Miljonbidragen M och SD talar tyst om

Sverigedemokraternas och Moderaternas interna bidrag 2022 enligt Kammarkollegiet. Foto: Jonas Ekströmer/ TT

Moderaterna och Sverigedemokraterna slussar mångmiljonbelopp som ska gå till lokalt partiarbete vidare till partierna centralt. Detta i strid med grundtanken i kommunallagen, att det kommunala partistödet ska stärka den lokala demokratin.
Överföringen sker i det tysta. Redovisningen är i bästa fall bristfällig och i värsta fall medvetet felaktig.

Partiernas finansiering är en het stridsfråga. Detta sedan Tidöpartierna använder regeringsmakten för att på Sverigedemokraternas initiativ strypa Socialdemokraternas lotteriintäkter. Samtidigt utreds en inskränkning av fackets rätt att stödja Socialdemokraterna valrörelse.

Sverigedemokraterna får in 22 miljoner kronor från sina egna lokala partiorganisationer. Det är mer än vad Socialdemokraterna får in från sina lotterier. Moderaterna begär in ännu mer, 37 miljoner kronor 2022, enligt siffror från Kammarkollegiet.

M och SD försvarar agerandet med att lokalpartierna får tillbaka utbildnings- och kampanjinsatser från central nivå. Men den redovisning som M:s och SD:s lokalpartier lämnar till kommunerna årligen är i bästa fall bristfällig och ofta närmast obefintlig. Men kommunpolitikerna låter det passera.

Dessa överföringar.. innebär att det kommunala partistödet ibland används för annat än att stärka partiernas ställning i kommunen eller landstinget, vilket ändamål som inte är förenliga med lagstiftningens syfte.

Sedan 2014 finns det ett krav att partierna ska redovisa för kommunen hur de har använt partistödet. I propositionen Vital kommunal demokrati som statsrådet Peter Norman (M) presenterade hänvisas till att:

”Dessa överföringar.. innebär att det kommunala partistödet ibland används för annat än att stärka partiernas ställning i kommunen eller landstinget, vilket ändamål som inte är förenliga med lagstiftningens syfte”.

– Det är helt otroligt fräckt och oförskämt av SD och M att ta pengar från den kommunala skatten och skicka upp i riksorganisationerna och överensstämmer inte alls med intentionerna i kommunallagen. Som skattebetalare i en kommun vill inte jag bidra till Moderaternas centrala valrörelse, säger Socialdemokraternas partikassör Joakim Jonsson.

– Socialdemokraterna gör tvärtom. Vi betalar ut 13 miljoner till våra partidistrikt varje år för att den lokala och regionala verksamheten ska kunna hållas levande.

AiP har granskat partistödsredovisningen i 18 kommuner, där Moderaterna respektive Sverigedemokraterna är störst efter valet 2022.

Genomgången visar stora brister i detaljredovisningen. Det är tydligt att både Moderaterna och Sverigedemokraterna inte gärna vill skylta med att överföringarna sker. I ett dussintal kommuner saknas helt uppgifter om överföring.

I de fall det redovisas beror det i regel på att kommuner – efter de senaste årens debatt – börjat använda en blankett där uppgifter om överföringar och motprestationer uttryckligen efterfrågas.

Men redovisningen av vilka motprestationer som partierna centralt erbjuder är så allmänt hållna att de ändå inte går att kontrollera.

Moderaterna i Karlskoga fick 821 100 kronor i partistöd. Redovisningen var kort och koncis. ”Enorm kampanjverksamhet”. Pengar uppges ha överförts till partiet centralt, men ingen summa nämns.

”förberedelser för valet innevarande år och dels till information, utbildning etc”, svarar SD Täby om de 84 919 kronor som har ”överförts till partiet på riksnivå”.

Olika begrepp som ”marknadsföringsfond”, ”partifond” och ”valfond” används utan att det tydligt klargörs huruvida pengarna lämnar kommunen eller ej, och hur mycket som går till partidistriktet eller riksorganisationen.

Trots att propositionen förklarar att redovisningen är viktig för att säkra allmänhetens insyn:

”Inte minst har kommunens respektive landstingets medlemmar ett berättigat intresse av att få ett visst mått av insyn i hur deras skattemedel används”

Men inte ens när kommunen uttryckligen begär svar på vad lokalföreningen fått för faktisk motprestation av partiet centralt för pengarna så är det säkert att partierna bryr sig om att svara.

SD i Staffanstorp svarar kort att motprestationen består i ”Partifond Riks”.

I Sölvesborg driver SD med Louise Erixon och Jimmie Åkesson i spetsen en kampanj mot att det moderata kommunalrådet fått höjt arvode efter uppgörelsen med Socialdemokraterna under devisen ”Sluta stoppa mer av våra skattepengar i egna fickor”.

Samtidigt har Jimmie Åkesson sett till att SD:s lokala partiföreningar ska skicka var fjärde partistödskrona till hans kansli i Stockholm.

SD Sölvesborg fick 341 578 kronor i partistöd av kommunens skattebetalare 2022. Men i redovisningen av vad föreningen gjort med pengarna framgår det inte om eller hur mycket pengar som gått till partiet centralt.

Detta trots att SD har skrivit in i partiets stadgar att:

”Kommunförening som inte utgör eget distrikt skall överföra ett belopp som motsvarar 25 procent av sitt partistöd till riksorganisationen.”

Det samma gäller för distrikten på regionnivå. I Moderaterna ligger överföringarna på cirka tio procent.

I Sölvesborg fall skulle 25 procents överföring handla om 85 000 kronor före avdrag, vilket ska jämföras med de 65 000 kronor som på hela året som SD Sölvesborg redovisar ha använts till ”medlemsaktiviteter (föreläsare, utbildning, konferenser, möten mm )”.

Men det är alltså ingenting som partiledarens egen partiförening redovisar. Antingen bryter SD Sölvesborg och en rad andra SD-föreningar mot partistadgarna eller så vill de inte skylta med överföringen.

SD Åstorp fick 219 077 kronor i partistöd för 2022. För det redovisar partiet endast en enda aktivitet på hela året, ett stånd på Torparedagarna.

”Vårt stånd var välbesökt som vanligt och åter igen gjorde vår kaffelotteri succé.”

”ett flertal medlemsaktiviteter har under det gångna året varit planerade av styrelsen men har tyvärr fått ställas in p.g.a. olika anledningar.”

Ingenting nämns om överföringen till SD riks.

Nyligen nekade den SD-stödda Alliansen i Nynäshamn Socialdemokraterna partistöd med hänvisning till att redovisningen inkommit för sent. S hävdade att redovisningen, som sedermera visade sig mer omfattande än övriga partiers, hade lämnats in på papper, men tappats bort i kommunhuset.

– Vi kan inte rucka på reglerna. Det skulle öka på politikerföraktet, sa Johan Wolf, SD Nynäshamn som inte redovisar någon överföring till SD Riks.

Hade S i Nynäshamn istället mejlat in redovisningen med ett enda ord, ”medlemsaktiviteter”, hade partiet kunnat kräva in sitt partistöd.

Sen ankomst eller utebliven redovisning är nämligen det enda en kommun kan slå ned på, som systemet fungerar i dag. Redovisningens omfattning, trovärdighet och detaljering spelar däremot ingen roll, inte heller kommunföreningens aktivitet.

SD i Vilhelmina överklagade och fick partistöd trots att partiet inte ens hade en lokal partiorganisation, pengarna kunde ju föras över till partidistriktet.

Moderaterna fick 815 100 kronor i partistöd av Österåkers kommun men redovisade inte en enda fullständig mening om användningen, endast några enstaka rubriker och procentsatser. Och inga uppgifter om överföring till riksnivån.

”Kampanjverksamhet 73 % Konferenser, möten och administration 13 %, svarar M i Österåker.

Moderaterna i Österåkers redovisning av hur partistödet har använts.

Detta trots att det i propositionen om partistödet står att:

”Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet.”

Frågan om överföringen av det lokala partistödet har diskuterats i ett antal år. Redan 2016 ville Borlänges kommunledning stoppa utbetalningen till SD på grund av överföringen till partiet centralt.

Detta eftersom Sveriges Kommuner och Regioner tolkar partistödet ”avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna”.

SD Borlänges ordförande förklarade då att de inte bara får motprestationer utan att pengar dessutom öronmärks centralt:

”SD i Borlänge använder dessa pengar som betalats in till SD riks för att exempelvis göra lokala utskick i samband med val och även mellan valperioderna. Dessa pengar finns i en buffert för SD Borlänge.”

SD fick sitt kommunala partistöd 2016, men 2023 blev frågan aktuell igen. Detta sedan en person med insyn i SD:s ekonomi anmält till kommunens visselblåsarfunktion att Borlänges skattepengar som SD skickat till partiets riksvalfond inte alls återbördades i de stöd som lokalföreningen påstått.

