Inte bara friskolesnack av S – men L stoppade verkstaden
Foto: Viktor Pettersson/Regeringskansliet
Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) hävdar att S-regeringen bara pratade om att reformera friskolesektorn, men inte gjorde något. Därför måste nu Liberalerna städa upp.
Men stämmer det?
– Vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som har skällt på friskolorna och sedan inte gjort någonting överhuvudtaget, säger Lotta Edholm (L) till SR efter valet.
”Det andra partier bara pratar om genomför vi”, förklarar Johan Pehrson (L) på Twitter 1 mars.
Problemen inom friskolesektorn som Edholm och Pehrson vill åtgärda är bland annat:
1) Möjligheten att ta ut vinst genom lägre kvalitet.
2) Överkompensationen i skolpengen till friskolor.
3) Friskolornas segregerande köer.
4) Den bristande insynen.
Men det är just på dessa områden som S-regeringen agerade, utredde och la förslag i riksdagen.
Förslag som Liberalerna, med Johan Pehrson (L) som gruppledare, röstade ned.
1) Förslag om vinstbegränsning, ett tak för en rimlig avkastning för att stoppa övervinster, röstades ner i riksdagen 4 juni 2018. Liberalerna röstade nej.
– Om någon kan driva en skola med högre kvalitet och lägre kostnader är detta något vi ska belöna, inte förbjuda, sa Mathias Sundin (L) i beslutsdebatten.
I Tidöavtalet föreslås endast vinstutdelningsbegränsningar de första åren efter att en friskola startats eller köpts, medan Socialdemokraterna gick till val på ett förbud mot vinstuttag i skolan.
2) En differentierad skolpeng som inte överkompenserar friskolorna röstades ner av riksdagen 7 juni 2022. Liberalerna röstade nej.
– Regeringen vill ge mindre resurser till dem som har valt friskolor. Vi är väldigt negativa till detta från Liberalernas sida. Vi har svårt att se att skolan blir bättre genom att de elever som väljer att gå där ska få mindre pengar till sin undervisning, sa den skolpolitiske talespersonen Fredrik Malm (L) i riksdagen.
Malm förklarade i samma debatt – där han alltså röstade nej till ett konkret förslag och aviserade att även ett förslag om skolköerna veckan därpå skulle röstas ned – att:
– Trots att Socialdemokraterna har suttit åtta år i regering har de inte gjort någonting.
3) Ett förbud mot skolköer röstades ner av riksdagen 16 juni 2022. Liberalerna röstade nej.
– Att helt avskaffa detta sänder fel signal till de föräldrar som noga går igenom vilken skola de vill att deras barn ska gå i och som tycker att val av skola är viktigare än valet av elbolag, pensionsfond och så vidare, sa Fredrik Malm (L).
Enligt Tidöavtalet ska friskoleköerna, som anses bidra till skolsegregationen och brister i insyn och rättvisa, vara kvar. De ska endast kortas, oklart hur mycket.
”Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag”, heter det.
4) Offentlighetsprincipen i friskolor behandlades av riksdagens utbildningsutskott 2020, efter en motion av Vänsterpartiet. S, V och MP röstade ja. Liberalerna och Tidöpartierna röstade nej.
Detta sedan uppgifter om friskolors betygsresultat, resultat på nationella prov, antal personal och andel behöriga lärare hade stämplats som affärshemligheter av Skolverket efter en dom i Kammarrätten.
S-regeringen tillsatte 21 oktober 2021 en utredning om en offentlighetsprincip. Men skolminister Lotta Edholm (L) har nu begränsat direktiven till att endast gälla en ”insynsprincip”.
– Den svenska offentlighetsprincipen skulle vara svår att tillämpa för en liten skola, säger Lotta Edholm till DN.
Men det är tvärtom de stora skolkoncernerna som säger nej, medan de mindre i Idéburna Skolors Riksförbund välkomnar offentlighetsprincipen.
– Friskolor ska inte ha en ”frizon” där de kan agera utan insyn. Men regelverket måste anpassas efter ideellt drivna och mindre skolors villkor, säger ISRs ordförande Håkan Wiclander.
När friskolereformen infördes hänvisades det till små byskolor. I dag när skolkoncernerna tagit över marknaden är det insynen i skolkoncernerna som ska begränsas med argumentet värna byskolorna.
Så sent som 2014 var Alliansen inklusive Liberalerna för offentlighetsprincipen inom friskolesektorn.
”Att friskolorna är helt skattefinansierade talar för att insynen i verksamheten bör vara god. För detta talar även att skolorna ägnar sig åt myndighetsutövning”.
Det skrev den parlamentariska friskolekommittén 2013 som leddes av Lars Leijonborg (FP). Liberalerna ändrade sig sedan och Leijonborg blev 2016 ordförande i lobbyorganisationen Friskolornas Riksförbund, motståndare till offentlighetsprincipen.
S-regeringen gjorde alltså, tvärt emot Johan Pehrsons och Lotta Edholms påståenden, en hel del på friskoleområdet, flera utredningar och propositioner.
Det hade varit ännu fler om inte vinstfrågan hade blockerats i januariavtalet, som regeringen förhandlat fram med Centerpartiet och just Liberalerna, som förbjöd regeringen att:
”driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”
S-regeringens friskoleförslag var mer långtgående än de Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L) föreslår i dag. Liberalerna ansåg alltså att det var risk för för mycket leverans på friskoleområdet och stoppade därför det.
