Annons:
Annons:

Aylin Fazelian: Det ryska krigets avgörande spelare

I skrivande stund håller USAs president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping samtal om kriget i Ukraina. Sedan amerikanska uppgifter kom om att Ryssland bett Kina om militärt – och ekonomiskt stöd, har västvärldens uppmärksamhet riktats åt Putins ”bästa vän” Xi Jinping. Och det med rätta. Kina har nu att välja mellan Ryssland och väst – och vilket vägval som görs är avgörande för krigets utveckling.

För att försöka förutspå Kinas kommande drag är frågan vi behöver ställa oss själva: Är Kina verkligen Rysslands bästa vän, eller är president Xi snarare den enda Putin hittar kvar på krogen kvart i tre? För även om Rysslands invasion öppnar möjligheter för Kina, är min slutsats att Putins agerande till huvudsak är en huvudvärk. Förvisso råder en auktoritär sammanhållning mellan Putin och Xi, länderna har fördjupat sina samarbeten och Kina skulle kunna se kriget som ett tillfälle att låsa ett desperat Ryssland i fördelaktiga ekonomiska – och militära avtal. Invasionen skulle också kunna ses som en inspiration till att trappa upp den militära närvaron i Xinjiang, Tibet och framförallt Taiwan.

Men om Xi har tankar kring en invasion av Taiwan, borde det ukrainska folkets beslutsamhet och kampvilja, i samband med den enighet som USA och EU visat mot Ryssland i kraftfulla sanktioner, innebära ett varningens tecken. För taiwaneserna är strävan efter självständighet och demokrati minst lika stark som för ukrainarna och en upptrappning av Beijings närvaro skulle kunna utlösa stärkt samling. Även om Kommunistpartiet ser separatism som ett av de största nationella hoten, har Kina också ett tillväxtmål om 5,5 procent för 2022 och löften om ökad levnadsstandard för befolkningen. Risken för sanktioner, samtidigt som landet befinner sig i en ny våg av coronasmitta och en granne i Ryssland på randen till ekonomisk kollaps, borde göra matematiken enkel.

Kina har mycket mer att förlora än att vinna på ett militärt stöd till Ryssland. Här bör också tilläggas att det råder teorier om att uppgifterna om ett militärt stöd skulle kunna vara ett amerikanskt drag för att tvinga Kina till att bekänna färg och vända ryggen mot Ryssland.

I slutänden är USA och EU Kinas största handelspartner och för ett Kina som värnar tillväxt är deeskalering av kriget önskvärt. Dessutom vill Kina gärna skapa bilden av sig själva som en normativ supermakt, en värnare av politisk stabilitet och en balans mellan öst och väst. Det har blivit tydligt inte minst med utrikesminister Wang Yis förslag om att Kina bör bli fredsmedlare och det samtal som gjordes till Ukraina med ett beklagande om den humanitära katastrofen, samtidigt som också ryska argument om Natos besvärlighet och hur ”ett land inte får skyddas på bekostnad av andra länders säkerhet” framfördes.

Vad som väntar i framtiden kan enbart spekuleras om. Vad som är säkert är att Kina knappast går att lita på. Att agera fredsmedlare skulle likväl kunna vara ett sätt att skydda ryska intressen. Låt oss också påminna oss själva om den diktatur Kina är. I provinsen Xinjiang pågår vad som närmast kan klassas som ett folkmord mot den uiguriska befolkningen och mänskliga rättigheter är inte på något sätt respekterade. Men när Kina väljer väg görs det av egenintresse och möjligtvis innebär det att Ryssland snart står utan vänner. Att däremot lägga förhoppningarna i händerna på Xi, som vill se en global ordning som gynnar auktoritära stater, är inget som någon av oss önskar.

Aylin Fazelian är riksdagsledamot (S) och ordförande för Göteborgsområdets partidistrikt

Annons:
Annons: