Kontrollen av privata aktörer stjäl pengar från vården
My Alnebratt, regionråd i Västra Götalandsregionen, menar att problemet med välfärdskriminalitet i grunden hänger i hop med hur systemet med den fria etableringsrätten och valfrihetssystemet fungerar. Foto: Jenny Åkervall
Välfärdskriminalitet drabbar nu allt fler regioner och kommuner. Västra Götalandsregionen polisanmälde nyligen en vårdcentral i Göteborg och krävde tillbaka 85 miljoner kronor för vård som inte utförts.
– Regioner och kommuner måste få ett större mandat att säga nej till uppenbart oseriösa aktörer att etablera sina verksamheter. Vi måste förändra det system vi har nu med en fri etableringsrätt i grunden, säger My Alnebratt, socialdemokratiskt regionråd i Västra Götalandsregionen.
Regionen har även sagt upp avtalet med vårdcentralen Din klinik som specialiserat sig på en metod utvecklad för behandling av patienter med långvarig ospecifik smärta. Efter att ha granskat 163 journaler blev det tydligt för regionen att vården som vårdcentralen fått ersättning för inte tillhandahållits i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer utan visar på allvarliga brister. Vårdcentralen har dessutom polisanmälts tidigare, den gången för att ha dubbelfakturerat för vaccinationer mot covid-19. Det var 2021 och den polisutredningen har ännu inte startat.
– Alla vet att Polisen har knappt med resurser men vi måste inse att det handlar om bedrägerier mot oss alla och våra välfärdssystem. Det rör sig om väldigt stora summor pengar och de här brotten skulle behöva prioriterats tydligare av Polisen, säger My Alnebratt.
Hon pekar även på att systemet med fri etableringsrätt, så som det är utformat i dag, möjliggör för kriminella att använda välfärdsverksamheter i en rad olika syften.
– Det kan handla om att kriminella aktörer etablerar sig för att kunna lura till sig skattepengar. Det finns också stora risker att kriminella använder sig av välfärdsverksamheter för att tvätta pengar, man startar en vårdcentral och använder den som ett skalbolag för att tvätta pengar exempelvis. Dessutom finns risken att kriminella etablerar en vårdinrättning för att få tillgång till läkemedel och narkotikaklassade preparat, säger My Alnebratt.
Västra Götalandsregionen har numera en egen avdelning som arbetar aktivt för att upptäcka välfärdsbedrägerier, men den är enligt My Alnebratt underbemannad och skulle behöva mer resurser.
– Samtidigt ska vi vara medvetna om att det är resurser som i stället skulle kunna gå till sjukvården. Det är en fara för hela välfärden att vi skapar kontrollsystem och uppföljningssystem som stjäl stora resurser från verksamheterna. Vi ser redan nu att personalen får ägna alltmer tid åt dokumentation och kontroller. Det innebär en ökad arbetsbelastning som drabbar all verksamhet, även den som inte är kriminell. Det handlar inte bara om att vi måste anställa fler för kontroll och tillsyn. Det drabbar även de längst ut i linjen som måste fylla i formulär och ägna tid åt byråkrati. De är ett jättestort problem som kostar mer än någon kan ana. Den kostnaden måste vi se när vi tittar på nyttan av privata aktörer i vården.
Enligt My Alnebratt bottnar problemen med välfärdskriminalitet i grunden i hur systemet med valfrihet och den fria etableringsrätten fungerar i dag.
– Vi måste våga se vad vi har för kostnader för de så kallade valfrihetssystemen vi har. Det är något vi har diskuterat inom socialdemokratin, den fria etableringsrätten och vad den får för konsekvenser. Regioner och kommuner måste få ett större mandat att säga nej till uppenbart oseriösa aktörer att etablera sina verksamheter. Vi måste förändra det system vi har nu med en fri etableringsrätt i grunden, säger hon.
Läs mer i papperstidningen, nr 85, som kommer senare i veckan om Veckans politiska fråga om välfärdskriminalitet
