Björn Fridén: Rent och snyggt så här långt

Valrörelsen börjar så sakteliga få lite fart. Det har sin charm, men det är inte precis den tiden som lämpar sig att prata politik på djupet. För att lira med en besynnerlig medielogik och anpassning till skrikandet på Facebook så blir saker ibland lite … förenklade. Och därför blir det lätt smutsigt.

Vi har redan haft några exempel: ett socialdemokratiskt fejkkonto blev föremål för medieuppmärksamhet redan i januari sedan innehavaren lattjat med en bild på en moderat riksdagsledamot. För övrigt samma riksdagsledamot som förpestat samtalstonen på nätet för somliga, varit en stor e-profet för andra med en hemvist mellan mörkblått och svart. Och tråkat ut resten av oss som mest fått se skärmdumpar av hans dumheter. Till slut var det någon i moderatledningen som sa till honom att logga ut för gott och hela internet har förvandlats till ett trivsamt Hobsala.

I februari släppte Moderaterna en valfilm om otrygghet, full av brinnande bilar. Från Kanada.

Härom veckan släppte LO sin valfilm som varnade för politiker som vill lägga sig i lönebildningen. Näringslivshögern svarade med att skrika sig hesa över det gräsliga tonläget. Och nu visade det sig att det var Svenskt Näringsliv som låg bakom trollsidor på Facebook som sprider bilder av Stefan Löfven som kör över arbetare med en ångvält eller Magdalena Andersson som försöker råna en familj som sörjer vid en grav.

LÄS MER:

http://aip.nu/2018/04/09/fakta-fran-svenskt-naringsliv/

Och en sådan valrörelse vill vi ju inte ha.

Men handen på hjärtat, är det här verkligen så illa? Danska SSU körde sin senaste valkampanj med affischen att motståndaren var glad i sprit och Ungern har precis avslutat sin valrörelse där regeringspartiet Fidez ägnade sig åt helt ogenerad antisemitism på landets stortavlor. I USA var det reaktionära krafter som påstod att Hilary Clinton drev en pedofilring från en pizzeria härom sistens.

Kommer någon ens ihåg de smutsigaste lågvattenmärkena från förra valrörelsen här i landet?

Naturligtvis ska vi inte sluta uppröras över fula kampanjmetoder bara för att valen är smutsigare på annat håll. Nej, tvärtom. Att stora delar av det politiska spektrat sätter sig på tvären gör oss gott. Helt rent kommer spelet aldrig att bli, men att riksdagspartierna utom, gissa vilket, är beredda att hålla sig till gemensamma riktlinjer för kampanjmaterial på nätet vinner vi på.

Vi har nämligen förhållandevis städade valkampanjer just för att vi som folk fortfarande gör en sak av metoder och kampanjmaterial som i utlandet betraktas som nästan pittoreskt.

Det är värt att minnas.