Löfven: Vi har ett nytt politiskt landskap
– Vi har ett nytt politiskt landskap när Vänsterpartiet förenas med de högerextrema.
Det säger statsminister Stefan Löfven efter att ha fällts i den historiska misstroendeomröstningen.
Riksdagens nya maktbalans inför valet 2022 testas nu.
Löfven har en vecka att förhandla innan han beslutar om avgång och nya talmansrundor eller extra val. Voteringen 181–109 (51 avstod) innebär att Vänsterpartiet gick hela vägen och röstade ja till Sverigedemokraternas misstroendeyrkande.
För V handlade det om att protestera mot att Januariavtalet lämnar dem utan inflytande. Ett avtal som de släppte igenom för att inte SD skulle ges inflytande.
På ytan handlade krisen om fri hyressättning i nyproducerade bostäder. Men i grunden handlade det om regeringsfrågan. Därför spelade Löfvens och Lööfs bud om förhandlingar mellan bostadsmarknadens parter ingen roll.
– Ett politiskt spel, säger Nooshi Dadgostar (V).
Ett politiskt spel, anser även Löfven.
– Det här är en tillfällig majoritet där partierna har skilda uppfattningar i sakfrågan och om regeringen.
– Man hade kunnat kräva att om man lägger fram det starkaste vapnet i svensk riksdag att fälla regeringen, att man också har en tanke på vilka som ska tillträda i stället.
Nu blev Sverigedemokraterna de stora vinnarna. Det var SD som fick ta ledningen för högeroppositionen, medan M och KD var skeptiska utifrån sitt stöd för marknadshyror.
– När vänstern förenas extremhögern så händer något i svensk politik. Då förändras det politiska landskapet, säger Stefan Löfven.
Detta i en riksdag där redan ovanligt många misstroenden riktas mot ministrar, där oreda har blivit ett politiskt mål med sakpolitiken i andra hand.
Beskedet från V är dels att de inte tänker släppa fram en ”högernationalistisk” regering, dels att partiet vill förhandla med regeringen.
– Vi måste sätta oss ned och diskutera hur Stefan Löfven ska kunna komma tillbaka som statsminister. Vi är öppna för alla förhandlingar, säger Dadgostar (V) men kräver samtidigt att fri hyressättning i nyproduktion utgår.
Frågan är vilken förhandlingsmån det ger för ett juniavtal S-MP-C-V?
– Här är vi tillbaka i ett läge där vi måste ta ansvar för att Sverige går att styra. Alla kommer att tvingas kompromissa, säger Löfven.
Förutsättningarna har dock försämrats sedan förra regeringsförhandlingen. M och KD har bildat block med SD. Liberalerna passar på att lämna januarisamarbetet och verka för en M-ledd regering. Mandatfördelningen efter ett extra val, där valdeltagandet riskerar bli lågt, är högst osäkert. En öppning är att det var L inte C som skrev in i januariavtalet att V skulle hållas utan inflytande.
Det är naturligt att Löfven vill diskutera med de andra januaripartierna. Såväl Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har investerat hårt i flera reformer som de har stort intresse av att ro i land. Även om S och C är partier som har pengar och organisation att ta sig an ett extra val.
– Det är ett allvarligt läge för landet. Vi måste sätta oss ned med samarbetspartier och diskutera hur vi ser på läget och fundera över vad som är den bästa vägen, säger Löfven.
– Så sent som i fredags presenterade vi familjeveckan, en reform som gör livet lättare för alla busschaufförer, undersköterskor, kassabiträden och alla andra i vårt land som inte kan ta med barnet till jobbet, eller kan jobba hemifrån när det är planeringsdag eller studiedag.
Hela det arbetet hotas nu.
Annie Lööf (C) menar att V-SD:s ”armkrok” visar på behovet av mer samarbete i mitten.
– Det är två parter som måste ha egen relation, säger apropå Löfven om Vänsterpartiet och Centerpartiet.
– Det är klart att i uppgiften ingår att se hur, är det via ett extraval eller en annan regeringsbildning, vi kan få till en regeringsduglig regering.
Nu hotas mandatperiodens sista budget, valbudgeten, av krisen. Redan före misstroendet väcktes fanns en kritik från finansministern mot oheliga utgiftsökningsallianser, på bekostnad av ansvar för helheten.
– Alla partier, oavsett hur vi debatterar här i kammaren, bör ta steg tillbaka och fundera över vad som är bäst för Sverige. Det är svårt att förstå hur man kan tycka att en politisk kris är det bästa för Sverige, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Även inom S har kritik riktats mot Januariavtalets konstruktion att socialdemokratiska och liberala hjärtefrågor blandas, trots motstående ideologiska intressen.
– Alla måste ge och ta. För mig är det att ta ansvar, invänder Stefan Löfven.
– Jag tror att människor i vårt land förväntar sig att vi politiker ska hitta lösningar. Även om det innebär att man inte får precis allt.