Kritiken: Använder lögnen som politisk metod

AiP berättade förra veckan om hur konstitutionsutskottet markerar vikten av att information som statsråden ger i formella sammanhang är korrekt. 

En vecka senare håller statsministern, finansministern och socialförsäkringsministern en pressträff som får oppositionen att gå i taket.

”Finns anledning att rikta kritik mot regeringen för direkt felaktiga påståenden på dagens presskonferens. Oberoende av partitillhörighet ska vi aldrig tolerera lögnen som politisk metod. Uppmanar kollegor på högersidan att använda den expertkunskap som finns på regeringskansliet”, skriver justitieutskottets vice ordförande, Ardalan Shekarabi (S) på Twitter.

Den allvarligaste kritiken kommer mot att finansminister Elisabeth Svantesson (M) sprider bilden av att försörjningsstödet (socialbidraget) inte räknas av mot andra inkomster. 

Svantesson (M) visar en bild på en pengapåse med försörjningsstödet i botten som toppas med barnbidrag och bostadsbidrag.

– En typbarnfamilj i Stockholm med sex barn, med olika typer av bidrag, det är bostadsbidrag, barnbidrag och ekonomiskt bistånd. Inte alldeles för ovanligt, säger finansministern.

I själva verket är försörjningsstödet ett tak som dessa andra stöd uttryckligen räknas av ifrån.

700 000 invandrare lever på bidrag var Kristerssons budskap i valrörelsen. Lösningen är ett bidragstak – att stapla bidrag på varandra gör det olönsamt att ta ett jobb, enligt Moderaterna.

– Hörde ni om den somaliska sexbarnsmamman, som tog jobb i skogen. Hon hade bidrag på
32 000 kronor i månaden, så hennes familj tjänade inte en enda krona på att hon började jobba, sa Kristersson i sitt sommartal. 

– Det är 675 000 utrikes födda personer i Sverige som inte är självförsörjande. Det är grogrunden till det utanförskap som vi ser, sa Kristersson till Expressen.

Det visade vara ett nytt siffertrix, i stället för bidragstagare räknar M nu personer med en inkomst under fyra prisbasbelopp, i dag 17 500 kronor. Nyligen presenterade SCB uppdaterade siffror som visade att cirka fem procent av dessa har ersättningar, hälften jobbar, pluggar eller saknar ersättningar.

Huvudproblemet är därför inte marginaleffekterna, även om de kan ses över, utan bristen på arbetsmarknadspolitik, menar S. 

– Vi får inte hamna i den situationen igen, där vi gömmer och glömmer människor i statistiken, säger Anja Tenje (M).

Men är det rimligt att regeringen lyfter fram enstaka extremfall och ger bilden att det är vanligt förekommande?

Svantesson medger själv att sysselsättningen bland utrikes födda tvärtom ökar, att allt färre hushåll får försörjningsstöd och att de som får det främst är ensamstående män.

Är sexbarnsmammor som staplar bidrag ett stort samhällsproblem eller ägnar sig regeringen helt enkelt åt signalpolitik? 

Inte ovanligt, säger Svantesson om sexbarnsfamiljen. I Sverige finns enligt SCB endast 4 000 familjer med två föräldrar och sex barn. Oklart hur många som inte jobbar och bor i Stockholm.

Annika Strandhäll (S), tidigare socialförsäkringsminister, kallar det för ”en fantasi” och ”låtsasfamilj” och menar att regeringen ”lät statsministern och finansministern lura svensk media”.

Kristersson vet intehur många de bidragsstaplande hushållen är som berörs av taket. 

– Det är ett stort bekymmer. Man kan diskutera exakt hur stort, men att det är ett stort bekymmer är helt uppenbart.

Svantesson talar nu om ”uppåt 20 000 hushåll”.  Före valet var ”bedömningen” 50 000 hushåll. Men läser man M-motionen närmare är det ”hushåll som löper risk att hamna i de ekonomiska situationer som vårt bidragstak är utformat för att hantera”.

Att siffertrixa i opposition är en sak, en annan att göra det i regeringsställning enligt KU, därav reaktionerna. Anna Tenje (M) förklarar att bidragstaket ”ska sända en väldigt tydlig signal”.