Frågorna där Kristersson inte såg det komma

– Hur har det kunnat bli så här illa? Faktum är att vi är många som såg det här komma och varnade för det, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sitt tal till nationen.
Men faktum är att Kristersson själv i flera frågor missat att se utvecklingen, avfärdat varningarna och sedan tvingats backa.
AiP har hela listan.

• Invandringen

– Decennier av för stor invandring och för dålig integration, beskriver Ulf Kristersson läget i regeringsförklaringen. 

– Hur har det kunnat bli så här illa? Faktum är att vi är många som såg det här komma och varnade för det, säger han i sitt tal till nationen.

Men vilka vi? Inte Ulf Kristersson. Som Muf-ordförande 1988–1992 gör han sig i stället känd som en stark försvarare av fri invandring.

– Moderaterna ska stå för att Sverige ska ha så öppna gränser som möjligt, säger Kristersson i SVT 1989 i polemik mot den moderata partiledningen.

1998 motionerar han i riksdagen om öppnare gränser och en mer liberal invandringspolitik.

”Möjligheten för utländska medborgare som inte är flyktingar att få flytta till vårt land bör utökas. Det skulle vara till stor nytta för alla om det blev lättare att invandra till Sverige utan att behöva bevisa att man är flykting”, skriver Kristersson.

”Öppenhet måste vara huvudregeln. I en värld utan betydande gränser är det bara en sådan hållning som fungerar.”

2011 är Kristersson socialförsäkringsminister i Fredrik Reinfeldts regering, som gör upp med Miljöpartiet om migrationspolitiken, för att hålla SD utan inflytande.

”Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt ska den som vill komma till Sverige för att arbeta kunna göra det… Regeringens och Miljöpartiets gemensamma mål är därför att säkerställa en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik”, står det i uppgörelsen.

• Friskolereformen 

2022 går Ulf Kristersson till val på att ”sätta stopp för betygsinflation” samt ”missbruket, fusket och de oseriösa aktörerna” inom svensk skola.

Hur har det kunnat bli så här illa? 

Tre decennier tidigare sitter Kristersson i utbildningsutskottet när regeringen Bildt sjösätter friskolesystemet. Trots att OECD varnar för att reformerna styrs av ideologisk övertro utan utredning och påpekar att det svenska skolsystemet ”uppnått en hög grad av kvalitet och jämlikhet”.

– Vi får inte mer segregation, säger skolminister Beatrice Ask (M) utan ”Europas bästa skola” i riksdagen 1992.

Det blir det största kunskapsraset i hela Europa manifesterat i Pisa-fiaskot 2012.

– Vi ska rädda svenska föräldrar undan ännu ett experiment, säger Kristersson om mål om mer socioekonomisk blandning av elever i TV4:s valdebatt 2022.

Experimentet med ett marknadsstyrt friskolesystem gav färre lärare per elev, sämre utbildade lärare, glädjebetyg, kraftigt ökad skolsegregation och minskad likvärdighet samt våldsbejakande islamister som skolägare.

I februari 2023 kommer Brottsförebyggande rådet med en rapport om att ungdomar som går på en mer socialt utsatt skola har större sannolikhet att begå våldsbrott.

”det går att förebygga brott genom att undvika att det på enskilda skolor uppstår en stor koncentration av elever med sämre socioekonomiska förutsättningar”, skriver Brå. 

• Ebo-lagen

– Ebo, det här var feltänkt från början. Det leder till dåliga skolresultat, tidig rekrytering in i kriminalitet. Utan ebo hade Sverige dragit i nödbromsen tidigare. Det hade inte gått att ta emot så många.

Det säger Ulf Kristersson 2019 och kallar ebo, rätten för asylsökande att söka eget boende, för den viktigaste faktorn bakom segregationen och utsatta bostadsområden.

Hur har det kunnat bli så här illa? 

Ebo införs av den borgerliga regeringen 1994. Detta ”feltänkta” röstas igenom i riksdagen av just Ulf Kristersson (M), då suppleant i socialförsäkringsutskottet.