Kommunen lät då oberoende revisorer på KPMG granska SDs partistödsanvändning 2019-2022, kontoutdrag och fakturor. De kom fram till att:

”det lokala partistödet har använts på sådant sätt som inte är förenligt med bestämmelserna i kommunallagen.”

Uppgifterna att de vidarebefordrade partistödspengarna placeras i en buffert för SD Borlänge att använda i kommande val stämde inte. Kontoutdragen visade tvärtom att kommunföreningen hade fått betala ytterligare till Sverigedemokraternas bolag för valmaterial och annonser.

”Vi bedömer att det även går att påvisa av underlagen att kommunföreningen för Sverigedemokraterna i Borlänge inte erhållit något ekonomiskt stöd av Sverigedemokraternas riksorganisation när det gäller valmaterial, annonser och dylikt. Det direkta stödet som utgått från riksorganisationen avser Sverigedemokraternas hemsida”, konstaterar KPMG i sin rapport.

Överföringen är problematisk, menar kommunstyrelsens ordförande i Borlänge Erik Nises (S):

– Vi vet ingenting om vad Borlängeborna får för de här 25 procenten som de skickar till Stockholm. I princip kan Borlängeborna finansiera valrörelsen i Hässleholm.

Trots att pengarna bevisligen inte går till det som lagen stadgar, eller det partiet uppgett, får SD Borlänge sitt partistöd, på grund av det tandlösa rättsläget. Och trots att både den nya och den gamla avhoppade lokala SD-ledningen kritiserar sitt eget partis bokföring för fiffel.

Det saknas i dag möjligheter att stoppa eller kräva tillbaka utbetalt lokalt partistöd. I de fall som har prövats i förvaltningsdomstol har inte bristande underlag räckt till.

Några krav på hur detaljerad, kvalificerad och trovärdig redovisningen finns inte heller. Och kommunförvaltningarna har överlåtit bedömningen till politikerna.

Då det inte finns några formkrav i reglementet eller i lagen görs ingen bedömning från tjänstemannahåll huruvida partistödet används korrekt.

Åstorps kommunförvaltning

Åstorps kommunförvaltning skriver i underlaget till beslutet om partistöd för 2022 att:

”Då det inte finns några formkrav i reglementet eller i lagen görs ingen bedömning från tjänstemannahåll huruvida partistödet används korrekt.”

Grunden till avsaknaden är att lagstiftaren 2014 ville säkerställa att det inte skulle ske en godtycklig bedömning av vad som är bra och dåliga aktiviteter.

”stödet ska fördelas enligt fasta regler som inte tillåter någon skönsmässig bedömning”, som det heter i propositionen.

Men det används nu alltså som argument för att använda pengarna utanför kommunens gränser, vilket uttryckligen inte var avsikten.

Moderaterna i Klippan kallar till exempel öppet överföringen för ”partistöd till riksorganisation”.

Det kan vara motiverat att till exempel distriktsvis samordna insatser, men Borlänges skattepengar ska komma till Borlängeborna till del är Erik Nises (S) enkla ingång i frågan.

Kritiken handlar inte om att begränsa resurserna till oppositionen. Nises (S) poängterar tvärtom vikten av att värna partistödet och möjligheterna till demokratiskt arbete.

– Det har aldrig varit tänkt att det kommunala partistödet ska fylla kassorna centralt. Vi som står upp för det här tycker det är jätteviktigt att det finns politiska partier, och generositet gentemot oppositionens möjlighet att bedriva partipolitik. Hela det politiska fältet har svårare att engagera människor lokalt i dag. Men om man systematiskt överför en fjärdedel av pengarna, som inte redovisas för Borlängeborna, då utnyttjar man systemet på ett sätt som hotar det, säger Erik Nises (S).

Risken är att ett urholkat förtroende för partistödet leder till krav på nedskärningar och i förlängningen sämre förutsättningar att föra politiska samtal och lokalt partiarbete.

Det kan också vara en anledning till att Socialdemokraterna centralt inte drivit kritiken mot överföringarna hårt.

Rikspolitiskt driver Moderaterna generellt att stöd behöver kopplas till krav på motprestation. Partiet talar om tydligare konsekvenser. Men när det gäller det kommunala partistödet är det alltså annorlunda. Lokala sverigedemokrater och moderater förklarar sin knapphändiga redovisning med att det ändå inte får några konsekvenser.

Det är tydligt att kommunallagen behöver skärpas, menar Erik Nises (S) i Borlänge.

– Jag tycker absolut att det borde finnas en klausul om att man inte får skicka över pengar. Sverigedemokraternas kongressbeslut att skicka över pengar strider mot syftet med de lokala partistöden, säger Erik Nises (S).