Annons:

Björn Fridén: M-röran blottar journalistikens kris

Det är intressant – och en smula sorgligt – att betrakta vad som händer i Moderaterna. Har man själv varit insyltad i liknande krissituationer i sitt eget parti förstår man hur tonerna går. Men stormen runt moderatledningen är inte bara en kris för det största oppositionspartiet – det är också en kris för den politiska journalistiken.

Och visst, man kan fnissa åt småfel i rubriker och texter som säger att Anna Kinberg Batra avgår som statsminister eller pekar ut TV4-journalisten Ulf Kristoffersson som möjlig efterträdare för fyrtioelfte gången. Eller ingående beskrivningar av vad den avgående partiledaren hade på sig när hon lämnade landet efter sin presskonferens.

Det är för kittlande och kul när det händer något.

Desto mer bedrövad blir man när man läser alla kommentatorer, experter och tyckare som uttrycker sig tvärsäkert. Gissningarna håller i bästa fall bara några timmar.

Det här evinnerliga spekulerandet letar sig in även på nyhetsplats. Det är klart att den här sortens händelser alltid kommer vara omgärdade av ett visst mått av säkerhet, men kvällstidningarna hann ju blåsa av kuppen som misslyckad både en och två gånger innan den var ett fullbordat faktum.

Nyhetsmedierna vill gärna låtsas att de bara neutralt återger vad som händer. Konsekvensneutraliteten är en central del av journalistikens ideal. Dessvärre är det något svenska medier har svårt att leva upp till. Särskilt kvällspressen.

Det är helt enkelt lite för kittlande och kul när det händer något.

Pressen fortsätter bara arbeta där nyheterna får fotfäste. Det är därför flera domar mot den sverigedemokratiska partiledningen inte genererar någon belägring av SDs kansli eller ens frågor till partiledaren. Det rinner av för de bryr sig inte.

Moderaterna – och Socialde­mokraterna – har mycket intressantare intriger. Det går till och med att skapa dem själv om man är en något sånär skrupelfri och kreativ journalist med en telefon. Inte minst Expressen har excellerat i den grenen.

När man påtalar detta slår de ifrån sig. De bara rapporterar, de är absolut inte en aktör i hela härvan, och de tål absolut inte någon granskning som andra makthavare. Men så fort kritiken lagt sig så är de tillbaka och försöker påverka händelseförloppet.

Vi ser redan nu opinionsmätningar om ”vem svenska folket vill ha” som ny moderatledare. Eller artiklar om vem som sagt vad om vem i smyg.

Som om det inte påverkade processen.

Låt oss, för allas vår skull, hoppas landets moderater har kraft att bortse från såna skriverier och lita på sin övertygelse i stället.

Annons: