Spelet bakom attacken på S lotteriintäkter

I mitten av april reser Magdalena Andersson och Tobias Baudin till Washington. De ska bland annat lära sig mer om Trumpism och antidemokratiska rörelser. Samtidigt driver Sverigedemokraterna på inom Regeringskansliet för att ”dra åt pengakranen” för det största oppositionspartiet. En ekonomisk smäll på 20 miljoner för Socialdemokraterna planeras.

Det kommer överraskande. I november antar riksdagen ett nytt betänkande om spelbolagens aggressiva marknadsföring. Bara veckor tidigare, 24 februari, förklarade regeringen att den ville samtala med oppositionen om skärpta regler för partifinansieringen. 

– Jag tar gärna emot den utsträckta handen och för gärna samtal med partierna här i riksdagen om det behöver göras ytterligare förändringar, exempelvis när det gäller partibidrag och annat. Det har även min kollega Gunnar Strömmer sagt. Det finns ingen polemik i den frågan, sa civilminister Erik Slottner (KD) i riksdagen.

Ingen polemik?

Två månader senare, 28 april, släpper Sverigedemokraterna bomben att de kommit överens med regeringen om att utreda ett förbud för politiska partier, läs Socialdemokraterna, att få intäkter från folkrörelselotterier.

Från en utsträckt hand till ett Alexanderhugg mot det största oppositionspartiets finansiering på två månader.

Vad var det som hände? Och varför?

Riksdagsdebatten i april, som handlade om korruption, ger en fingervisning. Här ställer flera partier krav på att skärpa lagstiftningen mot anonyma partibidrag, en fråga som är extra känslig för Sverigedemokraterna.

– Även här i Sverige finns politiker som är villiga att ta emot anonyma partibidrag, i strid med de regelverk vi själva har beslutat om, och i EU utreds nu en av de mest uppseendeväckande korruptionshärvorna vi sett, där politiker har sålt sina röster till främmande stater för miljonbelopp, säger Annika Hirvonen (MP).

Detta efter avslöjandet i TV4 där fem partier inte avvisade förslaget när Kalla Fakta utgav sig som rik företagsledare beredd att skänka en halv miljon till partiet mot anonymitet. L, M, KD, SD och S öppnade i olika grad vägar runt förbudet. Nu måste lagen skärpas enligt Miljöpartiet som också motionerade i frågan efter valet.

– Från Miljöpartiets sida tycker vi att detta är jättetydligt, också mot bakgrund av att Kammarkollegiet inte hade möjlighet att vidta några åtgärder, trots att vi hade inspelningar av erbjudanden om olika olagliga upplägg, säger Annika Hirvonen (MP).

Även Socialdemokraterna förklarar att Kalla Faktas avslöjande måste få konsekvenser.

– Vårt intresse för främmande makts påverkan är stort. Det är något som vi tittar närmare på. Där finns det brister i svensk lagstiftning, det är faktiskt en total avsaknad av reglering, säger S rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi.

Kraven slår direkt mot Sverigedemokraterna. Kalla Fakta avslöjade i höstas att den av SD-toppar startade Insamlingsstiftelsen för Svensk Konservatism, med den tidigare riksdagsgruppledaren Mattias Karlsson i spetsen, samlat in fem miljoner kronor.

Flera experter säger till TV4 att stiftelsens upplägg strider mot lagen om insyn i finansiering av partier som stadgar att bidrag måste redovisas om ett parti har ett bestämmande inflytande över mottagaren.

– Kopplingen till Sverigedemokraterna är så stark att man måste anse att Sverigedemokraterna har ett bestämmande inflytande över stiftelsen, säger Claes Sandgren, tidigare ordförande för Institutet mot mutor.

– När man tittar på konstruktionen så verkar det som att det finns ett syfte att komma runt den lagstiftning om partibidrag som finns i dag, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I januari meddelar Kammarkollegiet att ärendet läggs ned.