Trots varningar från storstäderna:

”Om asylsökande fritt får välja bostadsort medför det att trycket på städer som Malmö ökar ytterligare”, skriver kommunalrådet Joakim Ollén (M) i sitt remissvar.

2009 tar Socialdemokraterna ett kongressbeslut på att avskaffa ebo. 2011 vädjar S-kommunalråden i Malmö, Göteborg, och Södertälje, förgäves till alliansregeringen om att avskaffa ebo.

Först 2019 meddelar Ulf Kristersson att han tänkt om. Vid ett besök i just Malmö säger han:

– Vi borde ha stoppat boendesegregationen mycket mycket tidigare. Men det är så dags nu när människor skjuts ihjäl.

• Vårdnadsbidraget 

I sitt Almedalstal 2023 kritiserar Ulf Kristersson bristerna i socialpolitiken.

– Ta det nästan självklara: Sverige har flerbarnstillägg som uppmuntrar att skaffa många barn. I stället borde vi ju uppmuntra kvinnor i utanförskap att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Samma sak gäller förskolans betydelse – självklar för de allra flesta födda i Sverige. Men inte bland många kvinnor födda utanför Europa. Men det är ju de barnen som behöver förskolan allra mest.

Hur har det kunnat bli så här illa? 

Statsminister Ulf Kristersson (M) under sitt tal i Almedalen. Foto: Anders Wiklund/TT

2005 leder Kristersson Moderaternas familjepolitiska arbetsgrupp och föreslår ett vårdnadsbidrag. Som socialborgarråd inför han personligen vårdnadsbidraget i Stockholm 2007.

Trots att Skolverket varnar för att vårdnadsbidraget ökar den sociala snedrekryteringen till förskolan. 

Kristerssons vårdnadsbidrag får effekt. I Rinkeby-Kista stannar hela 14,5 procent av ett–treåringarna hemma. Beläggningen på förskolorna i stadsdelen minskar med 350 barn 2008–2009. En kommunal förskola stänger i brist på barn. I stället öppnar privata muslimska förskolor.

Trots M-retoriken om att ”bryta utanförskapet” ger Kristersson alltså kvinnor betalt, bidrag, för att stanna hemma och inte sätta sina barn i svensk förskola. I stället för det ”nästan självklara” att uppmuntra dem att söka jobb. 

”Politiken ska stötta och uppmuntra, men inte styra och ställa”, förklarar Kristersson i Aftonbladet 2005.

I Almedalen 2023 säger han tvärtom att:

– Sverige behöver en ny socialpolitik, en mer ingripande socialpolitik.

• Arbetskraftsinvandring 

– Problemet är fusk och missbruk och utnyttjande av svenska välfärdsförmåner, säger Ulf Kristersson 2020.

Skuggsamhället där människor tvingas leva på slavlöner utan rättigheter, har uppmärksammats en längre tid. Han vill därför mer än fördubbla försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare som kommer från länder utanför EU.

Hur har det kunnat bli så här illa? 

Bakgrunden är OECD:s mest liberala regler för arbetskraftsinvandring, som Alliansen införde 2008. Den tidigare arbetsmarknadsprövningen som ställde krav på bristyrke och att kompetensen saknades i Sverige, avskaffas.

Varningsflagg för just utnyttjande och lönedumpning reses högljutt av S och V. Redan 2010 kallar en gränspolis i DN arbetskraftsinvandringen för ”nästa stora skojar- och traffickingbransch”.

Farhågorna besannas, men socialförsäkringsminister Ulf Kristersson försvarar arbetskraftsinvandringen till låglönejobb.

”… våra gränser är mycket öppnare, både för flyktingar som söker en fristad och för arbetskrafts­invandrare som vill jobba här. Men många som kommer hit tjänar i början mindre än svenskar som alltid bott här, och i den meningen ’ökar ojämlikheten’. Men det vore en förfärlig slutsats att av den anledningen stänga våra gränser för dem som nu söker sig hit”, skriver han i DN 2013.

