Åsa Westlund: SDs krav på angiverilagar är logiskt
Det svenska samhället bygger i hög grad på tillit. Det är något som forskare ofta lyfter fram som en framgångsfaktor för Sverige som land. Tilliten gör oss både lyckligare och mer ekonomiskt effektiva.
Angiveri är något som vi förknippar med helt andra samhällen genom historien, totalitära sådana som få av oss ser som föredömen. För några år sedan var Sverigedemokraternas krav på angiverilagar något som ledande borgerliga företrädare själva framhöll som bevis på vilket avgrundsdjup det var mellan dem själva och SD. De skulle aldrig kunna acceptera sådana totalitära förslag. Men nu är situationen en annan. Viljan till makt var större än de egna principerna inom M, KD och L.
Papperslösa barns rätt till skolgång infördes i svensk lag efter en proposition av liberalen Jan Björklund 2013. Angiverilagen som SD nu vill få fram ska utnyttja barnens vilja och rättighet att gå i skolan för att komma åt deras föräldrar. Det är cyniskt, men kommer sannolikt inte få någon annan effekt än att papperslösa inte kommer att våga låta sina barn gå i skolan. Angiverilagar i skolan kommer att beröva barn deras skolgång, men inte minska problemen med skuggsamhället.
Angiverilagen som SD nu vill få fram ska utnyttja barnens vilja och rättighet att gå i skolan för att komma åt deras föräldrar.
Åsa Westlund
Så varför har SD valt att driva just det här? Om målet är att barn till papperslösa inte ska få gå i skolan, varför inte bara avskaffa den lag som ger dem den rätten? Varför väljer de att i stället försöka tvinga lärare och andra till angiveri? Varför väljer de en väg som enbart kommer minska tilliten i samhället?
Jag tycker att vi ska fundera lite kring den frågan. Jag tror att svaret ligger i SDs demokratisyn. Om man utgår ifrån den och ifrån att SD vet precis vad de gör så blir det fullkomligt logiskt.
De väljer det här tillvägagångsättet för att de vill styra Sverige i en mer auktoritär riktning, inte utifrån vad som vore bäst för att minska skuggsamhället.
I den liberala demokratin är självständiga myndigheter och minoriteters rättigheter självklara delar. Majoriteter ska inte köra över alla oliktänkande, det måste finnas en folklig förankring för de beslut som tas. I den traditionen är det ett problem för regeringen att människor protesterar. Var och en ska ha en viss frihet i sin yrkesroll, och som medmänniska. I frågan om att införa angiverilagar i skolan är det tydligt att det inte finns någon folklig förankring. Alla fackförbund och tusentals lärare har till exempel redan protesterat. Men SD-regeringen går vidare. Protesterna är inget som de bryr sig om.
I en mer auktoritär demokrati är majoritetens rätt att bestämma över minoriteten helt central. När människor protesterar mot regeringen så respekterar de i SDs ögon inte demokratin. Människor ska i enlighet med en auktoritär demokratisyn tvingas att underkasta sig majoritetens beslut. Anställda ska lyda makten. Inte tänka själva. Att inte lyssna på dem som ska verkställa den politik man tvingar igenom är därför helt i enlighet med en mer auktoritär demokratisyn.
SD har en mer auktoritär demokratisyn. De vill dra Sverige i den riktningen. Och för att det ska vara möjligt att gå från en liberal demokrati till en mer auktoritär sådan måste tilliten mellan människor nötas ned. Gränserna för vad man gör mot sin medmänniska måste förflyttas. En angiverilag i skolan är stort steg mot ett sådant mer auktoritärt samhälle. Därför är det helt logiskt att SD vill införa en angiverilag för skolan. Det sorgliga är att M, KD och L hjälper dem att göra det.
Åsa Westlund (S) är gruppledare i utbildningsutskottet