Erik Nilsson: Jämlikheten byggs i förskolan

Internationella studier, som till exempel WHOs Marmot-kommission för jämlik hälsa och OECDs PISA-studier, pekar på förskolans stora potential för att jämna ut livschanser mellan barn med olika bakgrund under förutsättning att två villkor är uppfyllda:

1. Alla barn måste ha tillgång till förskola.
2. Förskolans verksamhet måste hålla en hög pedagogisk kvalitet.

Deltagandet i förskolan är numera genomsnittligt högt, 85 procent bland ett- till femåringar och hela 95 procent i den äldre åldersgruppen fyra–fem år. Men det finns socioekonomiska skillnader där deltagandet är betydligt lägre i socioekonomiskt utsatta stadsdelar. De som har allra störst behov av förskolan deltar i minst utsträckning.

I de fall det förekommer så handlar det om högst fem procent av förskolans resurser som fördelas efter socioekonomiska kriterier

Samma ojämlikhetseffekt finns om man granskar kvalitet i verksamheten. Ett mått på kvalitet är andelen utbildad personal som varierar starkt över landet. Orter med förskollärarutbildning i sin närhet kan ha uppemot 70–80 procent av personalen med pedagogisk högskoleutbildning medan motsvarande siffra för orter i glesbygd och i fattiga storstadsområden kan vara så låg som 15–20 procent. Förskolorna i fattiga och invandrartäta förorter har svårt att rekrytera personal som talar god svenska.

I grundskolan är det allmänt accepterat att en del av resurserna måste fördelas efter behov och att socioekonomiska bakgrundsfaktorer är starkt styrande för elevens möjligheter att nå målen. I förskolan är det ovanligt med socioekonomiskt omfördelande resursfördelning. I de fall det förekommer så handlar det om högst fem procent av förskolans resurser som fördelas efter socioekonomiska kriterier.

Under många år har den kraftiga utbyggnaden av förskolan skapat en svår balansgång mellan att öka deltagandet i utsatta grupper och att samtidigt klara försörjningen av utbildad personal. Nu visar prognoserna för första gången någonsin på sjunkande barnantal i förskolan och då finns utrymme för jämlikhetsreformer inom både deltagande och kvalitet. Socialdemokraterna borde driva de här förskolefrågorna i valet:

• Alla barn från tre års ålder skrivs in direkt i förskolan – men föräldrar har rätt att avstå.
• Ge rätt till 30 timmars vistelsetid för barn till arbetslösa och föräldralediga.
• Inför ett nationellt likvärdighetsbidrag för förskolan, lagstifta om att kommuner ska fördela resurserna inom sig efter behov.
• Inför ett nationellt uppföljningssystem för kvalitet i förskolan. Varken gruppstorlekar eller betyg i brukarundersökningar är något bra mått på en förskolas kvalitet.
• Tillsätt de mest erfarna och kompetenta förskolrektorerna på förskolor i socialt utsatta områden och ge dem möjlighet att rekrytera ett antal duktiga medarbetare.

Erik Nilsson är före detta statssekreterare