Så kan ett rödgrönt lyft för primärvården se ut
De fyra rödgröna partierna vill bygga ut primärvården och göra den likvärdigt tillgänglig. Det är en bra bas för ett gemensamt program.
Det skriver Kjell Tullus, Lars Klareskog, Göran Dahlgren och Gunnar Lindholm.
Arbetet med att bilda en regering pågår men vi hoppas på att snart få börja arbeta med viktig sakpolitik. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården – väljarnas viktigaste fråga när de blir tillfrågade.
En kraftigt förstärkt primärvård
En utbyggnad och förbättring av primärvården är den grundbult som kan bidra till att lösa flera av de allvarliga problem som präglar dagens sjukvård; bristande kontinuitet och ökande sociala och geografiska skillnader i vårdens tillgänglighet och kvalitet.
Patienter som har en etablerad och långvarig distriktsläkarkontakt har många fördelar. De är mer nöjda med att snabbt få de råd som de behöver. De lever längre än personer utan fast kontakt! De söker mer sällan i onödan på akuten.
Endast 31 procent av Sveriges befolkning har en fast läkare som de kan namnge. Det skiljer sig markant från alla jämförbara länder, som tex Norge, Danmark, Nederländerna och Spanien där mer än 95% av befolkningen har en fast läkare.
Problemet är det låga antalet läkare i primärvården I Sverige. Varje distriktsläkare tar hand om i genomsnitt 1750 patienter. Socialstyrelsens rekommendation är 1100 patienter per läkare. Det behövs en aktiv plan för att det målet ska nås.
Det andra problemet är den ojämlika geografiska fördelningen av Sveriges primärvårdsläkare. Landsbygden och urbana låginkomstområden har betydligt färre läkare per invånare än till exempel storstädernas stadskärnor.
Vi de röda står när det gäller marknadiseringen av sjukvård (och skola) ideologiskt ganska långt från Centerpartiet. Nedan vill vi ge ett konstruktivt förslag för hur denna skillnad skulle kunna överbryggas och i samförstånd skapa en bra lösning för Sveriges primärvård.
Centerns förslag
Centerpartiet föreslår i sitt sjukvårdspolitiska program en ny vårdform i primärvården på landsbygden – ”landsbygdsläkare”. Centern vill skapa små läkardrivna mottagningar för att öka tillgången till vård i hela landet.
Vårt förslag
För att förverkliga en god och nära vård föreslår partiet ett vårdcentrallyft. Det handlar om att kraftigt öka andelen invånare som har en fast läkarkontakt, särskilt för äldre och de med stora vårdbehov.
Miljöpartiets förslag
Primärvården ska stärkas som navet i vården, så att fler får hjälp tidigt och kan ha en fast vårdkontakt.
Vänsterpartiets förslag
Varje invånare ska ha en tydlig tillhörighet i primärvården. Alla ska kunna få kontakt med sin vårdcentral och tid hos sin fasta läkare som känner en.
Ett möjligt gemensamt program för en god primärvård i hela landet
Alla fyra partierna vill alltså bygga ut primärvården och göra den likvärdigt tillgänglig i hela landet. Detta bör vara en bra bas för ett gemensamt program som skulle uppskattas av en stor majoritet av Sveriges invånare. I Norge, som hade liknande problem som Sverige, införde man för mer än 20 år sedan en så kallad fastläkarreform. Det har varit en stor succé.
En framgångsfaktor för att långsiktigt få personligt engagemang, korta beslutsvägar och kontinuitet har varit att skapa personalägda mottagningar som dock inte, som i Sverige idag, får säljas vidare, tex till stora koncerner, utan förblir drivna av engagerad sjukvårdspersonal.
Detta förutsätter att den nuvarande lagen om vårdvalssystem i primärvården avvecklas; det är denna lag som har gjort att allt fler primärvårdsenheter köps upp av multinationella företag som främst lokaliserar sina vårdenheter till områden där lönsamheten är bäst. I stället krävs en kombinerad regional och statlig planering som ger möjlighet att styra etablering av nya primärvårdsenheterna till där behoven är störst, dvs även i glesbygd och i städernas mer utsatta områden.
Finansieringen
En utbyggd primärvård kostar pengar. Förslagen från alla partier skulle innebära att primärvårdens andel av hela sjukvårdsanslaget ökar från nuvarande 16 procent till t.ex. 25 procent (det konkreta förslaget från Centerpartiet). Genomsnittet i OECD är 27-28 procent.
En sådan omfördelning utan resurstillskott skulle minska anslagen till sjukhusen. Det finns en förhoppning att en utbyggnad av primärvården på sikt kommer att minska kostnader i sjukhusvården. Men en snabb nedskärning av anslagen till sjukhusen skulle genast öka arbetsbelastningen för personalen på sjukhusen, öka de redan långa köerna och riskera att leda till nedläggning av sjukhus som idag är mycket omtyckta av medborgarna.
Primärvården behöver alltså ett resurstillskott. Statsbidraget till regionerna måste först återställas till nivåer som gällde före Tidöregimens tillträde och sedan indexregleras och ökas för att till 2030 nå upp till de 25 procent av sjukvårdsanslaget som Centern förslår.
Utbildning av fler primärvårdsläkare
En kraftig utbyggnad av primärvården kräver en stor satsning på utbildning av primärvårdsläkare. Staten behöver ta över dimensioneringen och planeringen av specialistutbildningen av läkare. Först då kan det skapas en behovsrelaterad prioritering mellan antalet läkare av olika specialiteter.
Satsning på sjukvården
Vår nya regering bör redan i höst tillsätta en utredning som bland annat anger hur:
- Primärvården främst i underförsörjda områden på landsbygden och i urbana storstadsområden kan förstärkas och hur detta ska finansieras. Därvid bör belysas förutsättningarna att komplettera den offentliga och ideellt drivna vården med mindre läkardrivna vårdcentraler som regleras som i det norska fastläkarsystemet.
- Antalet primärvårdsläkare succesivt kan ökas så andelen inom befolkningen med en fastläkarkontakt snabbt når en normal västeuropeiska nivå.
Vi socialdemokrater får inte låta denna chans gå förlorad. Vi måste nu enas inom det rödgröna blocket och uppfylla alla partiernas löften om en utbyggd och jämlik primärvård för alla.
Kjell Tullus
Barnläkare, ordförande i S-föreningen för Bättre och Jämlik Hälsa (BoJH)
Lars Klareskog
Reumatolog, vice ordförande BoJH
Göran Dahlgren
Tidigare departementsråd och chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet
Gunnar Lindholm
Filmare, medlem i BoJH



