Har M rätt i att 700 000 inte kan försörja sig själva?

Moderatledaren Ulf Kristersson stirrar bestämt in i kameran. “700 000 utlandsfödda kan inte försörja sig själva” står det ovanför delningsbilden. Vid andra tillfällen har M-företrädare talat om att 1,3 miljoner människor inte försörjer sig själva. Men stämmer någon av siffrorna?

I grunden finns en rapport från Entreprenörsskapsforum, en forskningsstiftelse, som definierar självförsörjande som att tjäna fyra prisbasbelopp. År 2019, det år som beskrivs i rapporten, motsvarade det en årsinkomst på 186 000 kronor eller en månadsinkomst på cirka 12 600 kronor efter skatt.

Förvisso är 12 600 efter skatt ingen hög inkomst, men det är en inkomst. För den som har en låg boendekostnad – till exempel genom att man delar bostad – kan det rentav vara mer än vad som i vardagligt tal ofta kallas ”existensminimum”, som 2022 är 5 157 kronor för ensamstående utöver boendekostnaden.

Det finns många anledningar till att en person har en låg helårsinkomst. Man kan ha studerat en del av året; varit föräldraledig; ha jobbat frivillig eller ofrivillig deltid; haft tillfälliga påhugg eller sovit med telefonen vid kudden för att kunna svara på sms om att hoppa in och jobba timmar. 

De kan ingå i siffrorna som bland andra Moderaterna slänger sig med – i syfte att framställa det som att alla dessa människor är ”bidragsberoende” och för lata för att ta ett riktigt jobb. 

I själva verket visar siffror från Statistiska Centralbyrån att 32,4 procent av de som 2019 inte nådde upp till fyra prisbasbelopp förvärvsarbetade. 

Saknade inkomst gjorde 16,5 procent – de hade varken inkomst från lön eller bidrag och SCB tror att många av dem i själva verket har emigrerat utan att det har registrerats i folkbokföringen. Ytterligare 16,4 procent var förtidspensionärer och 7,5 procent vårdade en anhörig, framför allt som föräldraledig. 

Bland resten fanns bland annat de som var sjuka (6,8 procent), uppbar ekonomiskt bistånd (6,7 procent) eller ingick i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (4,0 procent). 

Långt färre än M antyder uppbär alltså någon form av bidrag samtidigt som de realistiskt skulle kunna arbeta mer.

Faktum är att sysselsättningen har ökat i invandrartäta områden sedan 1990-talet, samtidigt som människors disponibla inkomst har sjunkit. Det visar en rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skriven av nationalekonomen Martin Nordin.


Källa: Landsbygden och invandrartäta områden i storstäderna – två perspektiv på ojämlikhet. AgriFood, rapport 2022:1, Martin Nordin. 

I Sveriges invandrartäta områden har de disponibla inkomsterna fallit med nästan 30 procentenheter jämfört med rikssnittet, bland annat på grund av att förvärvsinkomsterna har fallit trots att sysselsättningen har ökat mer i invandrartäta områden än i landet som helhet. 

– Utvecklingen riskerar att leda till kriminalitet och sjunkande skolresultat. En annan effekt som sällan diskuteras är att en låg köpkraft riskerar att sänka inkomstnivån ytterligare i dessa områden. Framför allt för servicetjänster som ofta konsumeras lokalt blir tillväxten lägre.Utrikesföddas väg in i arbete går ofta genom servicejobben, så det är ett problem, sa rapportförfattaren Martin Nordin när rapporten presenterades i februari. 

Fakta: Svenska löner

Den svenska medellönen 2021 var 37 100 kronor före skatt, enligt siffror från Statistiska centralbyrån i juni i år. Men skillnaderna är stora mellan olika yrken.  

Högre chefer inom bank, finans och försäkring har den högsta medellönen. Den lägsta medellönen har marknadsundersökare och intervjuare, vars meddellön var 22 600 kronor 2021, sett på en heltidslön före skatt (vilket motsvarar ungefär 16 272 efter skatt). 

Det kan alltså jämföras med den inkomst på 12 600 kronor efter skatt som M använder som gräns för att att vara självförsörjande. Det är alltså mycket möjligt att jobba deltid i ett låglönejobb och komma under gränsen – förutom de som jobbar som timvikarier eller inom gig-sektorn.