranschens Riksförbund var nöjda.
– Det tidigare förslaget till skattereduktion vid arbetsresor skulle resulterat i ännu sämre ekonomiska förutsättningar och många skulle behöva flytta eller säga upp sig från arbetet. Reseavdraget är därför extra viktigt i tuffa ekonomiska tider och stigande inflation som gröper ur hushållens ekonomi, sa vd:n Tommy Letzén.
Men det är en sanning med modifikation att en höjning av det gamla reseavdraget skulle vara en glesbygdssatsning. Finansdepartementet uppskattar att cirka 70 procent av avdragen görs av personer bosatta i storstadskommuner och så kallade täta kommuner nära större stad. De tre storstadslänen står enligt statistik från Skatteverket för nästan hälften av det totala avdragna beloppet.
Andelen förvärvsarbetande som har kortare än 30 kilometer till arbetet är betydligt högre på glesbygden och landsbygden jämfört med mer tätt befolkade områden och arbetsresor på över 150 kilometer förekommer främst i Västra Götalands, Stockholms och Skåne län, enligt myndigheten Trafikanalys.
Reseavdraget är dessutom mer värt för höginkomsttagare, eftersom det sänker skatten mer för den som har högre inkomst. Och det är invånarna i Stockholms län som har de genomsnittligt högsta förvärvsinkomsterna.
Men även kommunernas ekonomi påverkas; finansdepartementet konstaterar att regeringen Kristerssons system beräknas minska kommunala skatteintäkter med 6,8 miljarder kronor per år, jämfört med systemet som antogs i juni. Det beror på att avdraget minskar underlaget för kommunal inkomstskatt; i genomsnitt kommer skatteunderlaget minska mer i landsbygdskommuner jämfört med storstadskommuner.
Konsekvenser av regeringens nygamla reseavdrag
• Enligt expertmyndigheten Trafikanalys kommer biltrafiken öka och därmed blir det större utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan.
• 290 000 personer som skulle ha omfattats av det reformerade förslaget för skattereduktion kommer inte få det nygamla reseavdraget.
Regeringspolitik för ökad biltrafik
Den nya regeringen har redan presenterat flera åtgärder som ska göra det billigare att köra bil och som förmodligen kommer att öka biltrafiken. Vid sidan av ett reseavdrag enbart för den som kör bil till arbetet handlar det om lägre skatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt (inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel).
Samtidigt säger sig regeringen Kristersson stå fast vid klimatmålen som bland annat innebär att utsläppen från inrikes transporter ska vara 70 procent lägre 2030 jämfört med 2010.
EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar enades nyligen om nya skärpta mål för utsläppsminskningar. Enligt den ska Sverige till 2030 sänka sina utsläpp totalt med 50 procent jämfört med 2005.