M-politikers marknadslöner: Besluta om mindre – tjäna mer

Efter valet 2018 ville Lidingös tillträdande blåa majoritet chockhöja de fyra kommunalrådens och två nämndordförandes arvoden med runt 15 000–40 000 kronor.

Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) skulle få påökt med 20 000 kronor och bli näst bäst betald i landet, med 108 800 kronor i månaden. Höjningen av de sex toppolitikernas arvoden skulle kosta skattebetalarna 8,5 miljoner under mandatperioden.

Kommunalråden hade initierat höjningen utan att gå via kommunens arvodesberedning. De fick sedan backa.

– Poängen är att vi vill undvika dåliga beslut. Med bättre beslut blir det också billigare och på så sätt kan vi värna skattebetalarnas pengar, förklarade kommunalrådet Carl-Johan Schiller (KD) för DN.

En nyvald lokal M-ledning var drivande. 

– De kom ju från näringslivet, några med en bakgrund inom bank och finans. Majoriteten gick ut med ett löfte om 50 öres skattesänkning under mandatperioden. Deras inställning tycktes vara att om de lovade sänka skatten så blir medborgarna/ägarna glada och beredda att betala ut en extra bonus. Det är som på en bolagsstämma där man har en utdelning och sedan kan vd få högre lön. Man applicerar näringslivets belöningssystem rakt in i en kommun, säger Lidingös oppositionsråd Daniel Larson (S) vars arvode samtidigt föreslogs sänkas.

Tidningen Dagens Samhälle gjorde 2021 en sammanställning av arvodena till landets alla kommunstyrelseordförande. Moderaterna dominerade topplistan totalt. Nio av de tio bäst betalda kommuntopparna är moderater, i kommuner där partiet styrt länge. 

Moderata ordförande i kommunstyrelsen tjänar 9 000 kronor mer i snitt än S-politiker på posten och 21 000 kronor mer än V-politiker.

Efter arvodeshöjning 2022 ligger Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) i topp med 143 550 kronor.

– Jag kan tänka mig att det är så att moderata kso:er ofta finns i storstadskommuner och stora kommuner, och att det påverkar arvodesnivåerna, förklarade Nackas Mats Gerdau (M) med fjärde högsta arvodet för DS. 

– Utan att dra jämförelsen alltför långt så är det så att om du leder ett stort eller litet företag är det klart att det är lite olika arvoden även där, sa Gerdau som i år fått påökt till 101 500 kronor i månaden.

Är det kommunstorleken som är avgörande?

Nej, så enkelt är det inte. Arvodena i de traditionellt S-styrda storstäderna Göteborg och Malmö ligger inte på topp tio. Tvåa på listan är lilla Kävlinges kommunalråd Pia Almström (M), som har 103 713 kronor i månaden, 15 000 kronor mer än Malmökollegan Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) med tio gånger fler invånare.

Danderyds Hanna Bocander (M) tjänar mer än Boel Godner (S) i den tre gånger så stora kommunen Södertälje.

Är det svårare att styra Danderyd, som har dubbelt så hög skattekraft per invånare som Södertälje?

– Jag tror man framför allt är ganska nöjd med att vi har en välskött kommun med jättestark ekonomi, låg skatt och en bra verksamhet. Sådant är betydligt viktigare för medborgarna än mitt arvode, säger Pia Almström (M) till DS.

Att de största fögderierna Stockholms stad och region, med störst omsättning och flest skattebetalare, ligger högt är väntat. Men 60 procent högre än Göteborg?

Kan det ha att göra med partiernas olika syn på politikerrollen? Ligger det något i att Mats Gerdaus (M) liknelse om att leda ett företag?

Inför valet 2002 satte Socialdemokraternas partisekreterare Lars Stjernkvist upp målet om 10 000 fler fritidspolitiker, för att stärka demokratin och den folkliga förankringen.

Moderatledaren Bo Lundgren rasade och krävde tvärtom färre politiker med mindre att besluta om, samtidigt som kundvalssystem byggdes ut.

– Låt mig ställa ut mitt första och viktigaste vallöfte: en ny regering ska ge tillbaka människor makten över sina liv, sade Lundgren.

I Ulf Kristerssons nya idéprogram heter det att: ”Moderaterna vet att politiken har stora begränsningar och vill därför också att politiken ska begränsas.”

Mest vill Stockholms finansregionråd Irene Svenonius (M) begränsa den. Hon har skrivit en bok med titeln ”Jag vill avskaffa mig själv”, samtidigt som ett system med privata sjukvårdsförsäkringar byggs ut.

I väntan på sitt eget avskaffande är Svenonius bäst betald i landet med 142 000 i månaden.

Som kommunpolitiker i Täby och regionpolitiker i Stockholm är Svenonius redan den politiker i landet som har avhänt sig mest ansvar till marknaden och individen.

Men varför är just de politiker som ”begränsat” politiken mest, samtidigt de politiker som har högst lön?

– Just det här att göra så lite som möjligt själv och överlåta till marknadsaktörer – oavsett om det rör sig om utförare i välfärden eller om att utveckla och investera. Det går på tvärs med hur vi tycker att en kommun ska agera. Kommuninvånarna har en fördel av att vissa saker löses gemensamt och att inte vinstintresset ska styra, säger Daniel Larson (S). 

– Det läggs för mycket ansvar på medborgare att göra kloka val, och mindre ansvar för styrande politiker att säkerställa att man kan leverera en välfärd med hög kvalitet. Vi har krävt på senaste kommunfullmäktige att Lidingö stad ska lämna lov-systemet inom hemtjänsten för att upphandla ett antal aktörer och därmed kunna kvalitetssäkra på ett helt annat sätt. 

M-styrda Täby, Danderyd, Nacka, Vellinge, Solna, Ekerö och Salem ligger alla högt på lönelistan. De finns även med i toppen på andra listor som Dagens Samhälle gjort över de kommuner som har störst andel privatiserad välfärd.

Ett av argumenten till privatiseringen är att personalen har för höga löner. Täby, Danderyd och Nacka kommun har alla lagt ned den kommunalt drivna hemtjänsten för att personalkostnaderna ansåg den för dyr. 

– Den kommunala hemtjänsten lades ned för att den gick med underskott. Kommunens hemtjänst hade ju kollektivavtal. Det blev billigare utan. Men man måste ju avsätta pengar så att man har råd med hemtjänst med kollektivavtal, säger Nackas oppositionsråd Gunnel Nyman Gräff (S) där den borgerliga majoriteten sagt nej till krav på kollektivsavtalsliknande löner och villkor vid kommunens auktorisering av omsorgsbolag. 

Enligt Kommunals rapport tjänar heltidsanställda i privat driven äldreomsorg i snitt 2 400 kronor mindre i månaden än kommunalt anställda.

Så toppolitikerna tjänar alltså mer i M-ledda kommuner och de som utför de kommunala tjänsterna ofta mindre.