Annons:

Björn Fridén: Asteroid på väg att utplåna kvällspressen!

”Ny superjord hittad”, berättade Aftonbladet i en artikel tidigare i veckan. Om man, som jag, har ett tidvis orimligt nördintresse för såväl astronomi som dålig journalistik, så dras man lätt till den här sortens artiklar.

Det är ibland påfrestande för blodtrycket. Inte enbart på grund av alla drivor med sakfel. Sensationslystnaden gör också sitt.

”Jätteasteroid närmar sig jorden”, rapporterade Expressen härom året. Artikeln pyntades med ett animerat våldsamt asteroidnedslag, komplett med chockvågor och kaskader av eld. Eftersom man kunde se jordens rundning i bilden var det också möjligt att uppskatta hur stor Expressens asteroid var. Någonstans strax över 500 kilometer i diameter. Att jämföra med den fjuttiga tiokilometersasteriod som utplånade dinosaurierna.

Asterioden som Expressens artikel handlade om var i själva verket en lite mer modest 100-metershistoria, och sannolikheten att den inte kommer slå ner på jorden beräknas till försiktiga 99,99945 procent. Vi får se nu i oktober.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Att politik alltid ska reduceras till spelteori, tjuvnyp och rent trams är ett enormt fattigdomstecken.”[/blockquote]

I våras följde Expressen upp med ännu en läskig asteroid och det var samma sak där. Komplett med bild på eldklot på väg mot jordytan. Och i somras kunde vi läsa i samma tidning att solfläckarna är hål i solen. Och att jordens elektronik var i farozonen på grund av dem.

Medan Expressen är besatta av att få alla sina artiklar om astronomi att handla om att mänskligheten kan gå under så arbetar Aftonbladet med att få sina att handla om att hitta liv i universum. Ljuspunkter på himlen, pistolformade stenar på Mars och stjärnor med fluktuerande ljusstyrka – allt ska pressas in i den mallen.

Det handlar förstås om att få saker att verka sensationella. Det är samma mekanismer som gör att politik alltid ska reduceras till spelteori, tjuvnyp och rent trams. Men det är ett enormt fattigdomstecken.

Asteroider som passerar nära jorden, stjärnor som inte beter sig som de ska och nyupptäckta planeter – alltsammans är spännande, sensationellt rentav. Men det kräver lite kunskap för att kunna berättas på ett engagerande vis.

Att varken Expressen eller Aftonbladet håller sig med en vetenskapsreporter är lika beklämmande som att de inte håller sig med kunniga politikreportrar. Men rubrikerna blir bra, och det gör annonsörer glada. I längden blir det dock svårt om man avviker allt för mycket från journalistikens uppdrag: att upplysa.

Ordentlig vetenskapsrapportering ska kunna nå ut till dem av oss som inte har någon långtgående kunskap. Nu är det precis tvärtom. Nu krävs det kunskap inom såväl vetenskap som politik för att ens kunna sålla ut det intressanta.

Annons: