Minskad invandring – samtidigt positivare attityder

Migrationsverket har kraftigt sänkt sin prognos över antalet människor som väntas invandra till Sverige i år. Samtidigt verkar svenskar ha blivit lite mer positiva till människor med utländsk bakgrund, visar preliminära siffror.

Samtalen i den parlamentariska migrationskommittén brakade samman i början av juli då Moderaterna valde att lämna förhandlingarna. Samtidigt har antalet asylansökningar gått ner kraftigt sedan covid-19 nådde Europa i mars.
I början av året spådde Migrationsverket att 21 000 personer skulle söka asyl i Sverige under 2020. I slutet av juli justerade de ned den prognosen till 13 000.

Pandemin påverkar även antalet ansökningar om uppehållstillstånd för arbete eller studier, som även de skrivs ner kraftigt. Migrationsverket tror att antalet inkomna ansökningar om arbetstillstånd kommer att landa på 12 000, jämfört med en prognos på 39 000 innan pandemin.

– Minskningen av antalet migranter som anländer till Europa kan inte förklaras med en minskad drivkraft att söka asyl. Förklaringen ligger snarare i svårigheterna att röra sig in i och genom Europa, och sannolikt kommer många att försöka nå EU och Sverige vid ett senare tillfälle, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör.

Fereshteh Ahmadi är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle. Hon är även ansvarig forskare i arbetet med Mångfaldsbarometern, en undersökning som sedan 2005 kartlagt svenskarnas inställning till etnisk och kulturell mångfald. Enligt Fereshteh Ahmadi har invandringens storlek en viss påverkan på hur inställningen i befolkningen utvecklas.

– I våra kartläggningar har vi sett att det kan påverka attityderna, framförallt omedelbart efter ett år med väldigt stor invandring. I vår undersökning år 2016, året efter flyktingkrisen, såg vi betydligt mer negativa attityder till flyktinginvandrares sociala rättigheter jämfört med tidigare, säger Fereshteh Ahmadi.

Hon menar att inställningen påverkas mer av hur mycket och i vilka ordalag invandring diskuteras i media och i samhället än antalet som migrerar till Sverige.

– I de här corona-tiderna diskuteras inte asylinvandring och annan migration lika mycket och Sverigedemokraterna får mindre utrymme. Det är troligtvis det som gör att attityderna är mer positiva än antalet migranter som kommer i sig, säger Ahmadi.

Däremot har de som arbetar med Mångfaldsbarometern sett att attityderna kan påverkas av andra skeenden i samhället, exempelvis ekonomiska kriser.

Så om den ekonomiska krisen efter pandemin blir svår kan attityderna till invandring och mångfald bli mer negativa igen?

– Det är möjligt, vi kommer att mäta igen år 2022 så då vet vi nog mer säkert hur inställningen har påverkats, säger Fereshteh Ahmadi.