Ifrågasättandet av varför Sverige ska importera arbetskraft till lågkvalificerade jobb har därefter vunnit mark i takt med att migrationsfrågan klättrat på agendan.

Först tolv år efter varningarna drar Kristersson den ”förfärliga slutsatsen” och ändrar sig.

• Förebyggande insatser

I februari 2020 förklarar Ulf Kristersson att socialtjänstens arbete inte klarar att motverka att barn dras in i kriminella gäng. Nu krävs lagstiftning, konstaterar Kristersson.

Hur har det kunnat bli så här illa, att ”socialtjänstens uppdrag att prioritera det förebyggande arbetet”, enligt Kristersson, behöver ”förtydligas i socialtjänstlagen”?

Är det inte självklart?

Nej, inte för Ulf Kristersson (M), socialborgarråd i Stockholm 2006–2010. Han skär ned så hårt på de sociala insatserna för ungdomar i utsatta områden att stadsdelen Rinkeby-Kista till slut slår larm.

” Vi (har) nu nått gränsen för vad vi kan godta som en rimlig nivå på biståndsinsatserna och kvaliteten i det sociala arbetet… Resurserna räcker inte till för insatser”, skriver stadsdelen 2013.

Stadsdelen påtalade att budgeten för barn och ungdom hade minskat med 81,3 miljoner eller 16 procent 2005–2012. Pengarna till individ- och familjeomsorgen hade minskat med 2,1 miljoner. Trots ”en markant ökning” av anmälningar till barn- och ungdomsenheten.

”Svårigheterna för social omsorg att genomföra sitt uppdrag enligt lagens intentioner för de barn och ungdomar som är socialtjänstens målgrupp… har accelererat de senaste åren.”

Rapporten lyfter öven att den fria etableringen inom välfärden försvårat samverkan mellan omsorg, skola, socialtjänst och polis.

”Socialtjänsten har fått färre samverkansytor.”

Ett par månader efter larmrapporten startar Husbykravallerna.

Nu vill Kristersson lagstifta mot sin egen nedskärningspolitik.

• Den svenska välfärdsmodellen

Ulf Kristersson hyllar det svenska välfärdsmodellen. 

– Förskola, skola, högskola, sjukvård och omsorg ger människor trygghet och frihet att bygga ett bra liv för sig själva och de sina. Om detta råder bred politisk enighet. Välfärdsmodellen är en källa till stolthet, inte till konflikt, säger han i regeringsförklaringen 2023.

Hur landade han i denna övertygelse? I sitt sommartal 2022 berättar Kristersson att han tidigt fick sina ”värderingar om gemenskap” av sin morfar och sin mamma.

– Värderingar som från början präglade den svenska välfärden. Trygghetssystemen var grundade i arbetslinjen: Du får – och du bidrar. 

”Värderingar om gemenskap”? Verkligen?

Nej, faktum är att Ulf Kristersson inte såg den svenska välfärdsmodellens betydelse för trygghet och frihet komma överhuvudtaget. Tvärtom varnade han för den.

”Målet är inte ett checksystem med lite mer individuella val inom ramen för ett kollektivistiskt tänkande i övrigt. Målet är att den kollektiva välfärdspolitiken i alla dess former och skepnader måste göra andra förlegade socialistiska system sällskap på historiens skräphög”, skriver Kristersson i Svensk Tidskrift 1990.

Han vill införa en helt individuell välfärd.

”Individen betalar sin sjukförsäkring själv, sparar för sin pension… finansierar omsorgen om barnen och de äldre. Vård- och omsorgstjänster liksom social- och pensionssystem kommer att erbjudas människor av privata företag på en välfärdsmarknad”, skriver Kristersson.

Han ”förlorade” den striden. Det svenska folkets motstånd mot nedskärningar i den offentliga ”gemensamma” sektorn har ökat. Kristersson har då försökt sprida bilden av striden aldrig ägt rum.

Som socialförsäkringsminister hävdade han att ”den svenska välfärdsmodellen utvecklades under samsyn mellan höger och vänster”. Men fick kritik och tvingades pudla.