– Det finns inga konkreta uppgifter i programmet om att något parti brutit mot bestämmelserna i insynslagen. Några sådana uppgifter har inte heller kommit fram efter vår tillsyn. Kammarkollegiet bedömer därför att det inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder, sa generaldirektör Gunnar Larsson.

Kammarkollegiet menar vidare att det ”utifrån nuvarande lagstiftning” inte finns någon redovisningsskyldighet för SDs Insamlingsstiftelse. 

När den förra översynen av partifinansieringen 2016 tittade på insamlingsorganisationer valde man att inte kräva redovisningsskyldighet. Inga partier uppgav att man fått några pengar av eller kände till sådana.

Men nu är verkligheten en annan och det verkar finnas en majoritet för hårdare tag. 

Regeringspartierna är dessutom på defensiven i korruptionsfrågan. Sverige har ramlat ned på Transparency Internationals lista över länder med minst korruption. Gunnar Strömmer (M) har lagt ned utredningen om korruption, som särskilt skulle titta på skattefinansierad privat driven välfärdsverksamhet. Skolministern säger nej till offentlighetsprincipen i friskolesektorn.

Konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen (S) säger till AiP att hon öppnat för breda uppgörelser med regeringen.

– Det gäller till exempel att ge Kammarkollegiet mer muskler, säger Karkiainen (S).

Moderaternas företrädare Ida Drougge (M) nämner visserligen lotterifrågan när partierna debatterar korruption i riksdagen 24 februari, men då främst om behovet av transparens för lottköparna vart pengarna går, inte som en illegitim intäktskälla. 

– Jag ser fram emot och hoppas att vi kan titta även på frågor som rör partidonationer, lotterier, insamlingsstiftelser och pengar från fackförbund och ideella organisationer. Och jag hoppas att partierna kan samlas brett i de frågorna, säger Drougge (M).

Breda uppgörelser mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna är dock ett rött skynke för Sverigedemokraterna. Nu står även miljoner i donationer på spel.

– Lotterierna passerade genom Sveriges riksdag i november i fjol. Då var alla helt överens, det var bara SD som stod på sidan av. Men nu plötsligt så har Moderaterna svängt och tycker att man ska avskaffa det här sättet att kunna finansiera ett parti med, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

– Frågan är vad är det som har hänt? Ja, jag tror det är uppenbart för alla att numera så styr Sverigedemokraterna Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Det ser vi i fråga efter fråga. Det beror inte på att de själva vill utan för att det är SD som tvingar dem.

Ulf Kristersson (M) säger också till Aftonbladet att det är SD som nu gör att regeringen agerar.

– Vi har varit emot det här länge och aldrig fått gehör för detta tidigare. Socialdemokraterna har alltid velat ha det här till nästan varje pris. Nu är vi är fler partier som ser att det här inte är en bra lösning och då vill vi självklart medverka till detta.

Detta trots att Moderaterna har ett eget partilotteri.

Varför har inte M lagt ned sitt eget partilotteri?

– Att bara låta Socialdemokraterna ha denna sorts finansiering, med väldigt stora belopp som inget annat parti har, är i längden ohållbart, svarar Kristersson (M) i Aftonbladet.

Baudin kritiserade förra veckan att kulturministern mjukat upp demokratikravet i förslaget till nytt mediestöd, jämfört med det utredningen föreslagit. Ytterligare en demokratifråga där han misstänker att SD agerat.

När nu regeringen till slut väljer att tillsätta en utredning om partifinansieringen är förutsättningarna för brett samförstånd det sämsta på decennier. Det är allvarligt att regeringens beroende av SD försvårar breda politiska lösningar, menar Tobias Baudin.

– Vi har haft en tradition i Sverige att göra upp i stora frågor mellan oss och Moderaterna, inte minst i frågor som rör demokratin i vårt land. Nu blir det mer och mer uppenbart att vi har en ny ordning i Sverige. Vi ser med oro på den utvecklingen.