Ny samhällsgemenskap – S politik för framtiden

Det krävs ny politik för att möta utvecklingen med ökade klyftor mellan fattig och rik samt mellan stad och landsbygd, marknadiseringen av välfärden och den vikande tilltron till gemensamma lösningar.

– Det är själva samhällsgemenskapen som har avtagit och än värre fortsätter att avta och där Tidöpartiernas politik kommer att förstärka den utvecklingen, säger Magdalena Andersson.

Hon presenterar nu en annan politisk vision.

– Ett Sverige byggt på rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. 

För att bygga denna nya samhällsgemenskap ska Socialdemokraterna först göra en djupare samhällsanalys. Vad är det som behöver åtgärdas, hur ser de politiska reformerna ut för att nå dit?

Bakgrunden är att socialdemokratin tappat i inflytande över lång tid och även om partiet fick ökat stöd i det senaste valet är den långa trenden nedåtgående. Sedan 2006 är det en högermajoritet i riksdagen, det vill säga i 20 år när vi går till val 2026.

– Det manar till självrannsakan, säger Magdalena Andersson.

Att partiet nu är i opposition gör att det finns möjlighet att borra lite djupare. Hon jämför med det så kallade 90-talsprogrammet, som kom ut lagom till murens fall 1989.

Även efter valet 2010 tillsatte Socialdemokraterna en grupp för att göra en ny samhällsanalys, den så kallade Kriskommissionen. Då var huvudbryet att S-väljare gått till Moderaterna som fick 30 procent i valet, medan S utmålades som ett parti för arbetslösa.

Då som nu lyftes globaliseringen av ekonomin, värderingsförändringar och en skepsis till socialdemokratins förmåga att förverkliga sin politik fram.

I dag handlar utmaningarna om att S tappar stöd i LO-grupperna särskilt bland män, liksom på landsbygden och bland unga, samt i det senaste valet även i utsatta områden till partiet Nyans. 

Högermajoriteten i riksdagen har varit en stor begränsning. Även om S, enligt Magdalena Andersson, kunnat öka omfördelningen och välfärdsfinansieringen samt höjt a-kassan, så har partiet inte över tid vunnit kampen om den politiska dagordningen för en mer progressiv politik. 

De rika har blivit rikare, socialförsäkringarna har urholkats. Sverige har gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till att ha klyftor som ökar snabbare än i jämförbara länder. 

Samtidigt har Sverige haft en stark urbanisering, som ökat klyftorna mellan stad och landsbygd. Därtill kommer en stor migration, som i brist på tillräcklig integration skapat segregation och utsatta områden. 

– Hos många har den här utvecklingen skapat en välgrundad känsla av att ha lämnats efter, säger Magdalena Andersson.

Detta har exploaterats av Sverigedemokraterna. SD försöker ofta kapa Socialdemokraternas folkhemstanke i sin nationalism. Magdalena Andersson talar nu i kontrast om ”en ny inkluderande samhällsgemenskap”, där ”Sverige ska bli mer som Sverige” igen.

Homofobin och rasismen ska lämnas på historiens sophög, medan en skola, som ger alla barn chansen oavsett föräldrarnas plånbok, ska värnas.

– Jag vill att vi ska ta med det bästa av det gamla in i det nya. Det som gjort Sverige till ett unikt land i världen. Gemenskapen och samhörigheten. Respekten mellan människor.

Ett solidariskt Sverige, ett jämlikt Sverige som håller ihop, där det finns en vilja att bidra till det gemensamma. 

– Vi ser en tilltagande marknadisering av flera samhällssektorer. Det gemensamma har dragit sig tillbaka. Det är inte längre uppenbart att man kan lita på att det kan leverera på medborgarnas högst rimliga förväntningar, säger Magdalena Andersson.

Det blir partikongressen 2025 som ska fatta beslut om vilka politiska reformer som ska visa vägen mot den nya samhällsgemenskapen. För detta har arbetsgrupper inom elva olika politiska områden tillsatts (se nedan, gruppledare i fet stil).

Oppositionsarbetet kommer dock inte ligga på sparlåga i väntan på detta. Här gäller den politik som partiet gick till val på. Socialdemokraterna har identifierat fyra områden som prioriterade under mandatperioden.

Det handlar om ”ekonomisk politik för vanligt folk”, insatser för att möta kostnadskrisen som nu slår mot hushållen. Här har S nyligen presenterat förslaget om folkhemsel. Andra frågor är ”trygghet i livets alla skeenden”, ”brottslighet och segregation” samt ”teknisk utveckling, klimat och välstånd”. 

S politiska arbetsgrupper

• Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje
(Björn Wiechel, Elsa Alm, Sara Kukka Salam)

• Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk 
(Lawen Redar, Maria Sayeler Behnam, Kristoffer Lindberg)

• Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid 
(Mattias Vepsä, Lasse Johansson, Emma Fastesson Lindgren)

• Föregångslandet Sverige – världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el
(Fredrik Olovsson, Marie Nilsson, Evelina Fahlesson, Joakim Sandell)

• Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet
(Anna-Caren Sätherberg, Jytte Guteland, Peder Björk)

• En ung generation med framtidstro
(Amalia Rud Pedersen, Josefine Helleday, Anton Hammar)

• Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering
(Lars Isacsson, Sofia Skönnbrink, Eva Ballovarre) 

• Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället
(Niklas Karlsson, Aida Birinxhiku, Mattias Tegner)

• Fler ska vilja arbeta i välfärden 
(My Alnebratt, Claes Nordmark, Marika Bjerstedt Hansen)

• Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla
(Annika Strandhäll, Linda Palmetzhofer, Per-Olof Sjöö)

• De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas 
(Teresa Carvalho, Ardalan Shekarabi, Fredrik Lundh Sammeli, Lisa Nåbo)