Teresa Carvalho: Regeringen undergräver arbetsmarknadspolitiken
När vi socialdemokrater formulerar vår arbetsmarknadspolitik så gör vi det utifrån målet om full sysselsättning. Med det menar vi att alla som kan jobba ska jobba. Facit vid regeringsskiftet vittnar om goda resultat trots stora utmaningar. 450 000 fler arbetar än 2014. Sysselsättningsgraden nådde den högsta nivån på 30 år och dessutom i EUs toppskikt. Långtidsarbetslösheten har minskat för första gången på länge och arbetslösheten var lägre än när vi gick in i pandemin.
För att nå full sysselsättning behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Människor är olika, med olika behov – därför behövs en bred uppsättning av olika arbetsmarknadspolitiska verktyg. Det handlar bland annat om arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, matchningsstöd, praktik, arbetslivsinriktad rehabilitering, kompetenskartläggning och vägledning.
Samtidigt vill jag understryka att det inte är valfritt att göra sig anställningsbar. Den som saknar nödvändig utbildning eller talar otillräcklig svenska ska ta del av de åtgärder som erbjuds. Det var därför vi socialdemokrater införde utbildningsplikt och tog initiativ till en aktivitetsplikt för den med försörjningsstöd. Krav och stöd är två sidor av samma mynt. Det räcker inte att bara göra det ena eller andra.
Nu har vi dock fått en högerregering som tillsammans med Sverigedemokraterna sänker ambitionerna för arbetsmarknadspolitiken. Anslagen till Arbetsförmedlingen minskar, och ytterligare 1,5 miljarder försvinner från verktygslådan. Regeringen skär dessutom ner på vuxenutbildningen vilket blir en dubbelstöt för dem med behov av att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Allt detta ovanpå de stora neddragningar som högerpartierna lyckades driva igenom redan förra mandatperioden.
Samtidigt vill jag understryka att det inte är valfritt att göra sig anställningsbar. Den som saknar nödvändig utbildning eller talar otillräcklig svenska ska ta del av de åtgärder som erbjuds.
Teresa Carvalho
Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Märk väl att vi har samma pengar att röra oss med som regeringen, vi eldar inte på inflationen, men vi prioriterar helt annorlunda. Vi säger nej till stora skattesänkningar för höginkomsttagare. I stället satsar vi dubbelt så mycket på generella statsbidrag till välfärden. Vi behåller också pengarna till arbetsmarknadspolitiken, återinför extratjänsterna som var en viktig åtgärd inte minst för utrikes födda kvinnor att komma närmre egen försörjning, och skjuter till medel för att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en lokal närvaro i hela landet.
Vi går nu mot en lågkonjunktur. Alla, inklusive regeringen, bedömer att arbetslösheten kommer stiga nästa år. Ändå väljer regeringen att inte vidta åtgärder. Inte mer än att försämra möjligheterna för ansvarig myndighet att göra ett bra jobb och att plocka ut verktyg ur verktygslådan. Arbetsmarknadsministern hävdar att stödet till arbetslösa ska förbli lika bra, eller bli ännu bättre, trots neddragningarna. Men jag betvivlar att han verkligen har ett sådant magiskt trollspö. Nej, i bästa fall så är detta klassiskt borgerligt önsketänkande. I värsta fall är det en kapitulation inför arbetslösheten.
Teresa Carvalho (S) är arbetsmarknadspolitisk talesperson